Ostlänken
Från Wikipedia
 |
Denna artikel eller sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt. Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig. |
| Ostlänken | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ostlänken är en planerade dubbelspårig snabbtågsjärnväg mellan Järna (Stockholm) och Linköping. Den kommer även passera Nyköping, Norrköping samt eventuellt Skavsta flygplats. Järnvägen kan ses som första delen i en uppgradering av Södra stambanan. Längden blir cirka 150 km.
Ostlänken är även en del i den framtida Götalandsbanan mot Göteborg, som dock byggs klart senare. Denna är tänkt att gå via Jönköping och Borås. Även söderut från Jönköpingstrakten finns tankar på en framtida Europabana mot Helsingborg och vidare till Köpenhamn, vilket dock är mera osäkert om den byggs.
Innehåll |
[redigera] Syfte
Syftet är att förbättra kommunikationerna mellan Norrköping/Linköping ("Fjärde storstadsregionen") och Stockholm samt kunna utöka pendeltågstrafiken inom Östergötland där spårkapaciteten redan används maximalt. Även Nyköping kan komma att få kraftigt förbättrade kommunikationer eftersom X2000 i dagsläget kör via Katrineholm istället på grund av det nuvarande enkelspårets kapacitets- och hastighetsbegränsningar. Restiden bedöms bli dryga timmen Linköping-Stockholm (idag runt 1.40) och runt 50 minuter Norrköping-Stockholm (idag minst 1.10). Tågen Stockholm-Malmö kommer att ta drygt en timme kortare tack vare Ostlänken och snabbare tåg på delstäckan genom Småland och fyrspår Lund-Malmö, så att det kommer att ta runt 3.20 istället för dagens 4.25. Detta avser de tåg som planeras med 250 km/timme som största tillåtna hastighet. Med 320 km/timme kan tiden minskas med 10 minuter ytterligare.
Den befintliga Nyköpingsbanan Järna-Nyköping-Norrköping avses rivas när Ostlänken är byggd. Eftersom Ostlänken kommer att trafikeras av höghastighetståg innebär det att möjligheterna till regional eller lokal tågtrafik kommer att vara begränsade: endast Nyköping och/eller Skavsta samt eventuellt Vagnhärad kommer att få tågtrafik. Eventuellt behålls den mellan Norrköping och Nyköping för godstrafikens skull.
[redigera] Nuläge
Järnvägsutredning pågår, och den ska vara klar under hösten 2008. Sedan ska regeringen under 2009 besluta om byggplanerarna uppfyller de formella kraven ("tillåtlighet"). Byggstart sker först när pengar beviljas. Det finns ett budgetutrymme och en prioritering mellan olika projekt. Byggstart bedöms ske mellan 2013 och 2019. Bygget tar flera år.
[redigera] Planerad standard och dragning
Det är beslutat att banan ska ha ett topphastighet på 320 eller 300 km/timme beroende på vad som är lämpligt på respektive del av banan. Man skulle kunna säga att banan får toppfarten 300 km/timme i kurvorna och 320 på raksträckorna.
På sträckan Linköping-Norrköping har Banverket planerat in tre korridorer varav en kommer att väljas:
- Den norra, kallad "röd". Den går i huvudsak längs med E4. Det planeras i alla alternativ en ny infart västerifrån till Norrköping i tunnel. Den befintliga järnvägen går här ganska krokigt.
- Den "gröna", som går en bit söder om den röda.
- Den "blå", som följer befintlig järnväg Linköping-Norsholm och den röda Norsholm-Norrköping.
På sträckan Norrköping-Järna har Banverket planerat in tre korridorer varav en kommer att väljas:
- Den norra, kallad "grön". Den går ett stycke norr om E4, passerar Skavsta Flygplats och utanför Nyköping. Den sammanfaller med den röda från Vagnhäradtrakten och norrut.
- Den mellersta, kallad "röd". Den går i huvudsak längs med E4, men ett stycke norr om Nyköping och via Skavsta Flygplats. Den passerar utanför alla tätorter, och avslutas norr om Järna.
- Den södra, kallad "blå". Den följer i huvudsak befintlig järnväg, men ny banvall, mycket rakare. Den går igenom Nyköping och andra tätorter, även Järna, men inte förbi flygplatsen.
Öster om Järna fortsätter tågen på Grödingebanan som är byggd för upp till 250 km/h men bara med lutande vagnskorg i vissa kurvor. I dag körs bara 200.
Den blå korridoren verkar ha mindre ambition, eftersom den går genom flera tätorter, vilket innebär hastighetsbegränsningar, men lägre kostnad, tack vare bitvis befintlig banvall. De snabbare alternativen innebär station vid Skavsta. Långdistanstågen kommer ändå sällan stanna i Nyköping, då man vill ha högst 2 stopp, och en dragning utanför innebär tidsbesparing. Regionaltåg Linköping-Stockholm stannar dock. Läget vid flygplatsen innebär stöd för täta bussturer till Nyköping.
För att kunna köra i 300-320 km/h måste banan gå utanför så många tätorter som möjligt. Anledningen till det är att maxfarten är 200 km/h i tätorter och förbi perronger av bullerskäl. Det bullrar en del redan i 200 km/h. Man behöver långa sträckor med hög fart för att motivera att köra i denna fart, eftersom det krävs lång sträcka för att få upp farten och ned igen, och krävs mycket elenergi för att accelerera i höga farter. Tåg och annat blir klart dyrare med högre toppfart, och man vill köra med den farten så mycket som möjligt för att motivera kostnaden, annars är det bättre med lägre toppfart.
Man kommer av denna anledning bara ha fåtal stationer, troligen bara Linköping, Norrköping, och Nyköping eller Skavsta.
Man vill fatta ett beslut så fort som möjligt om sträckning, troligen 2008-2009, bland annat för att bostadshus blir svårsålda om de ligger i en av korridorerna.
[redigera] Kostnad
Angående kostnad förekommer en beräkning på runt 15 miljarder för de 150 km, dvs 100 miljoner/km. 100 miljoner/km är vad dubbelspår på Västkusten ofta kostat, de som byggts under perioden 2000-2008. Järnvägsutredningen ska komma fram till en bättre beräkning.
Tunneln i Norrköping (3,5 km) hoppas man kunna bygga till en vettig kostnad (någon miljard), genom att bygga under en gata och under Himmelstalundsparken. Att bygga under hus (såsom Citybanan, Stockholm) är annars mycket dyrt.
