Linjeflyg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Linjeflyg
Linjeflyg F28 Basel.jpg
Flygfakta
Callsign Swedeline
IATA LF
ICAO LIN
Baser
Historia
Grundat 1957
Avvecklat 1 januari 1993
Övrigt
Webbplats http://www.linjeflyg.com

Linjeflyg, eller LIN var ett svenskt flygbolag, grundat 2 april 1957[1] av SAS, Dagens Nyheter och Stockholms-Tidningen. Flygbolaget slogs samman med Scandinavian Airlines den 1 januari 1993.

Från början var Linjeflygs huvuduppgift att flyga tidningar och post på nätterna och passagerare och gods på dagarna, alla dessa transporter handlade om inrikesflygningar. SAS skötte flygningarna utrikes.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ett flygplan av typen Convair Metropolitan från Linjeflyg på Stockholm-Barkarby flygplats i början av 1960-talet.
VD
År Namn
1957 - 67 Sven Östling
1967 - 73 Arne Wickberg
1973 - 78 Sten Sandberg
1978 - 80 Jan Carlzon
1980 - 83 Olle Hedberg
1984 - 87  Christer Magnusson 
1987 - 92 Christer Nilsson
1992 - 93 Jan Sundling

Bolagets första rena passagerarlinje gick mellan Malmö och Stockholm och flögs från början med en DC-3:a. Under sitt första verksamhetsår flög man mellan 11 flygplatser i Sverige: Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lidköping, Malmö (Bulltofta), Nordmaling, Stockholm (Bromma), Sundsvall (Midlanda), Visby och Växjö. Man hade även en linje till Köpenhamn.

Med åren skulle man så småningom ha 39 flygplatser på programmet, varav två i utlandet: Köpenhamn och Oslo. Dessa båda linjer flög man på SAS uppdrag.

Från 1957 till 1983 var Stockholm-Bromma huvudflygplatsen i Linjeflygs system. Den 1 oktober 1983 flyttade man till den nyöppnade terminal 4 på Stockholm-Arlanda.

På hösten 1990 sålde SAS sin andel i Linjeflyg till godstransportföretaget Bilspedition bara för att ett och ett halvt år senare köpa tillbaka den. Det finns flera spekulationer i varför detta skedde. SAS officiella linje är att flygbolaget linjeflyg under dåvarande situation hade satt sig en svår ekonomisk situation; man ville också upphöra med namnet Linjeflyg och istället endast använda sig av namnet SAS. Från 1 januari 1993 användes endast namnet SAS i marknadsföringen.

Ett annat mindre känt faktum är att Linjeflyg tillsammans med Norges Braathens och Danmarks Maersk under denna tid hade långt skridna planer på att slå sig samman och tillsammans utgöra ett bolag som skulle börja flyga på den så kallade "huvudstadstriangeln"[källa behövs]. SAS hade under denna tid monopol på dessa destinationer, dessa destinationer utgjorde för SAS en stor ekonomisk grund. En sammanslagning av Braathens, Linjeflyg och Maersk skulle alltså då utgöra ett direkt hot mot "storebror" SAS, speciellt eftersom de mindre tre bolagen oftast erbjöd passagerare lägre priser än vad SAS i dess inrikestrafik hade lyckats göra][källa behövs]. Att köpa tillbaka Linjeflyg var alltså enligt denna teori ett sätt för SAS att undvika konkurrens på dennes "huvuddestinationer".

Flygolyckor i Linjeflyg[redigera | redigera wikitext]

Flygolyckan i Ängelholm[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Linjeflyg Flight 277

Den 20 november 1964 havererade ett av Linjeflygs Convair CV-340 Metropolitan (SE-CCK) under inflygning i dåligt väder på F 10 Ängelholm (Barkåkra flygfält). 29 av de 39 passagerarna och två av de fyra besättningsmedlemmarna omkom. Planet hade startat från Bromma kl 19.46. Flygningen hade linjenummer LF267V och skulle flyga Bromma-Hultsfred-Halmstad-Ängelholm. På grund av dåligt väder beslutades dock att planet inte skulle mellanlanda i Hultsfred. (Det tillagda "V"-et i linjenumret indikerar att man gjort en ändring). Under flygningen förvärrades väderläget, varför även mellanlandningen i Halmstad ställdes in.

