Holodomor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Även städerna drabbades av hungersnöden. Här ett lik på gatan i Charkiv (1933), som väcker sympati från andra stadsbor.
Ett av de "röda tåg" av hästdragna vagnar som regelmässigt hämtade den första skörden till de statliga spannmålsdepåerna. Just det här "tåget" hämtar spannmål från kollektivjordbruket i byn Oleksijivka i Charkiv oblast (1932).
Sovjetunionens spannmålsproduktion (-insamling) i början av 1930-talet, med Ukrainska SSR:s siffror i vinrött.

Holodomor (ukrainska: Голодомор), svältkatastrofen i Ukraina 19321933, var en av de största katastroferna i Ukrainas moderna historia. Den innebar att miljontals människor dog direkt till följd av massvält. Uppskattningen av antalet döda varierar mellan 3–3,5 miljoner (demografers uppskattning),[1][2][3] 7 miljoner[4][5][6] och 10 miljoner etniska ukrainare.[7][8] Även större dödstal har angivits.[9]

Termen Holodomor kommer av de två ukrainska orden holod (голод, 'hunger') och mor (мор, 'hemsökelse'). Den syftar specifikt på svältkatastrofen som ägde rum i Ukrainska SSR och de områden som var befolkade av etniska ukrainare, under den omfattande hungersnöden i Sovjetunionen.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Sovjetunionen under Josef Stalin bestämde sig för att industrialisera landet genom planhushållning. Den första femårsplanen, inledd 1928, syftade bland annat till att allt privat ägande av jord skulle avskaffas. Därmed upphörde NEP (Ny ekonomisk politik) att gälla, den som tidigare tillåtit bönder att äga sin mark och sälja en del av sitt överskott av livsmedel på marknader. Bönderna tvingades nu ingå i jordbrukskollektiv. Kollektiven var ineffektiva, och samtidigt krävde de sovjetiska myndigheternas att kollektiven skulle leverera livsmedel till städerna och industrin. Brist på spannmål i Sovjetunionen fick regeringen att konfiskera spannmål från bönderna. Detta ledde slutligen till att hungersnöd utbröt 19321933 i områden som tidigare tillhört de bördigaste i Ukraina.[10]

Begreppet kulak, som tidigare varit en benämning på rika bönder, utvidgades nu. Hädanefter kunde alla bönder som motsatte sig kollektiviseringarna stämplas som kulaker. Åren 1930–1931 deporterades nära två miljoner människor från jordbruksområden i Ryssland och Ukraina till GULAG i Centralasien och Sibirien, eftersom de sades tillhöra kulakfamiljer.[11]

Definition och kontrovers[redigera | redigera wikitext]

Det råder inte internationell konsensus om huruvida Sovjetunionen orsakade svälten såsom ett folkmord under den juridiska definitionen av ordet.[12][13][14][15][16] Flera forskare anser att svälten var terror som iscensattes av sovjetiska myndigheter för att krossa motståndet mot kollektiviseringarna.[17] Andra anser att svälten inte skapades medvetet av sovjetiska myndigheter, utan att den istället var en konsekvens av radikala ekonomiska förändringar som genomfördes under Sovjetunionens industrialisering. De hänvisar bland annat till att även andra områden inom Sovjetunionen drabbades av hungersnöd.[18] Detta påstående kan dock kritiseras, då de områden inom Sovjetunionen som drabbades värst av svältkatastrofen – förutom Ukraina – var områden där ukrainare var i majoritet. Exempelvis kan nämnas Norra Kaukasien där det enligt 1926 års beräkningar bodde 3 106 000 ukrainare, inklusive Kuban där 62 procent av medborgarna var ukrainare. Vissa områden som drabbades av hungersnöd i Sovjetunionen hade uppemot 80–90 procent ukrainare.[8]

Ukrainas parlament antog 2006 en lag som säger att Holodomor var ett sovjetiskt folkmord mot det ukrainska folket. Sammanlagt 233 av 450 ledamöter röstade för lagen. Bland de partier som röstade mot var Kommunistpartiet och Regionernas parti. Dåvarande premiärministern Viktor Janukovytj röstade mot lagen med motiveringen att det kunde skada relationerna med Ryssland.[19] Europaparlamentet erkände 2008 Holodomor som ett brott mot mänskligheten, vilket de menade genomfördes avsiktligt av den sovjetiska regimen för att kunna kollektivisera jordbruket mot befolkningens vilja.[20]

Revisionism[redigera | redigera wikitext]

Några historiker hävdar att de historiskt allmänt accepterade uppgifterna om Holodomor kraftigt bör ifrågasättas. En av dessa skribenter är den kanadensiske fackföreningsmannen Douglas Tottle. Denne ifrågasätter i sin bok Fraud, Famine and Fascism – The Ukrainian Genocide Myth from Hitler to Harvard (1987) den etablerade synen på Holodomor.[21] De som ifrågasätter de etablerade uppgifterna om Holodomor är ofta positiva till Sovjetunionen; exempel på dessa är kommunisten Peter Cohen, som skrivit "Hur man tillverkar en myt"[22] samt Mario Sousa. Ludo Martens har skrivit om Holodomor i sin bok Another view of Stalin.[23] Det ifrågasättes i regel inte att det förekom en svält i Ukraina 1932–33, utan ifrågasättandet gäller huruvida svälten var medvetet skapad av Sovjetunionens regering eller ej, samt vilken omfattning svälten hade.

