Europabanan

Europabanan (framtida outredd bana, spekulativ karta)

Götalandsbanan mot Linköping Jönköping C Jönköpingsbanan mot Nässjö Jönköping (ny eller befintlig station) Götalandsbanan mot Borås Taberg (Vaggerydsbanan) Halmstadsbanan mot Nässjö Vaggeryd Kust till kust-banan mot Borås Halmstadsbanan Värnamo Kust till kust-banan mot Växjö Halmstadsbanan mot Halmstad (Skåne-Smålands Järnväg är uppriven) Ljungby Strömsnäsbruk Markarydsbanan Godsstråket genom Skåne Skånebanan mot Hässleholm Åstorp Västkustbanan mot Ängelholm Helsingborg C Öresund (HH-banan) Helsingör Köpenhamn vidare mot Hamburg, Jylland

Europabanan är en planerad järnväg mellan Jönköping och Köpenhamn, via Värnamo-Ljungby-Helsingborg-Helsingör/Malmö-Kastrup. Den befinner sig på idéstadiet.

Dess tänkta sträckning ska gå från Jönköping via nämnda kommuner för att sedan ta resenärerna till Danmark antingen via befintliga Öresundsförbindelsen Malmö-Kastrup-Köpenhamn eller via en ny järnvägstunnel mellan Helsingborg och Helsingör, och söderut till Köpenhamn. Det är tänkt att man ska bygga vidare förbindelse över en ny bro mellan Danmark och Tyskland till slutmålet Hamburg. Mellan Stockholm och Jönköping ska Ostlänken och Götalandsbanan gå.

Idén drevs via ett påtryckningsprojekt, kallat Europakorridoren, som startades 1993 av kommunerna Helsingborg, Jönköping, Ljungby och Värnamo, efter att SJ 1992 föreslagit en ny järnväg mellan Jönköping och Helsingborg. Projektets mål är att påverka etableringen av en ny järnvägsförbindelse för höghastighetståg mellan Stockholm och Hamburg, kallad Europabanan. Projektet har tilldragit sig allt större stöd och 2001 slogs Europakorridoren och Götalandsbanan ihop som lobbyprojekt. 2006 hade projektet stöd från 40 olika aktörer, från kommuner och landsting till handelskammare och företag.

Jönköping-Helsingborg

I maj 2006 presenterade Banverket en idéstudie av projektet och i infrastrukturpropositionen 2005 angav regeringen att man kan inleda förberedelser för ett nytt järnvägssystem senast 2015. Enligt planerna ska Europabanan få högre maxhastighet än Götalandsbanan, nämligen 350 km/h. Terrängen mellan Helsingborg och Vaggeryd är mestadels så pass lättbyggd att det inte blir så dyrt med denna toppfart.

Banverket skrev under 2007 att Europakorridoren från Linköping till Skåne inte är samhällsekonomiskt försvarbar och därför ligger man lågt i planeringen. Däremot kan Götalandsbanan gå att försvara och den kan komma att byggas under 2020-talet. Det är inte minst tunneln under Öresund som blir dyr och inte lönsam. Bandelen Helsingborg-Köpenhamn har svagt intresse från danskt håll, vilket fick Öresundsbron att byggas där den nu byggdes.

I februari 2008 ändrades premisserna då Klimatberedningen rekommenderade en utökning av järnvägskapaciteten med 50% fram till 2020, däribland en satsning på höghastighetståg som ersättning för flygtrafik. Bland de projekt som nämndes var Europabanan mellan Helsingborg och Jönköping samt Ostlänken mellan Stockholm och Linköping. Regeringen har dock uttalat att det inte finns pengar till så mycket nya järnvägar.

Sträckan Jönköping-Helsingborg är 25 mil och 30 miljarder är rimligt för den. Sträckan Jönköping-Taberg (2 mil) är svårbyggd, medan resten är ganska platt och lättbyggd.^{[källa behövs]}

Nackdelen med sträckningen är att tåg Stockholm-Malmö får en omväg via Helsingborg, och att städerna längs med Europabanan, Värnamo/Ljungby är ganska små vilket inte ger så mycket regionaltågsresenärer.

En variant är en ny sidobana Markaryd-Hässleholm där tåg Stockholm-Malmö kan gå för att sedan fortsätta på den existerande, eventuellt uppsnabbade Södra Stambanan.

Helsingborg-Köpenhamn

En ny järnvägstunnelförbindelse under Öresund, bestående av två persontågstunnlar och en godstågstunnel, beräknas av Helsingborgs stad kosta ungefär 5 miljarder kronor, exklusive de 2 miljarder i beräknade kostnader för Södertunneln, som staden själv finansierar. Sträckan Helsingør-Köpenhamn (45 km) kan kosta minst 10 miljarder (= 2,2 mrd kr/mil, mer än så om tunnel krävs de södra 20 km in till Köpenhamn, vilket är troligt). Många boende längs den danska östkusten protesterade och fick stoppat sådana planer när Öresundsbron planerades, den byggdes ju mot Malmö istället. Lösningen med en HH-tunnel och utbyggnad av linjen Helsingör-Köpenhamn stöds däremot av den danska motsvarigheten till SJ, DSB. Dock ligger prioriteringen i nuläget på de södergående banorna från Köpenhamn sett, som ska sammanbinda Köpenhamn bättre med västra Danmark, och senare med Tyskland via den planerade Fehmarn Bält-förbindelsen.

