Lärkfalk
Från Wikipedia
| ?Lärkfalk | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Rovfåglar Falconiformes |
| Familj: | Falkfåglar Falconidae |
| Underfamilj: | Egentliga falkar Falconinae |
| Släkte: | Falco |
| Art: | Lärkfalk F. subbuteo |
|
|
|
| §Falco subbuteo Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Lärkfalk (Falco subbuteo) är en medelstor falk som är en skicklig flygare.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Lärkfalken är 29-32 cm lång och har ett vingspann på 75-85 cm. Översidan är mörk och den har rödaktiga "byxor". Ansiktsmasken är kraftfull, med tydlig falkmustasch. Lärkfalken har gul vaxhud och gula fötter. Undersidan är ljus med distinkta strimmor eller fläckar. I flykten påminner den om en stor svala.
[redigera] Utbredning och taxonomi
Lärkfalken förekommer i större delarna av Europa. Den är spridd från Atlantkusten till Kamtjatka.
Den delas ofta upp i två till tre underarter:
- Falco subbuteo subbuteo, inkl. centralasiae (Buturlin, 1911) - den absoluta merparten av världspopulationen tillhör nominatformen.
- Falco subbuteo streichi (Hartert & Neumann 1907) - häckar i södra och östra Kina.
[redigera] Förekomst i Sverige
I Sverige är den ovanlig men förekommer överallt utom på västkusten och det inre av Norrland. De svenska lärkfalkarna flyttar vintertid till Afrika.
[redigera] Häckning
Den häckar gärna i kråkfåglars övergivna bon och föredrar boplatser i höga tallar med öppna ytor runt omkring. Honan lägger 2-4 ägg i juni, vilka huvudsakligen ruvas av henne i cirka fyra veckor. Äggen har bruna fläckar på gul bakgrund. Ungarna blir flygfärdiga på en månad, men matas av huvudsakligen honan ytterligare en tid.
[redigera] Beteende
Lärkfalken föredrar öppna marker som ändå inte är helt utan träd. Den lever mestadels av flygande insekter och småfågel, samt ungar av svalor och tornseglare. Bytena slås i flykten. Fångade insekter äts även ofta i flykten.
[redigera] Källor
- Henning Anthon (1995) Fågelboken, omtryck, ISBN 91-37-10481-0
[redigera] Externa länkar
