Tallsparv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tallsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane
Adult hane
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Fältsparvar
Emberizidae
Släkte Emberiza
Art Tallsparv
E. leucocephalos
Vetenskapligt namn
§ Emberiza leucocephalos
Auktor S.G. Gmelin, 1771
Adult hona
Adult hona
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tallsparv (Emberiza leucocephalos) är en fågel inom familjen fältsparvar som häckar öster om Uralbergen.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Tallsparven brukar beskrivas som en systerart till gulsparven där det gula pigmentet är utbytt mot vitt. Den adulta hanen är kontrastrikt färgad med rödbrun strupe och brett ögonbrynstreck. Den har ett vitt centralt hjässband omgivet av svart och en vitt fläck under och bakom ögat omgiven av svart. Resten av fågel är färgad i rödbrunt och vitt. Undersidan är vit med längsstreckade ljusbruna ränder och den saknar all tillstymmelse till gult eller grönt i sin fjäderdräkt. Dess sång, lock- och varningsläten liknar gulsparvens.[2]

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Tallsparven och gulsparven hybridiserar i ett brett bälte i centrala Sibirien där de båda arternas häckningsområden möts.
Emberiza leucocephalos

Tallsparven är till största delen en flyttfågel som häckar över hela sibiriska taigabältet öster om Uralbergen till Stilla havet, främst söder om polcirkeln, i Kazakstan, Kirgizistan, Mongoliet och Kina. Det västligaste utbredningsområdet ligger i Europa cirka 90 mil öster om Finland.[3] Vintertid flyttar merparten till två huvudsakliga övervintringsområden. Ett västligt område som sträcker sig från Iran, österut till Pakistan och nordvästra Indien, och norrut till Kazakstan. Det andra området sträcker sig från centrala delarna av Kina och österut till Nord- och Sydkorea, och Japan. Sedan mitten av 1990-talet förekommer den regelbundet under vinterhalvåret kring kusten vid Toscana i Italien och senare även i andra delar av norra Italien.[3] Den övervintrar numera även i två olika områden i Israel, på berget Hermon i landets nordligaste del och på kullarna runt Jerusalem, och även fåtaligt och mer oregelbundet i Camargue i Frankrike.[3] Tallsparven lämnar sina häckningsområden från och med augusti och merparten når övervintringsområdena i november.[3] Vårflyttningen börjar i mitten av mars, i vissa områden till och med tidigare, och merparten når häckningsområdena under första halvan av april.[3]

Arten delas upp i två underarter:[4]

  • E. l. leucocephalos - nominatformen utgör absolut merparten av den globala populationen.
  • E. l. fronto (Stresemann, 1930) - en liten stannfågelpopulation som häckar i nordvästra Gansu och nordöstra Qinghai i Kina.

I västra Sibirien hybridiserar den med gulsparv och därför finns det olika mellanformer mellan dessa båda arter.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den 18 januari 1959 , i Täby i Uppland, infångar och artbestämmer Göran Thureson den första tallsparven i Skandinavien. Sedan dess har det observerats ett tjugotal tallsparvar i Sverige.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Den lever främst av frön men lever även av insekter under häckningsperioden. Gulsparven lägger 4-6 ägg per kull, som är ljusa och uppvisar de för fältsparvarna så typiska hårfina fläckarna.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Emberiza leucocephalos Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ *Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 398-399. ISBN 978-91-7424-039-9 
  3. ^ [a b c d e] Magnus Ullman (2011). ”Europakartan ritas om: Tallsparv”. Vår Fågelvärld (Sveriges ornitologiska förening) 70 (3): sid. 28-30. ISSN 0042-2649. 
  4. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]