Jordgubbe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jordgubbe
Strawberries.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Rosordningen
Rosales
Familj Rosväxter
Rosaceae
Underfamilj Rosoideae
Släkte Smultronsläktet
Fragaria
Art Jordgubbe
F. × ananassa
Vetenskapligt namn
§ Fragaria × ananassa
Auktor (Weston) Rozier
Hitta fler artiklar om växter med

Jordgubbe (Fragaria × ananassa) är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria), som i sin tur tillhör familjen rosväxter.

Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben dock inte ett bär utan ett fruktförband med nötter, då de egentliga frukterna är "bärets" gula prickar. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. Som omogna är bären grönvita, och mognar mot allt djupare rött. Det finns också en vit variant av jordgubben, denna saknar det röda färgämnet och kan därför ätas av allergiker som inte tål de vanliga röda jordgubbarna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den moderna jordgubben är en hybrid som odlades fram i Bretagne i Frankrike runt 1740-talet. Den är en korsning mellan scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika, kända för sin smak, och jättesmultron (F. chiloensis) från Chile och Argentina som hämtats av Amédée-François Frézier för sin storlek.[1] I Sverige introducerades jordgubbar under senare hälften av 1700-talet.

Användning[redigera | redigera wikitext]

De färdigutvecklade och plockade röda jordgubbarna är fullt ätbara och äts vanligen på sommaren i Skandinavien och Finland. Jordgubbsodling i stor skala är en krävande verksamhet både när det gäller teknik och mängden arbetskraft som behövs [2]

Rik på C-vitamin[redigera | redigera wikitext]

Jordgubbar innehåller mycket C-vitamin, till och med mer än vad apelsin gör.

Förvaring[redigera | redigera wikitext]

Efter plockning håller jordgubbarna bäst om de förvaras svalt.

Prissättning, vikt och volym[redigera | redigera wikitext]

Jordgubbar säljs oftast efter förpackningens nettovikt i kg.

Jordgubbars skrymdensitet är ca 0,5 kg/liter. I Sverige förpackas jordgubbar vanligtvis i lådor som rymmer 1 liter. Därmed väger varje låda ca 0,5 kg, vilket gör att man delar kg-priset med 2 för att få fram priset för en enskild låda.

Skrymdensiteten varierar något med hålrumshalten mellan jordgubbarna i lådan. Hålrummen beror bl a av jordgubbarnas storlek och form. I praktisk detaljhandel är denna variation försumbar.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

När jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet kallades de ananassmultron på grund av sitt latinska namn (F. ananassa) (jämför ananasgubbe). Ordet "jordgubbe" är belagt i svenska språket sedan 1841[källa behövs] och användes i början för parksmultron, men allteftersom den moderna jordgubben ersatte parksmultronet i odlingar så övertog den parksmultronets gamla namn. "Gubbe" är från början dialektalt och betyder liten klump.

Sorter[redigera | redigera wikitext]

Några populära sorter bland yrkesmässiga jordgubbsodlare i Sverige, med ursprungsland och ursprungsår, samt ungefärligt mognadsdatum i mellersta Sverige. I södra Sverige mognar de vanligen en vecka tidigare än angivna dagar och i norra Sverige 14-30 dagar senare.

Tidiga sorter

  • Zephyr (Danmark 1965) 20-25 juni, bra härdighet och avkastning, kan odlas i hela Sverige. Bärvikt 7-15 gram. Stora bär i början, som dock minskar snabbt. Var tidigare den vanligaste jordgubben för färskvarumarknaden, men har nu nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet.
  • Honeoye (USA 1979) 23-28 juni. Bärvikt 12-16 gram. Omtyckt bland odlare för sin tålighet, men inte så omtyckt bland konsumenterna på grund av att den ofta har en vattnig eller syrlig smak. Idag den helt dominerande sorten bland de tidiga jordgubbarna.
  • Kent (Kanada 1981) 24-30 juni, god härdighet och avkastning. Bärvikt 12-18 gram. Jämn och god bärstorlek i hela odlingsperioden.

Medeltidiga sorter

  • Korona (Holland 1978) 1-10 juli. Bärvikt 12-18 gram. Den vanligaste sorten i Sverige i dag. Härdigheten är relativt god, så den är populär i norra Sverige.
  • Lina (Sverige 1986) 4-14 juli. Bärvikt 8-12 gram. Passar bäst för hemträdgården.
  • Senga Sengana (Tyskland 1954) 4-14 juli. Bärvikt 8-12 gram. Var förr den vanligaste jordgubbssorten i Sverige för tio år sedan, men har nu nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet.
  • Elsanta (Holland 1981) 1-10 juli. Bärvikt 12-18 gram. Den vanligaste sorten på kontinenten och i Storbritannien. Kräver skyddade lägen i Sverige.
  • Polka (Holland 1987) 1-10 juli. Odlas mest för lokal försäljning och självplock. En av de vanligaste sorterna idag.

Sena sorter

  • Bounty (Kanada 1972) 7-17 juli. Bärvikt 12-16 gram. Ganska härdig. Odlas mest för närmarknad och självplock.
  • Dania (Danmark 1982) 10-20 juli. Bärvikt 12-18 gram. Relativt härdig och odlas även i norra Sverige.
  • Pegasus (England 1990) 7-17 juli. Bärvikt 12-16 gram. Kräver varma och skyddade lägen i Sverige.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Strawberry, The Maiden With Runners”. Botgard.ucla.edu. http://www.botgard.ucla.edu/html/botanytextbooks/economicbotany/Fragaria/index.html. Läst 5 december 2009. 
  2. ^ http://www.lang.fi/odling/jordgubbar/

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]