Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Trollhättans stad. För orten se Trollhättan , för dagens kommun, se Trollhättans kommun . Trollhättans stad var en tidigare kommun i Älvsborgs län .
Administrativ historik Trollhättans municipalsamhälle inrättades i Gärdhems landskommun 5 juni 1896. Stadskommunen Trollhättans stad bildades 1916 genom ombildning av Trollhättans landskommun och utbrytning ur Gärdhems landskommun av municipalsamhället med kringområde (Skoftebyn m.m.), Västra Tunhems landskommun (Stallbacka ) och Vassända-Naglums landskommun (Strömslund ). 1920 tillförs Ytterligare delar av Västra Tunhem (Malöga och Hedeäng). Vassända-Naglums landskommun upplöstes 1945 och en del av området inkorporerades då i Trollhättans stad. 1967 inkorporerades Södra Väne landskommun . Trollhättans stad ombildades 1971 till Trollhättans kommun .[ 1]
I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Flundre, Väne och Bjärke tingslag .[ 2]
Trollhättans församling bildades 1860, flera år före staden tillkomst, genom utbrytning ur Gärdhems församling . [ 3]
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1801[ 4] Trollhättans socken och del av den tidigare Vassända-Naglums socken .
Stadsvapen Blasonering : I rött fält en balkvis gående silverström belagd med två svarta sparrar, däröver en chef av silver med en röd, antik blixt.
Kungl. Maj:t fastställde vapnet 1918 för den nyblivna staden Trollhättan med syftning på älven , slussarna och kraftverket . Det registrerades 1974 för kommunen i PRV .
Geografi Trollhättans stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 74,64 km² , varav 68,66 km² land.[ 5]
Tätorter i staden 1960 I Trollhättans stad fanns tätorten Trollhättan , som hade 30 610 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,0 %.[ 6]
Politik Mandatfördelning i valen 1919-1966
Valår V S ÖVR C FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1919 26 5 5 36 52,6 1920 19 5 5 7 36 23,4 1922 15 9 6 6 36 31,5 1926 1 21 4 4 6 36 38,1 1930 19 5 6 6 36 45,9 1934 1 25 4 6 36 50,8 1938 3 25 4 4 36 57,2 1942 3 25 5 3 36 58,2 1946 6 20 8 2 36 67,0 1950 1 24 9 2 36 77,6 1954 2 22 10 2 36 77,9 1958 23 1 8 4 36 76,3 1962 1 22 1 8 4 36 80,8 1966 4 22 5 9 4 44 81,9
Övriga 1920 var Frihet och rätt
Övriga 1922 var Kommunala samlingslistan
Övriga 1926 var Kommunala samlings- och sparsamhetslistan
Övriga 1930 var Kommunala gruppen Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Källor 
