Taggblodbi

Från Wikipedia
Taggblodbi
Status i världen: Nära hotad[1]
Status i Sverige: Akut hotad[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteBlodbin
Sphecodes
ArtTaggblodbi
Sphecodes spinulosus
Vetenskapligt namn
§ Sphecodes spinulosus
AuktorHagens, 1875
Hitta fler artiklar om djur med

Taggblodbi (Sphecodes spinulosus) är en biart som beskrevs av Hagens 1875.[3][4] Taggblodbi ingår i släktet blodbin, och familjen vägbin.[5][3][4] Inga underarter finns listade.[5]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Blodbin är generellt svåra att identifiera i fält, men som andra blodbin har taggblodbiet svart huvud och mellankropp och röd bakkropp med undantag för sista tergiten[a], som är svart.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Habitatet utgörs globalt framför av varma biotoper, som halvöknar och stäpper, gärna med soluppvärmda branter, men även buskageterräng som macchia, torra betesmarker och trädgårdar på landsbygden.[1]

I norra delen av utbredningsområdet förekommer arten framför allt på rasbranter i kustområden (så kallad backafallsterräng, där även värdarten, rostsmalbi, lever[2]) och gräsmarker på kalkgrund. Den flyger från maj till slutet av juni, och besöker blommande växter som ranunkelväxter, törelväxter, flockblommiga växter som björnloka och vild morot[6] samt klockväxter som åkervädd. Arten är ovanlig bland blodbin genom att inte bara honorna utan även hanarna övervintrar.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Taggblodbiet är en boparasit; honan bygger inget eget bo, utan lägger sina ägg i bon av rostsmalbi (Lasioglossum xanthopus).[2] Som alla blodbin är honan mycket aggressiv, och kan till och med döda värdhonan om denna skulle vara närvarande och sätta sig till motvärn. Därefter öppnar hon en förseglad larvcell som redan försetts med ägg och näring, förstör värdägget eller -larven, och lägger sitt eget ägg i cellen så att hennes larv, när den kläcks, har full tillgång till den insamlade näringen.[7] Det finns uppgifter från Storbritannien om att även bandsandbi (Andrena flavipes) skulle tjäna som värd, men detta är ifrågasatt.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar Europa från England till södra Sverige i norr, och från södra Spanien till Grekland (Kreta och fastlandet) i söder. Österut når det via Ryssland till Turkiet och vidare till delar av Asien. Arten finns också i Nordafrika (Marocko[2]).[1]

I Norden finns arten numera bara i Sverige, även om den har funnits i Danmark under 1940 till 1958. Några fynd i Finland eller Norge har inte gjorts.[2]

I Sverige finns arten endast i Skåne. Den upptäcktes någonstans i Landskrona kommun 2000[b], men den har sedan gått tillbaka, och mellan 2003 och 2014, då en hane påträffades, upptäcktes inga fler individer på lokalen. 2006 upptäcktes ännu en population i närheten av Kåseberga. Vid upptäckten dödades tyvärr ett antal individer, och det är okänt hur det har gått för populationen. Den svenska förekomsten är rödlistad som akut hotad ("CR"), men Artdatabanken utesluter inte att den redan kan vara nationellt utdöd.[2]

Status[redigera | redigera wikitext]

Globalt är arten rödlistad som nära hotad. Främsta hotet är habitatförlust, främst till följd av igenväxning av hedarna arten lever på i södra delen av utbredningsområdet.[1]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  2. ^ De exakta, svenska lokalbeskrivningarna är vaga; Artdatabanken uppmanar inte till insamling av arten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Bogusch, P. & Straka, J. 2014 Sphecodes spinulosus . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 3 februari 2023.
  2. ^ [a b c d e f g h] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Taggblodbi Sphecodes spinulosus. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/106768. Läst 3 februari 2023. 
  3. ^ [a b] Sphecodes spinulosus Hagens, 1875” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=760121#null. Läst 3 februari 2023. 
  4. ^ [a b] de Jong, Y. (2016). ”Sphecodes spinulosus Hagens, 1875 | taggblodbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/106768/details?lang=sv. Läst 3 februari 2023. 
  5. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/sphecodes+spinulosus/match/1. Läst 24 juli 2017. 
  6. ^ [a b] G. R. Else (Januari 2012). Sphecodes spinulosus von Hagens, 1875” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/halictidae/sphecodes-spinulosus. Läst 20 september 2013. 
  7. ^ Steven Falk (19 september 2019) (på engelska). Field Guide to the Bees of Great Britain and Ireland. Bloomsbury Publishing. ISBN 9781472970367. https://books.google.se/books?id=yd3kDwAAQBAJ&pg=PA21&lpg=PA21&dq=%22Sphecodes+spinulosus%22&source=bl&ots=r-vFBBaBcs&sig=ACfU3U3fN_bBITm8XDu1B5XhCyKOpmFMDA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj-oM2IvPn8AhVFR_EDHWHcA8s4MhDoAXoECAIQAw#v=onepage&q=%22Sphecodes%20spinulosus%22&f=false. Läst 3 februari 2023 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]