Antalet dödsoffer som anges skiljer sig åt i media och i politiska debatter.[12] Från rysk sida har man dels förnekat att det skulle röra sig om ett folkmord men accepterat att det är en oerhörd tragedi. Man menar att det inte bara är en ukrainsk tragedi.[24]

Länder som erkänner Holodomor som folkmord[redigera | redigera wikitext]

Karta över länder som erkänner Holodomor som folkmord.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jacques Vallin, France Mesle, Serguei Adamets, SerhiyPyrozhkov. (2009). ”The great famine:population losses in Ukraine”. Demography and social economy "2" (12): sid. 3-11. http://dse.org.ua/arhcive/12_2009.pdf. 
  2. ^ Stalislav Kulchytsky, "Demographic losses in Ukrainian in the twentieth century", Zerkalo Nedeli, October 2–8, 2004. Tillgänglig via på ryska och ukrainska.
  3. ^ France Meslè et Jacques Vallin avec des contributions de Vladimir Shkolnikov, Serhii Pyrozhkov et Serguei Adamets, Mortalite et cause de dècès en Ukraine au XX siècle p.28, se även France Meslé, Gilles Pison, Jacques Vallin France-Ukraine: Demographic Twins Separated by History, Population and societies, N°413, juin 2005
  4. ^ Stanislav Kulchytsky, Hennadiy Yefimenko. Демографічні наслідки голодомору 1933 р. в Україні. Всесоюзний перепис 1937 р. в Україні: документи та матеріали (Demographic consequence of Holodomor of 1933 in Ukraine. The all-Union census of 1937 in Ukraine), Kiev, Institute of History, 2003. pp. 42–63
  5. ^ Stanislav Kulchytsky, "How many of us perished in Holodomor in 1933", Zerkalo Nedeli, November 23-29, 2002. Tillgänglig på ryska and ukrainska
  6. ^ С. Уиткрофт (Stephen G. Wheatcroft), "О демографических свидетельствах трагедии советской деревни в 1931—1933 гг." (On demographic evidence of the tragedy of the Soviet village in 1931–1933), "Трагедия советской деревни: Коллективизация и раскулачивание 1927–1939 гг.: Документы и материалы. Том 3. Конец 1930-1933 гг.", Российская политическая энциклопедия, 2001, ISBN 5-8243-0225-1, с. 885, Приложение № 2
  7. ^ The famine of 1932–33 – Encyclopædia Britannica: "The Great Famine (Holodomor) of 1932–33 — a man-made demographic catastrophe unprecedented in peacetime. Of the estimated six to eight million people who died in the Soviet Union, about four to five million were Ukrainians."
  8. ^ [a b] IN COMMEMORATION OF THE 75TH ANNIVERSARY OF HOLODOMOR IN UKRAINE
  9. ^ Holodomor Website
  10. ^ Forum för levande historia: Den stora svälten
  11. ^ Nationalencyklopedin: "Sovjetunionen" – Historia
  12. ^ [a b] Peter Finn (2008-04-26): "Aftermath of a Soviet Famine". The Washington Post, "There are no exact figures on how many died. Modern historians place the number between 2.5 million and 3.5 million. Yushchenko and others have said at least 10 million were killed."
  13. ^ Yaroslav Bilinsky (1999). ”Was the Ukrainian Famine of 1932–1933 Genocide?”. Journal of Genocide Research 1 (2): ss. 147–156. doi:10.1080/14623529908413948. http://www.faminegenocide.com/resources/bilinsky.html. 
  14. ^ Dr. David Marples, The great famine debate goes on..., ExpressNews (University of Alberta), originally published in Edmonton Journal, November 30, 2005
  15. ^ Stanislav Kulchytsky, "Holodomor of 1932–1933 as genocide: the gaps in the proof", Den, February 17, 2007.
  16. ^ Stanislav Kulchytsky,"Holodomor-33: Why and how?", Zerkalo Nedeli, November 25December 1. Tillgänglig på ryska och ukrainska.
  17. ^ Forum för levande historia - Skapade hungersnöden
  18. ^ BBC: Legacy of famine divides Ukraine
  19. ^ Dagens Nyheter: "Hungersnöden i Ukraina var folkmord" Publicerad 29 november 2006
  20. ^ Europarl.europa.eu - Parliament recognises Ukrainian famine of 1930s as crime against humanity 23-10-2008
  21. ^ "Fraud, Famine and Fascism – The Ukrainian Genocide Myth from Hitler to Harvard". Rationalrevolution.net.
  22. ^ "Hur man tillverkar en myt". Riktpunkt.se (Sveriges Kommunistiska Parti). Läst 21 december 2013.
  23. ^ Martens, Ludo: Another View of Stalin, 95ff. Rumera.ru. Läst 21 december 2013.
  24. ^ Hungersnöden i Sovjetunionen på 30-talet var inget folkmord Arsenij Roginskij 14 januari 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]