Piloterna planerade att göra en kombinerad instrument- och visuell inflygning och landning på Barkåkras bana 14. Sikten var dålig, mellan 1,5 och 2 km, med en molnbas på 60 meter och regn. Piloterna fick i höjd med Halmstad besked från Ängelholmstornet att väderläget där nu hade förbättrats, varför piloterna bestämde sig för att genomföra en direktinflygning.

Vid inflygningen var planet ur kurs och på för låg höjd. Piloterna drog på motorerna, men planet tog mark några kilometer från sättningspunkten i på en åker och hakade strax efter i kontaktledningen vid en järnväg. Planet havererade mot marken, kanade ett hundratal meter och välte över i ryggläge. Tolv av de 43 personerna ombord överlevde, tre utan skador och de övriga med mer eller mindre allvarliga skador.

Den efterföljande haverikommissionen kom inte till någon definitiv slutsats om olycksorsaken, men den starkaste teorin i rapporten är att orsaken till att flygplanet kommit in fel, var en kombination av att piloterna inte hade kännedom om placeringen av de militära ledljus som var tända i banändarna, samt på missförstånd i radiotrafiken mellan flygledaren och piloterna. Dessutom var inflygningsradiofyrarna (eng. inner and outer markers) vid banändarna felaktigt placerade i förhållande till reglerna för civila flygplatser.

Flygolyckan i Kälvesta[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Linjeflyg Flight 618

Den 15 januari 1977 havererade ett av Linjeflygs inhyrda flygplan på en parkeringsplats vid Ängsullsvägen i Kälvesta (SKYLINE:s Vickers Viscount SE-FOZ) i Stockholm under inflygning till Bromma, bana 12. Alla 22 ombordvarande omkom, däribland den nyutnämnde förbundskaptenen i bordtennis, Hans Alsér. Ingen på marken skadades. Ett antal bilar förstördes och husen omkring blev lätt brandskadade av det brinnande flygplanet. Olyckan berodde på att planet drabbats av stabilisatornedisning och på grund av detta blivit manöverodugligt då full klaff fälldes ut. De svenska piloter som flög denna typ av flygplan hade dock inte informerats på den tiden om att typen var mycket känslig för just denna typ av isbildning.

Flotta[redigera | redigera wikitext]

Modeller av Boeing 737 och Fokker F28 i bolagets sista målning.

Linjeflygs flotta genom åren[2]

Linjeflygs Flotta
Flygplan Antal Passagerare År Registreringar och Namn Övrigt
Lockheed L-18 Lodestar 4 15 1957-1960
Douglas DC-3 15 32 1957-1965,1967 (en extra flygning)
Convair 340/440 Metropolitan 21 52 1961-1979
Nord 262 4 26 1967-1974 SE-CCR Sista flygning:Bromma-Jönköping-Arlanda-Bromma
1967-1974 SE-CCS Sista flygning:Bromma-Karlstad-Bromma
1969-1973 SE-CCT Sista flygning:Bromma-Östersund-Bromma
1970-1974 SE-FUA Sista flygning:Bromma-Sundsvall-Bromma
Fokker F28-1000 3 70 1973-1992
Fokker F28-4000 17 85 1973 - 1992
Boeing 737-500 10 131 1990-1992 SE-DNA Medelpad
SE-DNB Jämtland
SE-DNC Skåne
SE-DND Västerbotten*
SE-DNE Småland**
SE-DNF Värmland*
SE-DNG Gotland***
SE-DNH Södermanland
SE-DNI Norrbotten**
SE-DNK****
Boeing 737-300 2 131 18 september 1989-31 oktober 1990 OY-MMD Värmland Leasad från Maersk
26 oktober 1990-november 1991 SE-DLA Värmland II***** Leasad från IFLC

*=I SAS målning på bilden **=I BMI:s målning på bilden ***=I BMI Baby's målning på bilden ****=I LOT's målning på bilden *****=I fly air's målning på bilden

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Linjeflyg: Så var det då (inofficiell webbplats)
  2. ^ Linjeflyg.se

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Folkflyget 25 år. Stockholm. 1982. Libris 597720 
  • Linjeflyg 1957-1987: hur Sverige fick inrikesflyg. Bromma: Linjeflyg. 1987-????. Libris 644528 
  • Ohlsson, Jan (1982). ”25 år med Linjeflyg”. I luften (1979) (Stockholm : LiberFörlag, 1979-1982) "1983,": sid. 174-189 : ill. ISSN 0349-7879. ISSN 0349-7879 ISSN 0349-7879.  Libris 3173072

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]