Stenbär
| Stenbär | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Underfamilj | Rosoideae |
| Släkte | Rubusar Rubus |
| Art | Stenbär R. saxatilis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rubus saxatilis | |
| Auktor | L. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Stenbär (Rubus saxatilis) är en ört.
Innehåll |
Svenska synonymer[redigera]
- Glasbär
- Jungfrubär (i Uppland). Jungfrubär kan i Hälsingland avse åkerbär (Rubus arcticus).[1]
- Jungfru Mariebär (i Uppland)[1]
- Klusbär (i Uppland[1]
- Krasbär (i Uppland)[1]
- Stenhallon
- Tagbär (i Bohuslän)[1]
- Tågbär
- Busken kallas i Dalarna tågbersrais[1]
Etymologi[redigera]
Saxatilis av latin saxum = sten med anledning av stenig växtplats.
Tågbär syftar på växtens långa revor, tågor.
Utseende[redigera]
Stenbär har låga stjälkar med 3-fingrade blad, små vita oansenliga blommor som påminner om hallonbuskens blommor, och klarröda, sura stenfrukter i fåtalig samling, med ganska stor fruktsten. Den kan bli inemot 4 dm hög. Bredvid stjälkarna utsänder jordstammen långa revor, som slår rot i sin yttersta ände och där ger upphov till ett nytt stånd.
Förväxlingsart är åkerbär, Rubus arcticus, som f ö kan bilda en hybrid med stenbär, om de växer tillsammans. Hybriden kallas bäverbär, (Rubus × castoreus).
Habitat[redigera]
Arten är en lundväxt som är vanlig på torra, steniga platser, och förekommer i hela Norden och i stora delar av övriga Europa och tempererade delar av Asien.
Användning[redigera]
Fruktsättningen är oftast alltför sparsam för att insamling och tillagning av dessa frukter skulle löna sig, trots att de är mycket saftiga och rika på en frisk syra. De lämpar sig för sylt.
Referenser[redigera]
- ^ [a b c d e f] Tåg: Tågbär i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
Externa länkar[redigera]
- Den virtuella floran Här finns utbredningskartor
- Stenhallon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- IPNI • International Plant Names Index
- Wikimedia Commons har media som rör Stenbär