Ett problem kan bli stationerna i Helsingborg och Helsingör. Antingen får Öresundstunneln gå rakt under centrum i båda städer eller så får tåg avgå från stationer utanför centrum. I Helsingborg planeras det för två tunnlar, en norrgående, Tågaborgstunneln, och en södergående, Södertunneln. Av dessa är Södertunneln färdigplanerad och byggstart beräknas 2012. Tågaborgstunneln är ett av alternativen i utbyggnaden av Västkustbanan till två spår mellan Helsingborg och Ängelholm. Tanken på en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör har funnits i lite drygt 100 års tid.

Det finns behov av att kunna köra tung godstrafik, i varje fall i tunneln Helsingborg-Helsingör, eftersom Öresundsbron redan är hårt belastad av regionaltåg (med ända upp till nio vagnar per tåg), och prognoser talar om ökning. Det innebär dyrare och längre tunnel pga mindre max lutning. Eventuellt kan man behöva bygga ett separat tredje tunnelrör för godståg. Tunneln kommer också att trafikeras av regionala persontåg (av typen Öresundståg) alldeles oavsett om den trafikeras av höghastighetståg eller inte. Godståg och höghastighetståg måste fortsätta söder om Helsingör, troligen på en ny bana eftersom den nuvarande danska Kystbanen är belastad av regionaltåg och går genom många tätorter, och den gamla godsbanan i västra Köpenhamn är ombyggd till pendeltågsbana. Det begränsar tåghastigheten för persontåg. De som bor söder om Helsingör kommer troligen att försöka förhindra sådana planer på båda banor. För att köra godståg till/från Norrland/Mälardalen är Södra stambanan tänkt väg. För att ta sig till Helsingborg kan godstågen ta Skånebanan via Hässleholm. Den måste då byggas ut till dubbelspår öster om Åstorp eftersom den redan är väl utnyttjad av regionaltåg.

Via Växjö istället

En annan möjlig sträckning är från Linköping via Vetlanda, Växjö, Kristianstad, Lund och Malmö. Med denna sträckning blir avståndet Stockholm-Malmö 53 mil. 3 mil kortare än via Jönköping och Helsingborg. Sträckan blir dock längre än Södra Stambanan på grund av många sjöar man måste gå runt. SJ:s planeringschef Thomas Weibull har ställt sig bakom en sträckning från Jönköping via Växjö och Kristianstad. "Det skulle placera stora orter vid Europabanan. Det skulle dessutom ge bonuseffekter. I Skåne har ju regionaltågen länge behövt en diagonalbana från Lund till Kristianstad", säger Weibull, som ifrågasätter att en framtida höghastighetsbana byggs via Helsingborg. Enligt Weibull bör framtidens snabbtåg gå via Malmö, Lund, Kristianstad och Växjö. Med denna lösning blir sträckan Jönköping-Köpenhamn 34 mil, 6 mil längre än via Helsingborg. Weibulls uttalande har dock senare förnekats av SJ, där man säger sig stöda det förslag som finns.

Bygga ut Södra stambanan till 250 km/h

Ett mycket billigare alternativ är att bygga ut Södra stambanan till 250 km/h. En sådan höjning av hastighetet planeras, troligen fungerande 2015-2020, men om man beslutar bygga Europabanan blir det troligen inte av. Genom bygga fler förbifartssträckor med fyrspår kan godstågen köras om, och persontågen hålla högre medelhastighet. Sträckan Lund-Malmö har redan (2009) en delsträcka fyrspår och ska få det hela sträckan inom några år. Sträckan Nässjö-Malmö har restiden 1:50 (medelfart 140 km/h). Restiden kan efter hastighetshöjningen bli 1:35 (medelfart 170 km/h). Sträckan Linköping-Nässjö är långsammare idag, men ska byggas om i samband med Götalandsbanan. När Ostlänken är byggd kan restiden Stockholm-Malmö bli runt 3:10 samt 3:40 till Köpenhamn.

Nackdelen är att restiden inte blir så kort Stockholm-Köpenhamn som med en helt ny höghastighetsbana. Många av flygresenärerna Stockholm-Köpenhamn ska byta till/från andra flyg på Kastrup och det är svårt att locka dessa till tåg med 3:25 i restid, när de ändå ska till Kastrup och flyget tar cirka 2 timmar med incheckningstid. Vid enbart en hastighetshöjning av Södra stambanans befintliga två spår kommer inte heller de fördelar som en separering av gods- och persontrafiken ger bli av. Sträckan Mjölby-Malmö är mycket viktig för godstrafiken.

Ny höghastighetsbana i södra stambanestråket

Om man konstaterar att Södra stambanan är den kortaste vägen att förbinda Stockholms- och Öresundsregionerna, ligger det nära till hands att föreslå att framtidens höghastighetsbana ska ligga i detta stråk.

