Bombardier Regina

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Regina (tåg))
Hoppa till: navigering, sök
Regina
Goteborg 20071101 regina(1) crop.jpg
Fordonstyp Elektrisk motorvagn
Tillverkningsår 2000 -
Byggt antal 89 (år 2011)
Tillverkare Bombardier
Axelavstånd 2700 mm
Längd (över koppel) Tvåvagnarssätt: 53 900 mm
Trevagnarssätt: 80 500 mm
Fyravagnarssätt: 107 100 mm
Drivhjulsdiameter 840 mm (oslitet)
Strömsystem 15 kV, 16 2/3 Hz
Effekt Tvåvagnarssätt: 1590 kW
Trevagnarssätt: 2120 kW
Fyravagnarssätt: 3 180 kW
Största tillåtna hastighet 180-200 km/h
Maxhastighet 200 km/h (undantaget ett specialexemplar)
Startdragkraft 107-143 kN
Tjänstevikt Tvåvagnarssätt: 148 t
Trevagnarssätt: 203 t
Sittplatser 165-294 st
Tjänstevikt per sittplats 560-720 kg/pl
Operatörer Länstrafikbolag, SJ
Korgbredd 3450 mm
Axellast 18,5 t

Regina är ett svenskkonstruerat, eldrivet motorvagnståg tillverkat av Bombardier (före detta Kalmar verkstad). Produktionen startade år 2000. Det finns i olika varianter med littera X50, X51, X52, X53, X54 och X55 (SJ 3000).

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Reginatågen körs i olika former av persontrafik som lokal-/pendeltåg, regionaltåg och som SJ Snabbtåg (som längst sträckan Stockholm-Umeå). Regina används bland annat av operatörerna SJ, Tåg i Bergslagen, Tågkompaniet, Västtrafik, Veolia Transport och Upplands Lokaltrafik. Reginatågen är utvecklade för Sverige och går mestadels i Sverige, men också sträckan Karlstad - Kongsvinger trafikeras av Reginatåg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under början av 1990-talet presenterades en gemensam studie av Kungliga Tekniska högskolan, Adtranz och SJ om en ny generation elektriska motorvagnar. En av frågeställningarna inom studien var att utröna om bredare vagnskorg eller dubbeldäckare var bästa sättet att på ett ekonomiskt och komfortmässigt sätt öka passagerarkapaciteten. KVAB byggde en modell i fullskala, som visade att det tekniskt sett var möjligt att införa fem säten i bredd (även sex säten i bredd diskuterades), precis som lokaltågen i Stockholms-området (typerna X1 och X10 från samma tillverkare).

Regina utvecklades ursprungligen för regionaltågstrafik, men de används också som lokaltåg och numera med X55 som fjärrtåg.

Tågens egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Tekniskt sett har Reginatågen stora likheter med X31 (Öresundstågen) eftersom bägge var utvecklade vid Adtranz (ABB Daimler Benz Transportation numera Bombardier), dock är front, höjd och korgbredd olika.

Inredning[redigera | redigera wikitext]

Reginatågen är unika så tillvida att vagnkorgen är 3450 mm bred (de svenska personvagnarna från 1960-talet har korgbredden 3140 mm). 3450 mm rymdes visserligen inte inom den svenska fordonsprofilen - som bara tillåter ungefär 3050 mm:s bredd vid Reginatågens korglängd, som på SJ:s B7-vagnar[källa behövs] - men det visade sig ändå vara möjligt att "tänja på gränserna" genom att revidera de gamla normerna.[ifrågasatt uppgift] X31 är 180 mm smalare än den danska lastprofilen på 3150 mm[källa behövs]. Reginatågens vagnkorg är därmed 480 mm bredare än X31 och har plats med ytterligare en stol i bredd, 2 + 3 i stället för 2 + 2. Genom att dessutom pressa stolsavståndet på längden från 104 cm (SJ:s 1960-talsvagnar) i X31[ifrågasatt uppgift] till endast 86 cm (nästan som flygplan) kunde man öka antalet säten till 125 st per vagn, och även 140 st om ytterligare en stolsrad pressades in vilket ger 3 + 3 i bredd[källa behövs]. Fördelen med att bygga ett bredare fordon istället för dubbeldäckare som X40, är att resenärerna slipper trappor (vilket tar utrymme och tar längre tid vid stationsuppehåll). SJ:s nya fjärrtåg av typen X55/SJ3000 har dock 2 + 2 säten i bredd i både första och andra klass, som tidigare fjärrtåg har haft i andra klass.

