Regina (tåg)
| Regina | |
_crop.jpg) |
|
| Fordonstyp | Elektrisk motorvagn |
|---|---|
| Tillverkningsår | 2000 - |
| Byggt antal | 89 (år 2011) |
| Tillverkare | Bombardier |
| Längd (över koppel) | Tvåvagnarssätt: 53 900 mm Trevagnarssätt: 80 500 mm Fyravagnarssätt: 107 100 mm |
| Drivhjulsdiameter | 840 mm (oslitet) |
| Strömsystem | 15 kV, 16 2/3 Hz |
| Effekt | Tvåvagnarssätt: 1590 kW Trevagnarssätt: 2120 kW Fyravagnarssätt: 3 180 kW |
| Största tillåtna hastighet | 180-200 km/h |
| Maxhastighet | 200 km/h (undantaget ett specialexemplar) |
| Startdragkraft | 107-143 kN |
| Tjänstevikt | Tvåvagnarssätt: 148 t Trevagnarssätt: 203 t |
| Sittplatser | 165-294 st |
| Tjänstevikt per sittplats | 560-720 kg/pl |
| Operatörer | Länstrafikbolag, SJ |
| Korgbredd | 3450 mm |
| Axellast | 18,5 t |
Regina är ett svenskkonstruerat, eldrivet motorvagnståg tillverkat av Bombardier (före detta Kalmar verkstad). Produktionen startade år 2000. Det finns i olika varianter med littera X50, X51, X52, X53, X54 och X55 (SJ 3000).
Innehåll |
Historia [redigera]
Under början av 1990-talet presenterades en studie av Kungliga Tekniska högskolan tillsammans med Adtranz (även Statens Järnvägar medverkade) om en ny generation elektriska motorvagnar. En av frågeställningarna inom studien var att utröna om bredare vagnskorg eller dubbeldäckare var bästa sättet att på ett ekonomiskt och komfortmässigt sätt öka passagerarkapaciteten. KVAB byggde en modell i fullskala, som visade att det tekniskt sett var möjligt att införa fem säten i bredd (även sex säten i bredd diskuterades), precis som lokaltågen i Stockholms-området (typerna X1 och X10 från samma tillverkare).
Regina utvecklades ursprungligen för regionaltågstrafik, men de används också som lokaltåg och numera med X55 som fjärrtåg.
Redan under 1950-talet tillverkades personvagnar i Östtyskland med 2 + 3 säten i bredd.[källa behövs]
Tågens egenskaper [redigera]
Tekniskt sett har Reginatågen stora likheter med X31 (Öresundstågen) eftersom bägge var utvecklade vid Adtranz (ABB Daimler Benz Transportation numera Bombardier), dock är front, höjd och korgbredd olika.
Inredning [redigera]
Reginatågen är unika så tillvida att vagnkorgen är 3450 mm bred (de svenska personvagnarna från 1960-talet har korgbredden 3140 mm). 3450 mm rymdes visserligen inte inom den svenska fordonsprofilen - som bara tillåter ungefär 3050 mm:s bredd vid Reginatågens korglängd, som på SJ:s B7-vagnar[källa behövs] - men det visade sig ändå vara möjligt att "tänja på gränserna" genom att revidera de gamla normerna.[ifrågasatt uppgift] X31 är 180 mm smalare än den danska lastprofilen på 3150 mm[källa behövs]. Reginatågens vagnkorg är därmed 480 mm bredare än X31 och har plats med ytterligare en stol i bredd, 2 + 3 i stället för 2 + 2. Genom att dessutom pressa stolsavståndet på längden från 104 cm (SJ:s 1960-talsvagnar) i X31[ifrågasatt uppgift] till endast 86 cm (nästan som flygplan) kunde man öka antalet säten till 125 st per vagn, och även 140 st om ytterligare en stolsrad pressades in vilket ger 3 + 3 i bredd[källa behövs]. Fördelen med att bygga ett bredare fordon istället för dubbeldäckare som X40, är att resenärerna slipper trappor (vilket tar utrymme och tar längre tid vid stationsuppehåll). SJ:s nya fjärrtåg av typen X55/SJ3000 har dock 2 + 2 säten i bredd i både första och andra klass, som tidigare fjärrtåg har haft i andra klass.
Teknik [redigera]
Regina finns i ett antal versioner, med allt från 2 till 16 vagnar[källa behövs]. Sedan 2005 tillverkas de inte längre i Sverige utan i Tyskland. Även en liggvagnsversion finns (i Kina); den är dock knappt släkt med de Reginatåg som rullar i Sverige.
