Kragujevac

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 44°0′51″N 20°54′42″Ö / 44.01417°N 20.91167°Ö / 44.01417; 20.91167
Kragujevac (Крагујевац)
Stad
View on the city.JPG
Flag of Kragujevac.png
Flagga
Kragujevac city Coat of Arms.jpg
Land  Serbien
Distrikt Šumadija
Koordinater 44°0′51″N 20°54′42″Ö / 44.01417°N 20.91167°Ö / 44.01417; 20.91167
Area
 - kommun 835 km²[1]
Folkmängd
 - tätort 150 835[2]
 - kommun 180 000[3]
Befolkningstäthet
 - kommun Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "" invånare/km²
Borgmästare Veroljub Stevanović (SPDO)
Kommunens läge i Serbien.
Kommunens läge i Serbien.
Webbplats: http://www.kragujevac.rs/

Kragujevac (serbisk kyrilliska: Крагујевац, lyssna )) är Serbiens fjärde största stad. Folkmängden uppgår till cirka 180 000 invånare.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Stadens namn kommer från det serbiska ordet "kraguj", vilket används för en viss sorts hök. Kragujevac kan översättas till "hökarnas plats".

Geografi och klimat[redigera | redigera wikitext]

Kragujevac är belägen i centrala Serbien, ca 140 km söder om huvudstaden Belgrad. Den är största stad i området Šumadija. Kragujevac är byggd på floden Lepenicas stränder, mellan bergen Rudnik (1 132 m), Crni vrh (707 m) och Gledićke planine (922 m), på höjden 173-220 m över havet.

Medelårstemperaturen är 11.5 °C. Den kallaste månaden är januari (medeltemperatur -5 °C) och den varmaste juli (27 °C).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden nämns först på medeltiden av turkarna 1476 och det året grundades staden officiellt, men arkeologiska utgrävningar visar att människor levt här i över 40 000 år, sedan paleolitikum. På grund av sitt läge har staden många gånger förstöts av krig. Kragujevac började utvecklas på allvar efter att Serbien gjort sig fritt från turkiskt välde 1818, då prinsen (knez) Miloš Obrenović förklarade staden som Serbiens huvudstad. Kragujevac blev i och med detta Serbiens politiska och kulturella centrum. I staden grundades det första serbiska gymnasiet, Serbiens första apotek och tryckeri. Där föddes flera vetenskapsmän, statsmän, akademiker och konstnärer.

En ny era för stadens ekonomiska utveckling inträdde 1851 då en vapenfabrik grundades. 1866 blev fabriken en av Serbien viktigaste exportörer efter att Kragujevac hamnat på järnvägssträckan Belgrad-Niš. Under första världskriget var Kragujevac under en kort tid åter igen Serbiens huvudstad (1914-1915) och säte för flera viktiga nationella institutioner, bl.a. armén. I kriget förlorade Kragujevac 15% av sin befolkning.

20 och 21 oktober 1941 utförde tyska nazistiska styrkor fruktansvärda illdåd i staden då man avrättade 7 000 av Kragujevacs invånare. [4] Museet i Kragujevac har en namnlista på 2 796 avrättade. [5] Ett av de mest fruktansvärda dåden var avrättandet av mer än 200 unga pojkar som togs direkt från sina klassrum och avrättades på skolgården. Hämndaktionen går under benämningen Kragujevacmassakern. Händelsen har varit inspiration för dikten "Krvava bajka" ("Den blodiga sagan"), skriven av en av Serbiens mest populära diktare Desanka Maksimović.

Efter andra världskriget fortsatte stadens industrialisering. Exportvaror var bl.a. personbilar, truckar, vapen, industrimaskiner, läder och textilier. Det största företaget blev Zastava med tiotusentals arbetare. Industrin backade under Milošević-tiden då Serbien var under ekonomiska sanktioner och förstördes mer eller mindre totalt då NATO bombade dåvarande Jugoslavien 1999.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Etnisk struktur[redigera | redigera wikitext]

Kragujevacs etniska struktur enligt folkräkningen 2002: [6]

Historiska invånarantal[redigera | redigera wikitext]

Gäller Kragujevacs centralort:

  • 1948: 39 324
  • 1953: 48 702
Kragujevacs administrativa indelning
  • 1961: 63 347
  • 1971: 92 985
  • 1981: 129 017
  • 1991: 147 305
  • 2002: 146 373

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Kragujevac delas in i fem kommuner (opštine): Aerodrom, Pivara, Stanovo, Stari Grad och Stragari.

Stadsdelar/orter[redigera | redigera wikitext]

Lista över orter i Kragujevackommunerna:

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Första Kragujevacgymnasiet
21 oktober-museet
Monument i 21 oktober minnespark
  • Nationalteatern i Kragujevac, grundad 1835
  • Vuk Karadžić-biblioteket, grundat 1866
  • Šumarice memorialpark för Kragujevacmassakern
  • Nationalmuseét
  • Zastavamuseét
  • Šumadijas historiska arkiv
  • KG Akvarium [3]

Festivaler[redigera | redigera wikitext]

  • Šumadija Beer Festival, hålls årligen med start 2007
  • Joakimfest, teaterfestival
  • Internationella jazzfestivalen OFF
  • Internationella musikfestvialen OKTOH

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Arkitekturen i Kragujevac kan beskrivas som en fusion mellan traditionell turkisk arkitektur, som numera nästan inte finns kvar, och 1800-tals Wiensecession. Modern arkitektur finns också här och var, i form av större betongkonstruktioner byggda efter andra världskriget som lägenheter till hemlösa men även nyare byggnader med glasfasader.

Stadens äldsta befintliga kyrka byggdes 1818 och en nyare byggdes 1907.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Av den yrkesarbetande befolkningen är cirka 80 % anställda inom offentlig verksamhet och cirka 55 % arbetar inom tillverkningsindustrier. I staden finns bland annat biltillverkaren Zastava som tillverkar bilmodellen Yugo.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Den största arenan i Kragujevac heter "Čika Dača" och kan ta in 22 058 personer. Det är hemmaplan för stadens största fotbollsklubb FK Radnički. I staden finns även en inomhusarena som heter "Hala Jezero" och har plats har för 5 320 personer.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

  • FK Radnički
  • FK Šumadija 1903
  • FK Arsenal Kragujevac
  • FK Erdoglija Kragujevac

Basket[redigera | redigera wikitext]

  • KK Radnički
  • KK Kolonija Kragujevac

Amerikansk fotboll[redigera | redigera wikitext]

  • Wild Boars

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Lokala medier[redigera | redigera wikitext]

Radiostationer[redigera | redigera wikitext]

  • Bravo radio (103.9)
  • Bis Plus radio (97.9)
  • Bis radio
  • Radio 9 (95.9)
  • Radio Hit
  • Radio Boom
  • Radio IN
  • Radio 34 radio (91.6)

TV-kanaler[redigera | redigera wikitext]

  • RTKG [4]
  • Channel 9 [5]
  • RTV IN
  • TV Lider
  • NeoMax

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

  • Svetlost

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ GeoHive; Serbia – Central Serbia. Läst 19 september 2011.
  2. ^ [1]
  3. ^ [2]
  4. ^ http://www.antiwar.com/orig/savich3.html
  5. ^ http://www.blic.rs/srbija.php?id=16913
  6. ^ Popis stanovništva, domaćinstava i Stanova 2002. Knjiga 1: Nacionalna ili etnička pripadnost po naseljima. Republika Srbija, Republički zavod za statistiku Beograd 2003.

Se även[redigera | redigera wikitext]