Oikos (tankesmedja)
| Oikos | |
| Bildad | 2020 |
|---|---|
| Typ | Tankesmedja |
| Plats | Sverige |
| Grundare | Mattias Karlsson |
| Webbplats | https://oikos.se/ https://konservatism.com/ |
Oikos (från forngrekiskans οἶκος ’hem; hushåll’) är en konservativ[1] tankesmedja som bildades 2020 av Mattias Karlsson, tidigare gruppledare i riksdagen för Sverigedemokraterna. Tankesmedjan drivs av Insamlingsstiftelsen för Svensk Konservatism.[2] Oikos har som målsättning att sätta ideologi, värderingar och visioner högre på den politiska dagordningen.[3]
Politik[redigera | redigera wikitext]
Tankesmedjan ska enligt Karlsson vara partipolitiskt oberoende.[4] Detta har ifrågasatts av bland andra journalisten Hynek Pallas i Göteborgs-Posten och Daniel Poohl på Expo, bland annat för att Mattias Karlsson sagt sig vara beredd att ta emot finansiering av Sverigedemokraterna och har bakgrund som partiets ideolog.[5][6]
Eftersom tankesmedjan bara har gjort ett fåtal officiella uttalanden är det svårt att avgöra vilken politik de egentligen propagerar för. De betonar dock värnandet av vad de anser är ”de organiskt framvuxna gemenskaperna”, i form av familjen, civilsamhället och nationalstaten. Mot detta ställs individualism, klasskamp och internationalism, där det senare bland annat exemplifieras med organisationer som EU och FN.[7]
Förtroenderåd[redigera | redigera wikitext]
I tankesmedjans förtroenderåd sitter:[8]
- Naweed Khan, vd på brittiska tankesmedjan New Direction samt tidigare specialrådgivare åt Regeringen Cameron I.
- Asle Toje, norsk statsvetare och författare.
- Mattias Karlsson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och tidigare gruppledare för partiet i riksdagen.
- Malcom Kyeyune, bloggare och krönikör.
- Arvid Hallén, debattör och tidigare ordförande i den konservativa studentföreningen Heimdal.[9][1]
Tidigare har även folklivsforskaren Dan Korn suttit i förtroenderådet.[10]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Termen oikos, som härrör från forngrekiskan och betecknar familjen och hushållet, har sedan tidigare använts i en konservativ kontext. Den konservative filosofen Roger Scruton använde termen ”oikofobi” för att beskriva ”förkastandet av arv och hem”[11] – ett ogillande som vissa personer, vanligen inom politisk vänster, påstås hysa för sin nationalitet, sitt land eller sin kultur.[12] Scruton myntade också det antitetiska begreppet ”oikofili”,[13] som han definierade som ”kärlek till det sammanhang där vi hör hemma”.[14]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Oikos – den nya tankesmedjan”. Svenska Dagbladet. 3 februari 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/oikos--den-nya-tankesmedjan. Läst 4 februari 2020.
- ^ ”Om Oikos”. Tankesmedjan Oikos. https://oikos.se/om-oikos/. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Facebook-kommentar av Mattias Karlsson”. Facebook. 2 februari 2020. https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fmattias.karlsson.9889%2Fposts%2F10156548785756097.
- ^ ”Mattias Karlsson startar konservativ tankesmedja”. SVT. 2 februari 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mattias-karlsson-sd-startar-konservativ-tankesmedja.
- ^ ”Inte oproblematiskt för intellektuella”. Göteborgsposten. 3 februari 2020. https://www.gp.se/kultur/kultur/inte-oproblematiskt-för-intellektuella-att-verka-i-mattias-karlssons-tankesmedja-1.23479933.
- ^ https://expo.se/2020/02/sds-nya-tankesmedja-%C3%A4r-inte-oberoende
- ^ https://www.svd.se/krisen-visar-behovet-av-mer-konservatism
- ^ ”Hem”. Tankesmedjan Oikos. https://oikos.se/#board. Läst 5 september 2021.
- ^ Erixon, Dick (3 februari 2020). ”Nu startar en konservativ tankesmedja”. Samtiden. https://samtiden.nu/2020/02/nu-startar-en-konservativ-tankesmedja/. Läst 4 februari 2020.
- ^ ”Därför vill jag vara en del av tankesmedjan Oikos”. Expressen. 3 februari 2020. https://www.expressen.se/kultur/darfor-vill-jag-vara-en-del-av-tankesmedjan-oikos/.
- ^ Roger Scruton (2004) England and the Need for Nations, Civitas, London, s:33-38
- ^ http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oikofobi
- ^ Scruton, Roger (2012). How to think seriously about the planet : the case for an environmental conservatism. Oxford University Press. sid. 234. ISBN 978-0-19-989558-8. OCLC 794003747. https://www.worldcat.org/oclc/794003747. Läst 1 maj 2021
- ^ E:son Söderbaum, Jakob (2020). Modern konservatism.. sid. 58. ISBN 978-91-7765-497-1. OCLC 1204173415. https://www.worldcat.org/oclc/1204173415. Läst 1 maj 2021
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
