Rörråttor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rörråttor
En rörråtta (Thryonomys swinderianus) i människans fångenskap
En rörråtta (Thryonomys swinderianus) i människans fångenskap
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Underordning Piggsvinsartade gnagare
Hystricomorpha
Familj Rörråttor
Thryonomyidae
Pocock, 1922
Släkte Thryonomys
Vetenskapligt namn
§ Thryonomys
Auktor Fitzinger, 1867
Hitta fler artiklar om djur med

Rörråttor (Thryonomyidae) är en familj i ordningen gnagare. Trots namnet är dessa djur inte närmare släkt med de egentliga råttorna, de tillhör däremot underordningen piggsvinsartade gnagare (Hystricomorpha). Familjen rörråttor består av ett släkte, Thryonomys, med två arter.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Rörråttor lever i Afrika söder om Sahara. Utbredningsområdet sträcker sig från Senegal och Sudan till Namibia och norra Sydafrika.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arterna i djurgruppen är grovt byggda stora gnagare. Deras hår är borstlika och har på ovansidan en färg mellan gulbrun och gråbrun, medan buken är grå eller vitaktig. Huvudet är stort med små ögon och små runda öron. Rörråttornas syn är inte välutvecklad men de har bra hörsel och luktsinne. Deras breda framtänder har en orange färg. Tandformeln är 1-0-1-3, alltså 20 tänder.

Arternas extremiteter är korta och kraftiga. Vid varje fot finns tre synliga tår som är utrustade med klor som används för att gräva. Djurens första och femte tå är bakåtbildade eller saknas helt. Rörråttornas svans är kort och bär bara ett fåtal hår. Individernas kroppslängd ligger mellan 35 och 31 centimeter, svanslängden mellan 7 och 26 centimeter och vikten mellan fyra och sju (i undantagsfall upp till nio) kilogram.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rörråttor föredrar fuktiga habitat eller även träskmarker med högt gräs som gömställe eller födoämne. Ibland förekommer de även i odlade områden som plantager för sädeskorn eller sockerrör. Förutom gräs använder de också större bergssprickor samt bon av andra djur (till exempel av jordsvin eller piggsvin) som gömställen. Finns inga bon på plats gräver de egna enkla bon. Rörråttor skapar stigar som de använder flitigt. Trots storleken kan de springa ganska fort och de har särskilt bra simförmåga.

Dessa djur är vanligen aktiva på natten. De lever i mindre grupper som består av en hanne och några honor. Under den torra perioden lever handjuret ibland ensamt. Varje grupp vistas i ett revir av 3000 till 4000 kvadratmeters storlek. För att få kontroll över en grupp med honor strider hannarna mot varandra. Under striden försöker de att kasta omkull motståndaren.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan utgörs huvudsakligen av gräs och bladvass. Dessutom äter de bark, frukter och nötter. I jordbruksområden äter rörråttor sockerrör, majs, hirs, maniok, sötpotatis och liknande.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Fortplantningen är beroende på klimatförhållanden. I varma och fuktiga regioner har honor förmåga att para sig två gånger per år. Efter dräktigheten som varar i 140 till 170 dagar föder honan ett till åtta ungdjur (vanligtvis fyra). Kort före födelsen bygger honan ett bo som polstras med gräs. Nyfödda rörråttor har redan hår och öppna ögon och de är "borymmare". Efter ungefär ett år är ungarna könsmogna. Det äldsta kända exemplaret i fångenskap blev fyra år och fyra månader gammalt.

Rörråttor och människor[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur anses som skadedjur på grund av att de äter grönsaker och därför jagas de av människor. Å andra sidan används deras kött för matlagning och det finns försök att domesticera rörråttor. På vissa afrikanska marknader säljs mer kött av rörråttor än av nötkreatur eller tamsvin.

Som kulturföljare har de inga problem med människans utbredning och trots jakten räknas de inte till de hotade arterna.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Fossil av rörråttornas släktingar är kända från oligocen och under miocen fanns de även i Europa och Asien. Idag finns bara två arter kvar, Thryonomys swinderianus och T. gregorianus. Djurgruppens närmaste släkting är klippråttan (Petromus typicus) som lever i södra Afrika.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]