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Regina finns i ett antal versioner, med allt från 2 till 16 vagnar[källa behövs]. Sedan 2005 tillverkas de inte längre i Sverige utan i Tyskland. Även en liggvagnsversion finns (i Kina); den är dock knappt släkt med de Reginatåg som rullar i Sverige.

Tågsätten har elektrisk drivning, med återmatning av energi till kontaktledningen vid återmatande motorbroms; motorerna arbetar då som generatorer. Högsta hastighet är 180 eller 200 km/h beroende på version. Trots den höga hastigheten går tåget tämligen tyst. De klagomål som framförts har kunnat härledas till dåliga spår, till exempel på Bohusbanan[källa behövs]. Modellen konstruerades för uppemot elva vagnar, men de flesta tågsätten har två, tre eller fyra. Upp till tre tågsätt kan multipelkopplas. Vagnkorgarna är till största delen tillverkade av rostfritt stål. Dörröppningarna är breda för att underlätta snabba av- och påstigningar. Tåget är försett med klimatanläggning och eluttag vid alla sittplatser.

Motorboggierna i Reginatågen har axelavståndet 2 700 mm och boggicentrumavstånd är 19 000 mm. Varje drivmotor har effekten 265 kW och är en trefas asynkronmotor som regleras med den senaste generationen[när?] IGBT-halvledare. Det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, skivbroms och magnetskenbroms. Största axellast är 18,5 ton. Tre av fyra boggier i tvåvagnarsvarianten är motoriserade, dock fanns som tillval att få alla boggier drivna och därmed snabbare acceleration. SJ:s nya Regina-tåg (SJ3000) har drivning på alla boggier utom under bistrovagnen, som har löpboggier.

De nyaste tågen, X52E och X55 levererade 2012 och framåt, har stöd för signalsystemen ATC och ERTMS, vilket gör att de får gå överallt i Sverige och Norge, däremot inte i Danmark. Övriga Reginatåg stöder endast ATC, varvid de inte får gå på Botniabanan och några andra sträckor.

Interiör i ett Regina-tåg tillhörande Västtrafik

Kundanpassning[redigera | redigera wikitext]

Tillverkaren Bombardier har marknadsfört tågen inte bara som lokal- och regionaltåg utan även som fjärrtåg ("Intercity"). Några alternativ har 2 + 3 eller 3 + 3 säten i sidled i andra klass vid regionaltrafik (motsvarande "high-density" vid flyg-charter) samt 2 + 3 eller 2 + 2 i sidled vid lite längre trafik (motsvarande svensk 1970-talsstandard). Utväxling mellan motor och drivaxel, med olika toppfart och olika antal axlar kan också varieras.

Genom att variera effekt och antalet drivaxlar (den senare faktorn påverkar startdragkraftens storlek) kan accelerationsförmågan väljas inom vissa intervall. Regionaltåg utförs ofta med bättre acceleration (dyrare pga fler drivande motorer och axlar) och något lägre toppfart, medan fjärrtåg ofta kan ha något lägre startdragkraft men högre topphastighet (billigare lösning). Regina har dock i nuvarande utförande vid prov i Göteborgs pendeltågstrafik visats inte passa för pendeltågstrafik på grund av sämre acceleration och långsammare dörrar jämfört med de tåg som annars går som pendeltåg.

Reginatågen har handikappanpassning genom att dörrar och fotsteg i ena ändvagnens B-ände är i höjd med plattformen, och innanför finns en hiss som kan lyfta rullstolar till den högre golvnivån (1150 mm höjd ovan räls) i resten av tåget. Lösningen med lift är dock inte på något sätt ny, även om det finns olika lösningar på problematiken (en version är en manuell gaffeltruck med handvev).

