Svealandsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svealandsbanan
X40.jpg
Ett X40-tåg i riktning mot Södertälje ankommer till Eskilstuna C
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Södertälje - Valskog
Anslutande järnvägslinjer Grödingebanan
Sala–Oxelösund
Mälarbanan
Västra stambanan
Organisation
Invigd 1997
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör SJ
TGOJ
Tekniska fakta
Längd 115 kilometer
Antal spår Enkelspår, förutom sträckorna
Nykvarn-Läggesta och Eskilstuna-Folkesta
där det är dubbelspår.
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 22,5 ton
Största lutning 17,5 
ATC Ja
Fjärrblockering Ja, System H
Hastighet 200 (byggd att klara 250) km/h
Elektrifierad Ja
Matning 15 000 Volt 16 2/3 Hz

Svealandsbanan är en järnväg som löper mellan Södertälje (Södertälje Syd) och Valskog i Kungsörs kommun. Banan är till största del enkelspårig, och används främst för persontrafik.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga järnvägen mellan Södertälje och Eskilstuna från år 1895, Norra Södermanlands Järnväg, höll vid slutet av 1980-talet inte måttet för den nya tidens krav på snabbhet. Dessutom passerades inte Strängnäs, som är den största orten längs banan (utöver ändpunkterna). Därför beslutade man sig för att bygga en helt ny järnväg. Trafiken på den gamla banan lades ner i januari 1994, och samtidigt påbörjades byggandet av en 79 km lång ny järnväg som togs i bruk i juni 1997. Under den tre år långa byggnadstiden så kunde inga tåg köras mellan Eskilstuna och Södertälje och då fanns det två alternativ för den som ville ta sig från Eskilstuna till Stockholm. Det första var att ta de ersättningsbussar som trafikerade sträckan med stopp i Södertälje och Strängnäs. Det andra var att ta ett tåg som kördes till Stockholm via Västerås och Enköping.

Svealandsbanan börjar vid Södertälje Syd

Banan har huvudsakligen fått en ny dragning, med undantag för sträckan mellan Grundbro och Strängnäs, där banan följer den gamla banvallen från Åkers Styckebruk. Ett flertal tunnlar byggdes, bland annat Strängnästunneln.

Vid Tumbo ansluter Svealandsbanan (vänster) till banan från Kolbäck.

Mellan Eskilstuna och Rekarne delar banan sträckning med linjen Sala–Oxelösund. Den sista bandelen, från Rekarne till Valskog, öppnades 1877 och har kvar sin ursprungliga sträckning. Vissa upprustningar har dock skett. År 1954 elektrifierades banan, och i samband med att den blev en del av Svealandsbanan byggdes den ut till dubbelspår från Eskilstuna till Folkesta.

Den ursprungliga avsikten var att Svealandsbanan skulle trafikeras med specialinköpta tåg. Emellertid fanns inga sådana när banan invigdes i juni 1997. Istället trafikerades den under de första åren med X2-2/2-1-tåg även kallade X200. Dessa ersattes senare av loktåg som i sin tur ersattes av Regina-tåg. Numera förekommer varken Regina- eller X2-2/2-1-tåg på Svealandsbanan men enstaka loktåg förekommer fortfarande. Merparten av trafiken körs numera istället av dubbeldäckartågen X40. Dessa kan gå 200 km/h, dock har de inte lutande vagnskorg, vilket heller inte behövs här. Under några år gick tågen hela vägen från Uppsala via Arlanda, Stockholm och Södertälje via Svealandsbanan till Örebro och Hallsberg. Idag går dock merparten av tågen som trafikerar banan bara mellan Stockholm och Eskilstuna, eller Stockholm och Arboga.

Banan byggdes med 250 m långa perronger, utom i Eskilstuna där de är 350 m, och i Arboga där den effektiva perronglängden för tåg österifrån som ska vända bara är 170 m.

De mycket optimistiska prognoserna över resandet på sträckan överträffades. Banverket numera Trafikverket byggde inom Kraftsamling Stockholm-Mälardalen mötesstationer i Barva, Grundbro och Almnäs, samt dubbelspår Ryssjöbrink-Nykvarn. Det var färdigbyggt 2010.

Banan bidrog till regionförstoring i Mälardalen på ett sätt som få bedömare kunde förutse när banan byggdes. Idag är det inte ovanligt att personer boende i Stockholm arbetar i Strängnäs eller Eskilstuna. Stockholm har omvänt blivit en alternativ arbetsmarknad för många boende i norra Södermanland. Ett annat fenomen som uppstått efter banans byggande är att stockholmare flyttar till någon av orterna eller landsbygden längs banan, och fortsätter att arbeta i huvudstaden. Detta fenomen brukar kallas ruralisering.[källa behövs]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Idag går det vanligtvis ett tåg i timmen mellan Södertälje och Eskilstuna, och ungefär varannan timme på sträckan mellan Eskilstuna och Arboga. Trafiken förstärks något under rusningstrafiken, vilket banan inte var byggd för.

Ett X40 regionaltåg vid Läggesta

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Innan Citybanan är klar under Stockholm är det tänkt att Strängnäs-Härad ska bli dubbelspår ca 7,5 km. Strängnäs enkelspåriga station har länge varit problematisk då alla utom non-stop tåg stannar på stationen och mötande tåg måste vänta utanför Strängnäs på att spåret ska bli fritt.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Trafikverket - Svealandsbanan

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]