Tågsätten har elektrisk drivning, med återmatning av energi till kontaktledningen vid återmatande motorbroms; motorerna arbetar då som generatorer. Högsta hastighet är 180 eller 200 km/h beroende på version. Trots den höga hastigheten går tåget tämligen tyst. De klagomål som framförts har kunnat härledas till dåliga spår, till exempel på Bohusbanan[källa behövs]. Modellen konstruerades för uppemot elva vagnar, men de flesta tågsätten har två, tre eller fyra. Upp till tre tågsätt kan multipelkopplas. Vagnkorgarna är tillverkade till största del av rostfritt stål. Dörröppningarna är breda för att underlätta snabba av- och påstigningar. Tåget är försett med klimatanläggning och eluttag vid alla sittplatser.
Motorboggierna i Reginatågen har axelavståndet 2 700 mm och boggicentrumavstånd är 19 000 mm. Varje drivmotor har effekten 265 kW och är en trefas asynkronmotor som regleras med den senaste generationen[när?] IGBT-halvledare. Det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, skivbroms och magnetskenbroms. Största axellast är 18,5 ton. Tre av fyra boggier i tvåvagnarsvarianten är motoriserade, dock fanns som tillval att få alla boggier drivna och därmed snabbare acceleration. SJ:s nya Regina-tåg (SJ3000) har drivning på alla boggier utom under bistrovagnen, som har löpboggier.
Kundanpassning [redigera]
Tillverkaren Bombardier har marknadsfört tågen inte bara som lokal- och regionaltåg utan även som fjärrtåg ("Intercity"). Några alternativ har 2 + 3 eller 3 + 3 säten i sidled i andra klass vid regionaltrafik (motsvarande "high-density" vid flyg-charter) samt 2 + 3 eller 2 + 2 i sidled vid lite längre trafik (motsvarande svensk 1970-talsstandard). Utväxling mellan motor och drivaxel, med olika toppfart och olika antal axlar kan också varieras.
Genom att variera effekt och antalet drivaxlar (den senare faktorn påverkar startdragkraftens storlek) kan accelerationsförmågan väljas inom vissa intervall. Regionaltåg utförs ofta med bättre acceleration (dyrare pga fler drivande motorer och axlar) och något lägre toppfart, medan fjärrtåg ofta kan ha något lägre startdragkraft men högre topphastighet (billigare lösning). Regina har dock i nuvarande utförande vid prov i Göteborgs pendeltågstrafik visats inte passa för pendeltågstrafik på grund av sämre acceleration och långsammare dörrar jämfört med de tåg som annars går som pendeltåg.
Reginatågen har handikappanpassning genom att dörrar och fotsteg i ena ändvagnens B-ände är i höjd med plattformen, och innanför finns en hiss som kan lyfta rullstolar till den högre golvnivån (1150 mm höjd ovan räls) i resten av tåget. Lösningen med lift är dock inte på något sätt ny, även om det finns olika lösningar på problematiken (en version är en manuell gaffeltruck med handvev).
| Modell | Operatörs- land | Antal sittpl. | Tåglängd [mm] | Tjänstevikt [t] | Antal vagnar | Max. kont. eff. [MW] | Kontaktledn sp [kV] | Drivmotor | Korgbredd [mm] | Sth [km/h] | I trafik |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| X50-2 | Sverige | 166 | 53 900 | 148 | 2 | (1,59) | 15 | asynkron | 3 450 | 200 | 2001 |
| X50-3 | Sverige | 304 | 80 500 | 203 | 3 | (2,12) | 15 | asynkron | 3 450 | 200 | 2004 |
| X51-2 | Sverige | 146 | 53 900 | 148 | 2 | (1,59) | 15 | asynkron | 3 450 | 180 | 2001 |
| X52-2 | Sverige | 148 | 53 900 | 148 | 2 | (1,59) | 15 | asynkron | 3 450 | 200 | 2001 |
| X52-3 | Sverige | 245 | 80 500 | 203 | 3 | (2,12) | 15 | asynkron | 3 450 | 200 | 2003 |
| X52 SL | Sverige | 240 | 107 100 | 172 | 4 | 2,12 | 15 | asynkron | 3 450 | 180 | ? |
| X53-2 | Sverige | 163 | 53 900 | 148 | 2 | (1,59) | 15 | asynkron | 3 450 | 180 | 2002 |
| X53-3 | Sverige | 267 | 80 500 | 203 | 3 | (2,12) | 15 | asynkron | 3 450 | 180 | 2003 |
| X54 | Sverige | 141 | 53 900 | 148 | 2 | ? | 15 | asynkron | 3 450 | 200 | 2003 |
| X55 | Sverige | 240 | 107 100 | 274 | 4 | 3,18 | 15 | asynkron | 3 450 | 200 (250) | 2010 |