Modell Operatörs- land Antal sittpl. Tåglängd [mm] Tjänstevikt [t] Antal vagnar Max. kont. eff. [MW] Kontaktledn sp [kV] Drivmotor Korgbredd [mm] Sth [km/h] I trafik
X50-2 Sverige &&&&&&&&&&&&0166.&&&&&0166 &&&&&&&&&&053900.&&&&&053 900 &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (1,59) 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 200 2001
X50-3 Sverige &&&&&&&&&&&&0304.&&&&&0304 &&&&&&&&&&080500.&&&&&080 500 &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (2,12) 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 200 2004
X51-2 Sverige &&&&&&&&&&&&0146.&&&&&0146 &&&&&&&&&&053900.&&&&&053 900 &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (1,59) 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 180 2001
X52-2 Sverige &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148 &&&&&&&&&&053900.&&&&&053 900 &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (1,59) 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 200 2001
X52-3 Sverige &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245 &&&&&&&&&&080500.&&&&&080 500 &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (2,12) 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 200 2003
X52 SL Sverige &&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240 &&&&&&&&&0107100.&&&&&0107 100 &&&&&&&&&&&&0172.&&&&&0172 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2,12 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 180  ?
X53-2 Sverige &&&&&&&&&&&&0163.&&&&&0163 &&&&&&&&&&053900.&&&&&053 900 &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (1,59) 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 180 2002
X53-3 Sverige &&&&&&&&&&&&0267.&&&&&0267 &&&&&&&&&&080500.&&&&&080 500 &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (2,12) 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 180 2003
X54 Sverige &&&&&&&&&&&&0141.&&&&&0141 &&&&&&&&&&053900.&&&&&053 900 &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02  ? 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 200 2003
X55 Sverige &&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240 &&&&&&&&&0107100.&&&&&0107 100 &&&&&&&&&&&&0274.&&&&&0274 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 3,18 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 200 (250) 2010
CRH1A Kina &&&&&&&&&&&&0670.&&&&&0670 &&&&&&&&&0213500.&&&&&0213 500  ? &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 (5,3) 25 asynkron &&&&&&&&&&&03228.&&&&&03 228 200 2007
CRH1B Kina &&&&&&&&&&&01299.&&&&&01 299 &&&&&&&&&0426300.&&&&&0426 300  ? &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 (11,0) 25 asynkron &&&&&&&&&&&03228.&&&&&03 228  ? 2007
Gröna tåget Sverige (experimenttåg) &&&&&&&&&&053900.&&&&&053 900 ?  ? &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02  ? 15 asynkron &&&&&&&&&&&03450.&&&&&03 450 ?  ?  ?

Kundanpassning X55 / SJ 3000[redigera | redigera wikitext]

Ett X55 under testkörningar i Örnsköldsvik.

SJ beställde under maj 2008 20 stycken Reginatåg bestående av fyra fast sammankopplade vagnar[1]. De nya tågen är inredda för fjärrtågstrafik med klassiska två plus två säten i bredd och en vagn med bistro (kafévagn). Upphandlingsprojektet hette inom SJ "Alfa" - ett namn som många trodde skulle bli ett namn på tåget. De nya tågen kommer i första hand att ersätta SJ 2000-tågen (äldre marknadsnamn X 2000, littera X2) på sträckorna Sundsvall-Stockholm, (Duved)-Östersund-Stockholm, Falun–Stockholm, Uddevalla-Stockholm och delvis Karlstad-Stockholm [1]. Därmed frigörs ett antal SJ 2000-tåg som sätts i trafik på Göteborg–Stockholm och Malmö/Köpenhamn–Stockholm.

De nya tågen kallas för "Regina Intercity" av den kanadensiska tillverkaren Bombardier och har beteckningen X55 hos SJ[2]. När tågen används av SJ som en del av konceptet SJ Snabbtåg kallas de för SJ 3000.

