Taurien

The "Chersonesus "Taurica" of Antiquity, London, ca 1770

Taurien, även känt som Cherson (på medeltiden) och Korsun (i slaviska skrifter), är ett historiskt namn på Krimhalvön i Ukraina. Forntida grekisk stad och stad-stat i sydvästra delen av Krim, nära dagens Sevastopil. Staden grundades 422-21 f.Kr. av Megarianer - grekiska kolonister från Heraclea Pontica, en stad på södra kusten av Svarta havet.

Tauriens fastlandsdel är en vågig stäpp av "svart jord" (Nogaiska stäppen), endast på några ställen bestående av salthaltig lera, såsom vid Sivasj-viken ("Ruttna sjön"), eller av sand, vid Dnjeprs nedre lopp. Den vattnas av Dnjepr, som flyter längs nordvästra gränsen, och av två mindre floder, Molotjnaja och Berda. En mängd små sjöar och dammar förekommer i norr, särskilt i sandstäpperna vid Dnjepr. Skog saknas, med undantag av planteringar i mennoniternas kolonier. Jordbruk och boskapsskötsel (mest fåravel) är traditionella huvudnäringar.

Historia

Iphigeneia i Taurida. Pompei

Namnet förekommet i Pompei i sagan om Iphigeneia. I forna tider var staden en viktig centra för tillverkning och handel samt den politiska mitten av en stadsstat som omfattade den sydvästra kusten av Krim. Staden blomstrade åren 400-200 f.v.t. Den hade ett demokratiskt statsskick och myntade sina egna pengar. Dess ekonomi baserades på vinodling, fiske, tillverkning och handel (spannmål, boskap, fisk) med andra grekiska städer, skyterna, och taurianer. På 100-talet f.v.t. Taurien erkände suveränitet av prins Mithradates VI i Bosporska kungariket och senare av Rom.

Utgrävningar

De återstående ruinerna och platsen för den forna staden studerades och grävts många gånger, med början år 1827 (K. Kostiushko-Valiuzhynych) och systematiskt från 1876 (genom R. Lener, K. Hrynevych, G. Belov, A. Yakobson, och andra).

Guvernementet

I slutet av 1800 var området ett guvernement, som tillhörde Ryska imperiet, som omfattade halvön Krim och en del av fastlandet, mellan nedre Dnjepr samt Svarta havets och Azovska sjöns kuster, samt gränsade i norr till guvernementen Cherson och Jekaterinoslav. Taurien omfattade 63 450 km³, av vilka 25 140 km³ utgjorde Krim.

Källor

• Taurien i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1919)