Fördelen med denna lösning är att restiderna Stockholm-Malmö-Köpenhamn minimeras (WSP-rapporten anger en restid på 2:33 mellan Stockholm och Malmö, med flera stopp däremellan)

Nackdelen är, analogt med sträckan Jönköping-Helsingborg, att inga riktigt stora orter angörs mellan Lund och Linköping, samt att inga nya förbindelser skapas. Nässjö/Alvesta har redan bra tågförbindelser. Ett sådant bygge begränsar också trafiken på Stambanan. Banan kan byggas ut etappvis, och varje etapp kan nyttiggöras direkt, genom de nära anslutningarna till Stambanan.

Flera kommuner och regioner i Sydsverige har gått ihop i lobbyistnätverket Stambanan.com och driver linjen att detta alternativ är att föredra. Dessa anhängare lyfter också fram att hela södra Sverige får nytta av höghastighetsbanans effekter, medan Jönköping-Helsingborg-alternativet inte gynnar det mer sårbara sydöstra Sverige (Kalmar län, Blekinge, östra Skåne m.fl).

Jönköping-Halmstad

Ytterligare ett förslag är att istället bygga höghastighetsbana mellan Jönköping och Halmstad, där anslutning till Västkustbanan skulle kunna göras. Detta skulle innebära att en kortare sträcka ny järnväg behöver byggas än i andra förslag. Avståndet Stockholm–Malmö Stockholm–Köpenhamn skulle dock förlängas, jämfört med andra förslag, och i ännu högre grad restiden, eftersom sträckan Halmstad–Helsingborg inte passar för högre hastigheter än 250 km/h. Bland annat för kurvornas skull och för att det ska gå tät godstrafik där när Hallandsåstunneln är klar, och tät annan persontrafik. Hur man skulle passera Hallandsåsen med ytterligare två spår för tåg över 300 km/h är också en svår nöt att knäcka, med tanke på de tidigare problemen här.

Köpenhamn-Hamburg

Däremot kommer sträckan Köpenhamn-Hamburg att byggas ut till högre hastighet med bro (Fehmarn Bält-förbindelsen) redan under 2010-talet. Det projektet har inte startat för Europakorridoren-projektets skull (Lobbyorganisationen har inte uppvaktat danska politiker direkt, utan försökt få svenska regeringen att göra det, vilket de inte gjort så mycket). Sträckan är inte heller del av Banverkets "Europabanan", utan har varit en del av lobbyprojektet. Den danska banan kallas Sydbanen, och den tyska Järnvägen Hamburg-Puttgarden‎.

Bron och järnvägsutbyggnaden har beslutats mest på danskt initiativ och man har fått med sig tyskarna på villkor att själva bron finansieras enbart av Danmark, se Fehmarn Bält-förbindelsen. Järnvägen (Vordingborg-Lübeck) måste byggas ut till dubbelspår. Den är inte klart vilken hastighet banan ska ha. En EU-lag kräver minst 200 km/h tillåtet efter större förbättringar av viktigare existerande järnvägar, om inte kurvor förhindrar det. 2008 var maxhastighet i Danmark 180 km/h en del av sträckan och resten 140 och 120 km/h, vilket ska höjas till 160 på delar av sträckan inom 2009. Danmark har inte intresserat sig för tåg snabbare än 200 km/h, då restiderna blir godkända ändå inom detta inte så stora land. Tyskarna har fått en klausul i avtalet om bron, att få dröja 7 år från bron blir klar tills dubbelspåret blir klart. Banan är inte så prioriterad i Tyskland, och den kommer inte att byggas så påkostat, utan fortsätta gå genom ett antal tätorter, bara utbyggnad med ett extra spår till dubbelspår. Lobbyisterna har hoppats på en ny höghastighetsbana Köpenhamn-Hamburg, men det kommer det inte att bli inom överskådlig tid.

Denna sträcka kommer att få betydande internationell godstrafik som ska till exempel Sverige-Tyskland. De går idag via Storabältbron eller färja. Det kommer att blir betydande besparingar att köra dem via Sydbanen och Fehmarn Bält-förbindelsen istället, en av anledningarna till att bygga bron. Blandningen håller nere hastigheten på persontågen. Troligen blir max hastighet 200 km/h, fast lägre bitvis. Sträckan blir cirka 350 km. Det tar idag 4:30 inklusive färja och kan ta knappt 3 timmar med bro och dubbelspår, knappast mindre än det. Med andra ord blir det ingen höghastighetsbana Köpenhamn-Hamburg, utan den kommer att likna de vanliga stambanorna i Danmark och Sverige. Det finns dock planer på en snabb ny bana Köpenhamn-Ringsted, de första 60 km närmast Köpenhamn. Det kommer att spara minst 5 minuter mot idag. Spårträngsel ser annars ut att höja restiden med några minuter de närmaste åren.

Externa länkar

• Europakorridorens (påtryckningsprojektets) webbplats
• Europabanan.nu (påtryckningsgrupp)
• Höghastighetsutredningar
• Nätverket Stambanan.com, arbetar för att utveckla Södra Stambanan och lägga höghastighetsbanan i det stråket istället för i Europakorridoren