Södertälje syd

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Södertälje Syd)
Hoppa till: navigering, sök
Södertälje syd
Unionsexpresses at Södertälje Syd.jpg
Ett loktåg från Unionsexpressen gör uppehåll vid Södertälje syd
Stationsinformation
Ort Södertälje
Öppnade 1995
Trafikeras av SJ,Snälltåget, SL
Ägare Jernhusen
Trafiktyp Passagerartrafik
Kapacitet
Antal spår 6
Nivåer 2
Förbindelser
Övriga trafikslag Busstrafik
Anslutande linjer Svealandsbanan, Västra stambanan, Pendeltåg Stockholm commuter rail symbol.svg
Läge
Avstånd från Stockholm C 37 km
Koordinater 59°9′45″N 17°38′44″Ö / 59.16250°N 17.64556°Ö / 59.16250; 17.64556Koordinater: 59°9′45″N 17°38′44″Ö / 59.16250°N 17.64556°Ö / 59.16250; 17.64556
Stationssignatur Söö och Söu
Stockholm commuter rail symbol.svg Södertälje syd
Södertälje Syd station.jpg
Stationsinformation
Pendeltåg Stockholms pendeltåg
Kapacitet
Antal plattformar 2 st
Förbindelser
Linje  J37 
Anslutande linjer Bussar, Svealandsbanan, Västra stambanan
Stationssignatur Söu
Föregående station  J37  Mölnbo
Efterföljande station  J37  Södertälje hamn
Linjekarta
Sodertalje syd station map.jpg

Södertälje syd är en järnvägs- och pendeltågsstation belägna på respektive under Igelstabron i utkanten av Södertälje. Södertälje syd öppnade den 14 januari 1995, i samband med öppnandet av Grödingebanan, och ersatte då Södertälje södra (nuvarande Södertälje hamn) som stadens fjärrtågsstation. Den har också pendeltågtrafik på sträckan Södertälje centrum - Gnesta, på ett spår som går under bron.

Historia[redigera | redigera wikitext]

På grund av att Södertälje är mycket kuperat, samt delas av den tungt trafikerade och breda kanalen, har det varit svårt att bygga bra tågförbindelser i och genom staden. Detta till trots är Södertälje en av de största järnvägsknutarna i Sverige. När järnvägen till Södertälje planerades, och det bestämdes att huvudlinjen inte skulle dras igenom stadskärnan, lär en inflytelserik man ha sagt ”Staden får draga sig efter dit!”. Detta medförde bland annat att området Mariekälla, söder om Järnatullen, snabbt fick en detaljplan med framför allt villabebyggelse.

Järnvägsstationen i Södertälje blev Södertelge öfre, vilken ibland även har kallats Öfre Telge. Från början hette den dock endast ”Södertelge” vilket vållade viss förvirring, eftersom stationen på den tiden låg väl utanför staden. Det hela löstes igenom namnbytet till Södertälje öfre. Centralstationen fick namnet Södertelge nedre. År 1885 byttes stationernas namn ännu en gång, varvid Södertelge öfre fick namnet Saltskog, och Södertelge nedre blev Södertälje central.[1] Båda järnvägsstationerna invigdes i oktober år 1860, samtidigt som järnvägen till Stockholm. Järnvägen, som skulle komma att bli den Västra stambanan, drogs sedan vidare söderut mot Katrineholm och Göteborg. 1895 invigdes järnvägen genom norra Sörmland (Norra Södermanlands Järnväg, NrSlJ), vilket medförde att Södertälje även fick järnvägsförbindelse med Eskilstuna.

I oktober 1921 invigdes stationen Södertälje södra i samband med att järnvägen fick en ny dubbelspårig dragning genom staden. Södra station ersatte den gamla järnvägsstationen i Saltskog, och Södertelge öfre revs 1947.

Nästa trafikomläggning inträffade år 1994, då man invigde Igelstabronsegelfri höjd över Södertälje kanal. På brons västra sida anlades Södertälje syd, som idag är stadens fjärrtågsstation. Stationen ligger i en svag backe, med uppförslutning i norrgående riktning (något som skapar problem för tåg som måste starta om motorn vid stationen). Under bron löper den gamla stambanan, vilken fortfarande trafikeras av lokaltåg. Där den gamla stambanan korsar Igelstabron anlades därför en lokaltågsstation (Södertälje syd undre).[2] Vänthallen är belägen på en våning mellan de gamla och nya järnvägsspåren. Samtidigt som Södertälje syd invigdes döpte fick stadens järnvägsstationer återigen nya namn. ”Södertälje södra” blev ”Södertälje hamn” och centralstationen blev ”Södertälje centrum”.[2] 1916 hade även Igelsta station i stadsdelen Östertälje fått namnet ”Östertälje”.[3] De många järnvägsstationerna, namnbytena och trafikomläggningarna beskrevs i artikeln ”Södertälje och järnvägen” i tidskriften Klart spår nr 1/2003.[4]

Järnvägsstationen[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsstationen för fjärrtåg och regionaltåg är belägen uppe på Igelstabron, som vid stationens öppnande 1995 var en i Sverige unik typ av järnvägsstation; år 2006 öppnade dock station Årstaberg, även den byggd på en bro. Vänthallen på Södertälje Syd är belägen i sluttningen under bron, och det finns rulltrappa upp till plattformarna på bron. Stationen har en IATA-kod, nämligen XEZ. Med den kan man boka biljetter via flygets bokningssystem, exempelvis i samband med flyg till Arlanda. Södertälje syd har ingen bemannad biljettförsäljning, däremot finns SJ- och TIM-automater i vänthallen.