Vagnkorg, boggier och elutrustning baseras på tidigare Regina-tåg, medan inredning och färgsättning ska likna SJ 2000 så mycket som möjligt, d.v.s. grå klädsel och grå textilmattor. X55 får till skillnad mot X2 mycket träpaneler i inredningen och totalt 7 toaletter i hela 4-vagnarssättet, varav en för personal.

Tågen är cirka 107 meter långa, väger cirka 60 ton per vagn (exkl passagerare), kostar cirka 25 mkr per vagn, har fyra vagnar och säten för 245 passagerare, varav 64 i första klass. Tågen får köra i max 200 km/h, men skall gå att uppgradera till högre farter, upp till 250 km/h. Eftersom SJ kör dem på fjärrtågssträckor, har de försetts med bekvämare säten, bistrovagn och internet ombord 3G- och 4G än övriga Regin-tåg. X55 har ett elektroniskt informationssystem med tavlor i samtliga vestibuler och i bistron.

Tågen testades och utvecklades hos den kanadensiska tillverkaren Bombardier (f d Asea) i Västerås, liksom utveckling och tillverkning av styr- och drivutrustning. Vagnskorgarna (karosserna) byggdes i tyska Görlitz och kördes sedan på lastbil till fabriken i Hennigsdorf utanför Berlin där slutmontage sker. Därefter bogserades tågen till Västerås för test innan leverans till kund (tågen kan inte köras på det tyska järnvägsnätet, då vagnarna är alldeles för breda, undantaget Berlin-Sassnitz som är ombyggd för breda sovjetiska godsvagnar).

Ledtiden hos Bombardier från beställning till leverans är minst två år. Det första tågsättet skulle enligt kontraktet levereras under april 2010 och det 20:e i augusti samma år. Priset är 2,05 miljarder kr (101 milj/st). Kontraktet ger SJ rätt att beställa fler likadana tåg till samma pris.

Tågen blev mer än ett år försenade[3], och de sätts i trafik först efter godkännande. Den 7 augusti 2010 transporterades det första tåget från fabriken i Tyskland till Västerås för sluttestning. Under våren 2011 pågick utbildning och testkörningar för fullt med X55. En viktig anledning till förseningen var att de utrustas med det helt nya signalsäkerhetssystemet ERTMS som inte fungerat bra, inte minst dess anpassning till banor med svensk ATC. SJ var inte nöjda med utformningen av bistron varför den ändrades. SJ AB har bestämt att inte ta emot fordonen förrän alla fel är avklarade. Den 27 januari 2012 tog SJ över ägarskapet för de fyra första tågen, vilket innebär att SJ anser dem klara för trafik. SJ hade premiär för passagerartrafik Stockholm-Sundsvall 6:e februari 2012. [4]

Testplattform för Gröna tåget[redigera | redigera wikitext]

En Regina X52 9062 har under början på 2000-talet varit en testplattform för framtida tåg med högre hastighet än 200 km/timmen på svenska järnvägar. Den 14 september 2008 satte ett rekord på Västgötaslätten norr om Skövde, där tåget kom upp i hela 303 km/h.[5] I början av 2012 är det endast Botniabanan som tillåter hastigheter upp till 250 km/timmen. Mera information finns i artikeln om Gröna tåget.

Huvudartikel: Gröna tåget

Export till Kina[redigera | redigera wikitext]

CRH1 i Kina.

Bombardier har sålt tåg till Kina, kallade CRH1 (China Railways Hi-speed), som utseendemässigt påminner om Regina. De är ungefär 120 millimeter smalare än den svenska varianten, och avviker tekniskt från de Regina som körs i Sverige. Tågen är åtta vagnar långa och har 670 sittplatser (med fem säten i bredd). De har byggts i cirka 100 exemplar och har tillverkats i Kina.

Lista över Reginatåg[redigera | redigera wikitext]

Länstrafikbolagen äger tågen (Tåg i Bergslagen är ett länstrafikbolag för tågtrafik i flera län) eller hyr tågen av Transitio som är ett bolag ägt av ett antal länstrafikbolag. Tåg har till skillnad från bussar lång avskrivningstid, liten andrahandsmarknad och lång leveranstid.

73 stycken har satts i trafik till och med 2008. Huvudmän står som huvudord.