| CRH1A | Kina | 670 | 213 500 | ? | 8 | (5,3) | 25 | asynkron | 3 228 | 200 | 2007 |
| CRH1B | Kina | 1 299 | 426 300 | ? | 16 | (11,0) | 25 | asynkron | 3 228 | ? | 2007 |
| Gröna tåget | Sverige | (experimenttåg) | 53 900 ? | ? | 2 | ? | 15 | asynkron | 3 450 ? | ? | ? |
Kundanpassning X55 / SJ 3000 [redigera]
SJ beställde under maj 2008 20 stycken Reginatåg bestående av fyra fast sammankopplade vagnar[1]. De nya tågen är inredda för fjärrtågstrafik med klassiska två plus två säten i bredd och en vagn med bistro (kafévagn). Upphandlingsprojektet hette inom SJ "Alfa" - ett namn som många trodde skulle bli ett namn på tåget. De nya tågen kommer i första hand att ersätta SJ 2000-tågen (äldre marknadsnamn X 2000, littera X2) på sträckorna Sundsvall-Stockholm, (Duved)-Östersund-Stockholm, Falun–Stockholm, Uddevalla-Stockholm och delvis Karlstad-Stockholm [1]. Därmed frigörs ett antal SJ 2000-tåg som sätts i trafik på Göteborg–Stockholm och Malmö/Köpenhamn–Stockholm.
De nya tågen kallas för Regina Intercity av tillverkaren Bombardier och har littera X55 hos SJ[2]. När tågen används av SJ som en del av konceptet SJ Snabbtåg kallas de för SJ 3000.
Vagnkorg, boggier och elutrustning baseras på tidigare Reginatåg, medan inredning och färgsättning ska likna SJ 2000 så mycket som möjligt, d.v.s. grå klädsel och grå textilmattor. X55 får till skillnad mot X2 mycket träpaneler i inredningen och totalt 7 toaletter varav en för personal. Vid nysatsningen ville SJ ha ett färdigutvecklat tåg som finns i reguljär drift för att så långt möjligt kunna undvika inkörningsproblem.
Tågen är cirka 107 meter långa och har fyra vagnar och säten för 245 passagerare, varav 64 i första klass. Tågen får köra i max 200 km/h, men skall gå att uppgradera till högre farter, ända upp till 250 km/h. Eftersom SJ ska köra[Uppdatering behövs] dessa tåg på fjärrtågssträckor, har de bekvämare säten, bistrovagn och internet ombord 3G- och 4G. X55 har ett elektroniskt informationssystem med tavlor i samtliga vestibuler och i bistron.
Tågen testas och utvecklas hos den kanadensiska tillverkaren Bombardier (f d Asea) i Västerås, liksom utveckling och tillverkning av styr- och drivutrustning. Vagnskorgarna (karosserna) byggs i tyska Görlitz och körs sedan på lastbil till fabriken i Hennigsdorf utanför Berlin där slutmontage sker. Därefter bogseras tågen till Västerås för test innan leverans till kund.
Ledtiden från beställning till leverans är minst två år. Det första tågsättet skulle enligt kontraktet levereras under april 2010 och det 20:e i augusti samma år. Priset är 2,05 miljarder kr (101 milj/st). Kontraktet ger SJ rätt att beställa fler likadana tåg till samma pris.
Tågen är mer än ett år försenade[3], och de sätts i trafik först efter godkännande. Den 7 augusti 2010 transporterades det första tåget från fabriken i Tyskland till Västerås för sluttestning. Under våren 2011 pågick utbildning och testkörningar för fullt med X55. En viktig anledning till förseningen är att de utrustas med det helt nya signalsäkerhetssystemet ERTMS som inte fungerat bra, inte minst dess anpassning till banor med svensk ATC. SJ var inte nöjda med utformningen av bistron varför den ändrades. SJ AB har bestämt att inte ta emot fordonen förrän alla fel är avklarade. Den 27 januari 2012 tog SJ över ägarskapet för de fyra första tågen, vilket innebär att SJ anser dem klara för trafik. SJ hade premiär för passagerartrafik Stockholm-Sundsvall 6:e februari 2012. [4]
Testplattform för Gröna tåget [redigera]
En Regina X52 9062 har under slutet på 2000-talet varit en testplattform för framtida tåg med högre hastighet än 200 km/timmen på svenska järnvägar. Den 14 september 2008 satte ett rekord på Västgötaslätten norr om Skövde, där tåget kom upp i hela 303 km/h[5]. I början av 2012 är det endast Botniabanan som tillåter hastigheter upp till 250 km/timmen. Mera information finns i artikeln om Gröna tåget.