I betydelsen järnvägsteknisk station har stationen på det övre planet det fullständiga namnet Södertälje syd övre (signatur Söö) och är, sitt perifera läge till trots, stadens huvudstation för fjärrtåg, fast stationen Södertälje centrum (tidigare Södertälje central) har fler resenärer. Den hållplatsklassade stationen på det undre planet heter Södertälje syd undre (Söu) och betjänar pendeltåg. Mot resenärer, på biljetter och i tidtabeller behandlas stationslägena (trafikplatserna) som en och samma, och även namnskyltarna vid plattformar och spår kallar den endast "Södertälje syd". I anvisningar ombord på fjärr- och regionaltåg kallas stationen kort "Södertälje"

Idag är Södertälje en järnvägsknut för Svealandsbanan (från Strängnäs och Eskilstuna), Västra stambanan (från Katrineholm och Hallsberg) och Södra stambanans gren Nyköpingsbanan (från Vagnhärad och Nyköping). Från nordost kommer Västra stambanans nya (Grödingebanan) och gamla sträckning från Stockholm. Fjärrtågen från Grödingebanan mot Katrineholm och Nyköping går på gemensamma spår till Järna, där också den gamla stambanan ansluts. De många järnvägarna som löper genom Södertälje, samt läget nära Stockholm, medför att man utan byte kan resa till Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö, och även till Oslo och Köpenhamn. Väster om Södertälje syd har Svealandsbanan en planskild anslutning till Grödingebanan och en enkelspårig anslutning (över ett kvarvarande stycke av den gamla järnvägen till Eskilstuna) till gamla stambanan. Den senare används bara av vissa godståg, men planeras att användas till framtida snabbpendeltåg Eskilstuna - Södertälje Hamn - Tumba - Älvsjö - Stockholm.[2]

Pendeltågsstationen trafikeras av tåg på sträckan Södertälje centrum - Gnesta. Den ligger nere i dalgången, under Igelstabron. Den är trafiktekniskt sett helt separat, men behandlas och benämns i andra än yttersta formella sammanhang med samma namn som fjärrtågsstationen. Den har rulltrappor, hissar och en förbindelsegång till fjärrtågsstationen. Den är en av de mindre använda stationerna på pendeltågsnätet. Under delar av 2011 och 2012 var banan till Södertälje centrum stängd för ombyggnad, varvid stadsbussen var enda förbindelse Södertälje syd-Södertälje centrum.

Scanias tekniska kontor ligger inom gångavstånd (1 km). De flesta som jobbar där och bor i riktning mot Stockholm brukar dock ta bussen till pendeltåget vid Södertälje Hamn, eftersom regionaltågen kostar mycket mer.

Busstationen[redigera | redigera wikitext]

Flera stadsbussar förbinder stationen med Scanias industriområden i uthamnen, Pershagen centrum och centrala Södertälje. Vill man åka till en annan plats i Södertälje än dit aktuella stadsbussar går, får man ofta byta vid Södertälje C, dit man åker med bussar skyltade Geneta eller med pendeltåg. Numera säljer förarna inte längre biljetter. Det gör inte heller kiosken på stationen. Emellertid finns det en automat i busskuren.[källa behövs]

Landsvägsbussar finns till Trosa och Vagnhärad. Långdistansbussar (till exempel Swebus Express) till många svenska orter stannar vid Södertälje syds bussterminal. Det gör även Flygbussar till Stockholm Skavsta Flygplats i Nyköping. Södertälje syd är belägen intill motorvägen E4, och ganska nära E20. Från avfarten i Pershagen (avfart 142, trafikplats Södertälje syd) når man stationen.

Restidsexempel från Södertälje syd[redigera | redigera wikitext]

Lokalt[redigera | redigera wikitext]

Regionalt[redigera | redigera wikitext]

Längre sträckor[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Linde Bjur, Gunilla (2010). Stationshus Järnvägsarkitektur i Sverige. Stockholm: Balkong förlag. ISBN 978-91-85581-16-0 
  2. ^ [a b c] Lindal, Jan (1994). Grödingebanan. Borlänge: Banverket. ISBN 91-630-3055-1 
  3. ^ Ericsson, Thomas; Asp, Gunnar; Gillsäter, Pia (1993). Pendeltrafiken 25 år. SJ Persontrafikdivisionen Affärsområde SL Pendeltrafik. ISBN 91-630-1789-x 
  4. ^ ”Södertälje och järnvägen”. Klart spår (Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet) (1). 2003. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]