Milan Kundera

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Milan Kundera
Född 1 april 1929 (85 år)
Brno, Tjeckoslovakien
Nationalitet tjeckoslovak
fransman
Genrer romaner, essäer, dramatik
Framstående verk Skämtet, Skrattets och glömskans bok, Varats olidliga lätthet
Framstående priser Prix Médicis étranger 1973
Nelly Sachs Pris 1987
Franska Akademiens stora pris 2001

Milan Kundera, född 1 april 1929 i Brno, Tjeckoslovakien, nu Tjeckien, är en tjeckisk författare. Flera av hans romaner har filmatiserats. Han blev fransk medborgare år 1981 och är bosatt i Paris.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kunderas far Ludvík Kundera (1891-1971) var pianist, rektor och professor i musikologi vid musikaliska akademin i Brno. Efter andra världskriget arbetade Kundera som försäljare och jazzmusiker. Kundera studerade musikologi, filmvetenskap, litteratur och estetik vid Karlsuniversitetet i Prag och tog examen 1952. Han arbetade därefter som lärare, blev docent och senare professor och undervisade i världslitteratur. Därtill var han redaktör vid litterära tidskrifter.

Han debuterade som skönlitterär författare med en diktsamling, men har sedan framför allt skrivit romaner. 1948 gick han med i Kommunistpartiet, uteslöts 1950 för sin individualistiska åskådning, men återupptogs några år senare, och han förblev partimedlem till 1970. Från 1950-talet var han verksam som lärare, översättare och författare. Med anledning av hans engagemang i Pragvåren förlorade han sin anställning vid universitetet, och hans böcker förbjöds.

När hans andra roman Zivot je jinde (sv. Livet är någon annanstans) utkom 1969 hade Sovjetunionen invaderat Tjeckoslovakien året innan, och på grund av huvudpersonens politiska åsikter kring kommunismen förbjöds boken av de tjeckoslovakiska myndigheterna. Alla Kunderas böcker plockades då även bort från samtliga bibliotek och bokhandlare i Tjeckoslovakien. För att kunna fortsätta sitt författarskap flyttade Kundera till Frankrike där han blev gästprofessor i Rennes 1975. Sedan 1979 är han bosatt i Paris där han varit verksam som professor vid École des Hautes Études. 1979 fråntogs han helt sitt tjeckoslovakiska medborgarskap på grund av publiceringen av Kniha smichu a zapomneni, (sv. Skrattets och glömskans bok, 1981).

Kundera ger sällan offentliga framträdanden, och har sedan 1985 föredragit att bli intervjuad skriftligt. Han har förbehållit sig rätten att korta ner sin officiella biografi till ett minimum, i den litteraturkritiska tradition som med Roland Barthes fokuserar textens mening och tar avstånd från biografiska tolkningar. Han har också strukit verk från 1950- och 1960-talet med föevändingen att de är omogna och att han inte längre står för dem.

Kundera är flerfaldigt prisbelönad. Bland annat har han tilldelats Tjeckoslovakiens statspris 1964, Prix Médicis 1973, och Österreichischem Staatpreis für Europäische literatur 1987.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Kundera började sin litterära karriär som poet och hans första bok, poesisamlingen Clovek zahrada širá, publicerades i Tjeckoslovakien 1953. Han utkom med ett flertal ytterligare poesisamlingar, en framgångsrik pjäs i en akt, Majitelé Klícu (1962), som behandlade problemet med den enskilda människans bevekelsegrunder för politisk handling, samt bland annat även novellsamlingen Smesné lásky (sv. Kärlekens löjen) (1963) innan han beslutade sig för att börja skriva romaner. Hans debutroman, Zert (sv. Skämtet, 1970), om stalinismens inverkan på känslolivet, utkom 1967 och blev en mindre internationell framgång.

Kundera gjorde 1984 stor internationell succé då romanen Nesnesitelná lehkost bytí (sv. Varats olidliga lätthet, eller kanske snarare 'Varats obärliga lätthet') utkom. Boken förblev förbjuden i Kunderas hemland fram till år 1989. Nesnesitelná lehkost bytí blev 1988 framgångsrikt filmatiserad av Philip Kaufman i den amerikanska filmen Varats olidliga lätthet, med bland andra Lena Olin, Daniel Day-Lewis och Juliette Binoche i huvudrollerna, och boken förblir än idag det verk som Kundera främst är känd för.

Förutom skönlitteratur har Kundera också skrivit om litterär estetik, i Umění románu: Cesta Vladislava Vančury za velkou epikou 1960 och i essäsamlingen Romankonsten.

Stil[redigera | redigera wikitext]

Kunderas främsta influenser menar han själv är renässansförfattare och bland andra Boccaccio, Robert Musil, Witold Gombrowicz, Kafka och Heidegger. De första verken skrev han på tjeckiska, men från Romankonsten och Odödligheten har han skrivit på franska.

Bibliografi (utgivet på svenska)[redigera | redigera wikitext]

(Förlag Bonniers, om ej annat anges)

Priser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]