Export till Kina [redigera]
Bombardier har sålt tåg till Kina, kallade CRH1 (China Railways Hi-speed), som utseendemässigt påminner om Regina. De är ungefär 120 millimeter smalare än den svenska varianten, och avviker tekniskt från de Regina som körs i Sverige. Tågen är åtta vagnar långa och har 670 sittplatser (med fem säten i bredd). De har byggts i cirka 100 exemplar och har tillverkats i Kina.
Lista över Reginatåg [redigera]
Länstrafikbolagen äger tågen (Tåg i Bergslagen är ett länstrafikbolag för tågtrafik i flera län) eller hyr tågen av Transitio ett bolag ägt av ett antal länstrafikbolag. Tåg har till skillnad från bussar lång avskrivningstid, liten andrahandsmarknad och lång leveranstid.
73 stycken har satts i trafik till och med 2008. Huvudmän står som huvudord.
Tåg i Bergslagen (Tågkompaniet)
|
|
Upptåget, Upplands Lokaltrafik (DSB)
|
|
|
X-Tåget, X-Trafik (Tågkompaniet)
Västtrafik (operatör SJ Götalandståg) äger 14 Reginatåg hösten 2008. De har köpts tre per år 2002-2004, två stycken år 2005 och tre stycken år 2008. Västtrafik beställde i december 2008 ytterligare sex sådana tåg [6]. De levererades 2012 och har beteckningen X52E där E står för att de stödjer signalsystemet ERTMS. Ytterligare sex beställdes december 2010[7].
|
|
|
|
| Vagnar med serienummer över 3000 har tre vagnar, övriga två. | |||
Värmlandstrafik (Tågkompaniet) kör Reginatåg på sträckorna Karlstad-Oslo, Karlstad-Åmål och Karlstad-Kristinehamn.
|
|
Veolia Transport hyr tre Reginatåg av Transitio, två till Mittnabotåget och ett till Norrskenan.
- X52 9042, X52 9034 och X52-3 9043, Mittnabotåget,
- X52 9017, (fd. 3261), Norrskenan
Gröna tåget-projektet har en Regina, provversion, ombyggd till 300 km/h i toppfart.
- X52 9062 (ägs av Transitio), går 2010-2011 Umeå-Örnsköldsvik
Trafik [redigera]
Reginatågen körs både i kortdistanstrafik (lokal-/pendeltåg) och medeldistanstrafik (regionaltåg), bland annat av operatörerna SJ, Tåg i Bergslagen Tågkompaniet, Västtrafik, Veolia Transport och Upplands Lokaltrafik. Reginatågen är utvecklade för Sverige och går mestadels i Sverige, men också den internationella sträckan Karlstad - Oslo trafikeras av Reginatåg. Norges järnvägar har samma kontaktledningsspänning (15 kV 16 2/3 Hz), samma signalsäkerhetssystem (dock andra optiska signaler) och i övrigt liknande regler som Sverige. Med det nya X55- tåget kommer Reginan även att sättas in i långdistanstrafik.
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- ^ [a b] SJ (22 maj 2008). ”SJ köper 20 nya tåg för drygt två miljarder kronor”. Pressmeddelande.
- ^ ”Tåget stannar i Ånge”. Sveriges Radio. 19 september 2009. http://www.sr.se/cgi-bin/vasternorrland/nyheter/artikel.asp?artikel=3110246.
- ^ Första bilderna på SJ:s nya snabbtåg Ny Teknik
- ^ SJ tar över de fyra första nya snabbtågen SJ 3000
- ^ Banverket (14 september 2008). ”Svenskt tåg körde i 300 km/timmen”. Pressmeddelande. Läst 14 september 2008.
- ^ http://www.vasttrafik.se/sv/Startsida/Nyheter/Vasttrafik-koper-nya-tag/
- ^ ”Västtrafik köper sex nya regiontåg med totalt 1 600 fler sittplatser”. mynewsdesk.com / Västtrafik. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasttrafik/pressrelease/view/vaesttrafik-koeper-sex-nya-regiontaag-med-totalt-1-600-fler-sittplatser-548796. Läst 2012-02-01.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Regina (tåg).
- Järnväg.net guide om Regina
|
|||||||||||||||||
