Nils Swedlund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nils Swedlund
Nils Swedlund och Richard Åkerman.jpg
Överbefälhavaren Swedlund och stabchefen Richard Åkerman, 1951.
Information
Smeknamn "Stora Bullret"
Född 16 maj 1898
Gävle, Sverige
Död 28 juni 1965 (67 år)
Saltsjöbaden, Sverige
Begravningsplats Skogsö kyrkogård, Saltsjöbaden
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Armén
Tjänstetid 1919-1961
Grad General
Befäl Överbefälhavaren (1951-1961)
Se: Övriga befattningar
Utmärkelser Se: Utmärkelser
Relationer Robert Swedlund (bror)

Nils Per Robert Swedlund, känd som "Stora Bullret"[1], född 16 maj 1898 i Gävle, död 28 juni 1965 i Saltsjöbaden, var en svensk general, överbefälhavare från 1951 till 1961.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Swedlund var son till major Gustaf Swedlund och Ellen Reuterskiöld och bror till Robert Swedlund. Han blev fänrik vid Hälsinge regemente 1919, kapten vid Generalstabskåren 1933, major 1940, överstelöjtnant 1942, överste 1944, generalmajor 1948, generallöjtnant 1951, general 1951 och slutligen ÖB 1951-1961. Repet och lärare Krigshögskolan 1934-1938 och 1940-1942, avdelningschef 1942, sous- och sektionschef försvarsstaben 1944, chef Norrbottens regemente (I 19) 1946, försvarsstabschef 1947-1951. Han blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1943 och hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1952.[2]

I andra världskrigets slutskede var Swedlund bland annat involverad i den svenska utbildningen av norska polistrupper.[3] Som ÖB var Swedlund en stark anhängare av kärnvapen och drivande i att fortsätta det svenska kärnvapenprogrammet. Han betraktade dem som nödvändiga för det svenska försvaret och arbetade hårt för att vinna regeringens stöd i frågan. Han var även inblandad i den hemliga verksamheten för bildandet av en svensk motståndsrörelse i händelse av en sovjetisk invasion, den så kallade Stay behind-rörelsen.[4]

Gift 1927 med Brita Broberg (född 1901)[2] och var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien samt hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[5] Swedlund är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[6]

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

  • Fänrik vid Hälsinge regemente (I 14) - 1919,
  • Kapten i Generalstabskåren - 1933
  • Major där - 1940
  • Överstelöjtnant och chef för Försvarsstabens arméavdelning - 1942
  • Överste och sektionschef vid Försvarsstaben - 1944
  • Chef för Norrbottens regemente (I 19) - 1946
  • Försvarsstabschef - 1947
  • Generalmajor - 1948
  • Generallöjtnant - 1951
  • General och Överbefälhavare - 1 april 1951

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Swedlund, Nils (1939). Handbok för kompanichefer vid infanteriet: utkast. Stockholm: Militaria. Libris 1379492 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mellan Thörnell och Syrén”. Kristianstadsbladet. 1 december 2003. http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1161180/Mellan-Thoumlrnell-och-Syr%C3%A9n.html. Läst 24 mars 2013. 
  2. ^ [a b] Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. Sid. 933. http://runeberg.org/vemardet/1957/0957.html 
  3. ^ Pierre, Erik (14 november 2005). ”15 000 norrmän fick hemlig polisutbildning”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_477307.svd. Läst 26 mars 2009. 
  4. ^ Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism efter 1980SOU 2002:94 [1]
  5. ^ [a b c d] Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1963. Sid. 346. Libris 8261599. http://runeberg.org/statskal/1963/0346.html 
  6. ^ Åstrand, Göran (1998). Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar. Bromma: Ordalaget. Sid. 158. Libris 7799095. ISBN 91-973128-2-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Carl August Ehrensvärd
Försvarsstabschef
1947-1951
Efterträdare:
Richard Åkerman
Företrädare:
Helge Jung
Sveriges överbefälhavare
1951-1961
Efterträdare:
Torsten Rapp