Svealandsbanan

Svealandsbanan
Ett X40-tåg i riktning mot Södertälje ankommer till Eskilstuna C
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	Södertälje - Valskog
Anslutande järnvägslinjer	Grödingebanan Sala–Oxelösund Mälarbanan Västra stambanan
Organisation
Invigd	1997
Ägare	Svenska staten
Banoperatör	Trafikverket
Trafikoperatör	SJ TGOJ
Tekniska fakta
Längd	115 kilometer
Antal spår	Enkelspår, förutom sträckorna Nykvarn-Läggesta och Eskilstuna-Folkesta där det är dubbelspår.
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	22,5 ton
Största lutning	17,5 ‰
ATC	Ja
Fjärrblockering	Ja, System H
Hastighet	200 (byggd att klara 250) km/h
Elektrifierad	Ja
Matning	15 000 Volt 16 2/3 Hz
Linjekarta Mälarbanan mot Arboga–Frövi/Örebro 115 Valskog Inga uppehåll Mälarbanan mot Kolbäck–Stockholm 106 Kungsör Linjen Sala-Oxelösund mot Kolbäck–Sala 91 Rekarne - Mötesspår Dubbelspår Folkesta - Eskilstuna Godsspår till Nybybruk 80 Eskilstuna C Linjen Sala-Oxelösund mot Flen–Oxelösund 70 Kjula - Mötesspår 62 Barva - Mötesspår 55 Härad - Mötesspår   Strängnästunneln 2 057m 48 Strängnäs Ej möjligt att mötas 45 Malmby - Mötesspår Gamla banan till Åkers Styckebruk 40 Grundbro - Mötesspår   Fjärde Läggestatunneln 185 m 32 Läggesta - Läggesta Nedre inom gångavstånd   Tredje Läggestatunneln 182 m   Andra Läggestatunneln 679 m   Första Läggestatunneln 127 m 14 Nykvarn 8 Almnäs - Mötesspår   Almnästunneln 97 m   Nässelbackstunneln 93 m Gamla Västra stambanan mot Flemingsberg–Stockholm 0 Södertälje syd; Västra stambanan mot Järna–Göteborg Grödingebanan mot Järna Grödingebanan mot Flemingsberg–Stockholm

Svealandsbanan är en järnväg som löper mellan Södertälje (Södertälje Syd) och Valskog i Kungsörs kommun. Banan är till största del enkelspårig, och används främst för persontrafik.

Historia

Den ursprungliga järnvägen mellan Södertälje och Eskilstuna från år 1895, Norra Södermanlands Järnväg, höll vid slutet av 1980-talet inte måttet för den nya tidens krav på snabbhet. Dessutom passerades inte Strängnäs, som är den största orten längs banan (utöver ändpunkterna). Därför beslutade man sig för att bygga en helt ny järnväg. Trafiken på den gamla banan lades ner i januari 1994, och samtidigt påbörjades byggandet av en 79 km lång ny järnväg som togs i bruk i juni 1997. Under den tre år långa byggnadstiden så kunde inga tåg köras mellan Eskilstuna och Södertälje och då fanns det två alternativ för den som ville ta sig från Eskilstuna till Stockholm. Det första var att ta de ersättningsbussar som trafikerade sträckan med stopp i Södertälje och Strängnäs. Det andra var att ta ett tåg som kördes till Stockholm via Västerås och Enköping.

Svealandsbanan börjar vid Södertälje Syd

Banan har huvudsakligen fått en ny dragning, med undantag för sträckan mellan Grundbro och Strängnäs, där banan följer den gamla banvallen från Åkers Styckebruk. Ett flertal tunnlar byggdes, bland annat Strängnästunneln.

Vid Tumbo ansluter Svealandsbanan (vänster) till banan från Kolbäck.

Mellan Eskilstuna och Rekarne delar banan sträckning med linjen Sala–Oxelösund. Den sista bandelen, från Rekarne till Valskog, öppnades 1877 och har kvar sin ursprungliga sträckning. Vissa upprustningar har dock skett. År 1954 elektrifierades banan, och i samband med att den blev en del av Svealandsbanan byggdes den ut till dubbelspår från Eskilstuna till Folkesta.

Den ursprungliga avsikten var att Svealandsbanan skulle trafikeras med specialinköpta tåg. Emellertid fanns inga sådana när banan invigdes i juni 1997. Istället trafikerades den under de första åren med X2-2/2-1-tåg även kallade X200. Dessa ersattes senare av loktåg som i sin tur ersattes av Regina-tåg. Numera förekommer varken Regina- eller X2-2/2-1-tåg på Svealandsbanan men enstaka loktåg förekommer fortfarande. Merparten av trafiken körs numera istället av dubbeldäckartågen X40. Dessa kan gå 200 km/h, dock har de inte lutande vagnskorg, vilket heller inte behövs här. Under några år gick tågen hela vägen från Uppsala via Arlanda, Stockholm och Södertälje via Svealandsbanan till Örebro och Hallsberg. Idag går dock merparten av tågen som trafikerar banan bara mellan Stockholm och Eskilstuna, eller Stockholm och Arboga.

Banan byggdes med 250 m långa perronger, utom i Eskilstuna där de är 350 m, och i Arboga där den effektiva perronglängden för tåg österifrån som ska vända bara är 170 m.

De mycket optimistiska prognoserna över resandet på sträckan överträffades. Banverket numera Trafikverket byggde inom Kraftsamling Stockholm-Mälardalen mötesstationer i Barva, Grundbro och Almnäs, samt dubbelspår Ryssjöbrink-Nykvarn. Det var färdigbyggt 2010.

Banan bidrog till regionförstoring i Mälardalen på ett sätt som få bedömare kunde förutse när banan byggdes. Idag är det inte ovanligt att personer boende i Stockholm arbetar i Strängnäs eller Eskilstuna. Stockholm har omvänt blivit en alternativ arbetsmarknad för många boende i norra Sörmland. Ett annat fenomen som uppstått efter banans byggande är att stockholmare flyttar till någon av orterna eller landsbygden längs banan, och fortsätter att arbeta i huvudstaden. Detta fenomen brukar kallas ruralisering.^{[källa behövs]}

Trafik

Idag går det vanligtvis ett tåg i timmen mellan Södertälje och Eskilstuna, och ungefär varannan timme på sträckan mellan Eskilstuna och Arboga. Trafiken förstärks något under rusningstrafiken, vilket banan inte var byggd för.

Framtid

Innan Citybanan är klar under Stockholm är det tänkt att Strängnäs-Härad ska bli dubbelspår ca 7,5km. Strängnäs enkelspåriga station har länge varit problematisk då alla utom non-stop tåg stannar på stationen och mötande tåg måste vänta utanför Strängnäs på att spåret ska bli fritt. Planerna finns på den externa länken.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Svealandsbanan.
  Bilder & media
• Trafikverket - Svealandsbanan