Gyllene horden
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rysslands historia | |
 Denna artikel är en del av en serie |
|
| Tidslinje | |
|---|---|
| Kievriket | |
| Gyllene horden | |
| Storfurstendömet Moskva | |
| Tsarryssland | |
| Ryska imperiet | |
| Ryska republiken | |
| Ryska revolutionen | |
| Sovjetunionen | |
| Ryska federationen | |
| Se även | |
| Ryska statsöverhuvuden | |
| Rysk-ortodoxa kyrkan | |
| Rysslands militärhistoria | |
| Kalla kriget | |
|
Ryssland-portalen |
Gyllene horden (egentligen Kiptjakkhanatet) är en på ett språkligt missförstånd baserad benämning på dels en av de mongolstammar som på 1200-talet erövrade östra Europa, dels residensorten för denna stams khaner. Namnet lär komma av sir order ("gyllene läger") syftande på khanens rikt utsmyckade tält, se ordon. Gyllene hordens rike var ett tatariskt-mongoliskt rike i östra Europa och västra Asien med centrum vid nedre Volga. Riket var ett av de fyra riken som skapades när Djingis khans imperium delades vid dennes död och vilka kom att styras av hans söner. Rikets residensort förlades omkring 1250 till Sarai vid Svarta havet (Gyllene horden av Sarai) när områdena norr om Svarta havet, delar av det som senare skulle bli Ryssland, erövrades. Riket kom dessutom att omfatta nuvarande Ukraina och Rumänien. Dess medlemmar konverterade vid den tiden till islam. De mongoliska khanerna regerade indirekt och lade inte sig i de erövrade furstendömenas interna affärer så länge inte makten hotades. De koloniserade inte det nya landet utan drev in skatt och förbehöll sig rätten att godkänna varje ny rysk furste och hjälpte till att slå ner uppror bland folket.
Från slutet av 1400-talet började Moskvafurstendömet att öka sin makt under ledning av storfursten Ivan III Vasiljevitj ("den store") samtidigt som khanatets grepp över landet snabbt försvagades. Ivan III slutade att betala skatt till khanen, och 1502 var khanatets makt över de ryska furstendömena definitivt bruten. Gyllene horden existerade inte längre.