Pågatåg 9043 vid stopp i Eslöv, numera MittNabotåg.

Trafik i Mälardalen (SJ)

TiB 9024 Wilhelmina Skogh i Hallstahammar.

Tåg i Bergslagen (Tågkompaniet)

Upptåget i Upplands Väsby.

Upptåget, Upplands Lokaltrafik (DSB)

  • X52 9011 (från x-trafik 2014)
  • X52 9032 (fd. 3268)
  • X52 9033 (fd. 3269)
  • X52 9051
  • X52 9052
  • X52 9053
  • X52 9054
  • X52 9055
  • X52 9063
  • X52 9064
  • X52 9065
  • X52-3 9044 (3 vagnar) (fd. 3280)

X-Tåget, X-Trafik (Tågkompaniet)

Reginatåg som X-tåg vid Gävle C.
  • X51 203 Ljusnan (Tillhör numera Tåg i Bergslagen)
  • X51 204 Bönan (Tillhör numera Tåg i Bergslagen)
  • X51 205 Lingan (Tillhör numera Tåg i Bergslagen)

Västtrafik (operatör SJ Götalandståg) ägde 14 Reginatåg hösten 2008. De har köpts tre per år under perioden 2002-2004, två stycken år 2005 och tre stycken år 2008. Västtrafik beställde i december 2008 ytterligare sex sådana tåg [6]. De levererades 2012 och har beteckningen X52E där E står för att de stödjer signalsystemet ERTMS. Ytterligare sex beställdes december 2010[7].

  • X53 3262
  • X53 3263
  • X53 3264
  • X53 3265
  • X53 3266
  • X53 3267
  • X50 3289
  • X50 3290
  • X50 3291
  • X50 3292
  • X50 3293
  • X50 3294
  • X50 3295
  • X50 3296
  • X52 9036
  • X52 9038 (fd. 3274)
  • X52 9040
  • X52 9041
  • X52 9075
  • X52 9076
Vagnar med serienummer över 3000 har tre vagnar, övriga två.

Värmlandstrafik (Tågkompaniet) kör Reginatåg på sträckorna Karlstad-Oslo, Karlstad-Åmål och Karlstad-Kristinehamn.

  • X53 9048 (fd. 3284)
  • X53 9049 (fd. 3285)
  • X53 9050 (fd. 3286)
  • X52 9066
  • X52 9067
Ett av Mittnabotågets Regina-tåg som tidigare trafikerade sträckan Sundsvall-Östersund.

Veolia Transport hyr tre Reginatåg av Transitio, två till Mittnabotåget och ett till Norrskenan.

  • X52 9042, X52 9034 och X52-3 9043, Mittnabotåget,
  • X52 9017, (fd. 3261), Norrskenan

Gröna tåget-projektet har en Regina, provversion, ombyggd till 300 km/h i toppfart.

  • X52 9062 (ägs av Transitio), går 2010-2011 Umeå-Örnsköldsvik

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SJ (22 maj 2008). ”SJ köper 20 nya tåg för drygt två miljarder kronor”. Pressmeddelande.
  2. ^ ”Tåget stannar i Ånge”. Sveriges Radio. 19 september 2009. http://www.sr.se/cgi-bin/vasternorrland/nyheter/artikel.asp?artikel=3110246. 
  3. ^ Första bilderna på SJ:s nya snabbtåg Ny Teknik
  4. ^ SJ tar över de fyra första nya snabbtågen SJ 3000
  5. ^ Banverket (14 september 2008). ”Svenskt tåg körde i 300 km/timmen”. Pressmeddelande. Läst 14 september 2008. Arkiverad från orginalet den 26 september 2008.
  6. ^ http://www.vasttrafik.se/sv/Startsida/Nyheter/Vasttrafik-koper-nya-tag/
  7. ^ ”Västtrafik köper sex nya regiontåg med totalt 1 600 fler sittplatser”. mynewsdesk.com / Västtrafik. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasttrafik/pressrelease/view/vaesttrafik-koeper-sex-nya-regiontaag-med-totalt-1-600-fler-sittplatser-548796. Läst 2012-02-01. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]