Tycho Brahe

Från Wikipedia
Version från den 19 december 2017 kl. 10.07 av Stigfinnare (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 92.33.4.90 (diskussion) till senaste version av Romulus74)
För andra betydelser, se Tycho Brahe (olika betydelser).
Tycho Brahe
Porträtt av Tycho Brahe.
Finns på Skoklosters slott.
Yrke Astronom, astrolog, alkemist
Forskare
Område Astronomi, astrologi, alkemi
Personfakta
Personnamn Tycho Ottesen Brahe
Födelsenamn Tyge Ottesen Brahe
Född 14 december 1546
Knutstorps borg, Skåne
Nationalitet Danmark Dansk
Residens Tosterups slott
Vordingborg slott
Alma mater Köpenhamns universitet
Död 24 oktober 1601 (54 år)
Prag, Tjeckien
Begravd Týnkyrkan, Prag
Släkt
Frälse- eller adelsätt Brahe
Far Otte Thygesen Brahe
Mor Beate Bille
Släktingar Thyge Axelsen Brahe (farfar)
Jørgen Ottesen Brahe (bror)
Sophie Brahe (syster)
Kristine Brahe (syster)
Familj
Make/maka Kirstin Jörgensdatter
Barn 8, bland annat:
Sidsel Brahe
Tycho Brahes stora murkvadrant.

Tycho Ottesen Brahe, född 14 december 1546 på Knutstorps borg i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag, var en dansk astronom, astrolog och alkemist. Brahe har ett eftermäle som skicklig instrumentbyggare, noggrann, systematisk observatör och en av ytterst få som upptäckt en supernova i Vintergatan.

Biografi

Ungdomsåren

Tycho Brahe var äldste son till Otte Thygesen Brahe och Beate Bille. Hans farfar var Thyge Axelsen Brahe. Han döptes till Tyge[1], men antog den latiniserade formen Tycho i 15-årsåldern. Han hade en dödfödd tvillingbror, den äldre systern Kristine Brahe, den yngre Sophie Brahe och brodern Jørgen Ottesen Brahe.

Tycho Brahe skrev senare att, när han var runt två år gammal, tog hans farbror, den danske adelsmannen Jørgen Brahe, hand om honom: utan mina föräldrars vetskap tog han mig när jag var mycket liten. Uppenbarligen ledde inte detta till något gräl och hans föräldrar gjorde inga försök att få honom tillbaka. Han bodde med sin barnlöse farbror och faster, Jørgen Brahe och Inger Oxe på Tosterups slott utanför Tomelilla tills han var sex år. Omkring 1552 fick hans farbror ansvar för Vordingborg slott på södra Själland, varför de flyttade dit och Tycho Brahe studerade latin till dess att han blev tolv år.

Vetenskapsmannen

Vid 13 års ålder och studerande vid Köpenhamns universitet såg han solförmörkelsen den 21 augusti 1560 och fascinerades över att den hade kunnat förutses. Det ledde till att han på sin fritid studerade himlen samtidigt som dagarna ägnades åt andra studier. Adelsfamiljen förväntade sig att Tycho Brahe skulle bli en högre ämbetsman och inte stjärnskådare.

I augusti 1563 låg planeterna Jupiter och Saturnus mycket nära varandra på himlen. När Tycho Brahe jämförde det han såg med uppgifter i publicerade tabeller, fann han stora skillnader. Uppenbarligen borde astronomin reformeras och noggrannare instrument behövdes. Den tidens efterfrågan på navigationsinstrument skapade ett stort intresse för pålitliga mätdata. Det ledde till slut till att Tycho Brahes fritidsintresse vann släktens gillande, varför han fick ägna sig åt sin hobby på heltid.

För att behålla Tycho Brahe i Danmark förlänade kung Frederik II honom ön Ven och gav honom medel att bygga ett observatorium. Brahe lät där bygga Uraniborg och närbelägna Stjerneborg, vilkas blev ett astronomiskt forskningscentrum i sin tid. Brahe revolutionerade den astronomiska vetenskapen genom att införa noggranna mätningar av stjärnors, planeters och kometers banor. Han kunde i sin bok De Nova Stella bland annat bevisa att en ny stjärna, som han observerade i Cassiopeias stjärnbild 1572, befann sig på större avstånd från jorden än månen, vilket på sin tid var en sensation, eftersom de högre sfärerna var perfekta och inte kunde ändra sig. Härmed hade han inte bara myntat beteckningen nova, utan även, skulle det visa sig, sällat sig till den exklusiva skaran, som skådat en supernova. Efter Keplers stjärna 1604 har ingen supernova observerats i vår galax.

Hans mätdata visade att den tidigare geocentriska världsbilden, det vill säga jorden i centrum, inte kunde stämma. Tycho Brahe drog sina egna slutsatser av denna, innebärande att han i sin modell behöll jorden i mitten med solen och månen roterande runt denna och övriga planeter roterande runt solen. Hans argument var att med en heliocentrisk världsbild skulle stjärnorna skenbart röra sig i en ellips under året, vilket inte observerades. Han visste inte att avståndet till stjärnorna är så stort att det inte kunde observeras med hans mätmetod. Inte heller hans modell stämde särskilt väl med mätdata, utan det var först då Johannes Kepler efter Brahes död placerade solen i mitten och lämnade de cirkulära planetbanorna som han kunde få en modell att stämma med mätdata. Detta födde vår heliocentriska världsbild, det vill säga med solen i centrum och med elliptiska planetbanor.

Efter Tycho Brahes död övertogs hans mätdata av Kepler, som sedan byggde sina teorier på dessa.

Tycho Brahes död

Den 13 oktober 1601 deltog Tycho Brahe på en bankett hos Rudolf II i Prag. Han var kissnödig men vågade av artighetsskäl inte lämna bordet före kejsaren, vilket ledde till att hans urinblåsa sprack. Efter festen insjuknade han och dog elva dagar senare, varefter han begravdes i Týnkyrkan i Prag. Brahe lär ha lidit av prostataförstoring och man har länge trott att han dog av komplikationer av denna. Dock leder akut kvicksilverförgiftning till symptom som liknar dem som uppstår vid prostataförstoring, vilket lett till spekulationer om att han skulle ha förgiftats.

Tidigare gjorda undersökningar av hans hår syntes visa detta.[2] Vissa har antagit att det rört sig om en avsiktlig förgiftning, och några skribenter har pekat ut Johannes Kepler som den som skulle ha varit skyldig till det förmodade mordet.[3] Sentida undersökningar vid Lunds universitet av Brahes hårstrån visar dock på en hög halt av bly och kvicksilver nära roten på hårstråna. Han kan alltså ha blivit förgiftad och dött av akut kvicksilverförgiftning. Kvicksilverförgiftning leder till symptom som liknar dem vid prostataförstoring.[förtydliga]

År 2010 öppnades graven på nytt och en genomgripande undersökning av kvarlevorna gjordes. Det visade sig då att kvicksilverteorin helt kunde avskrivas. Kvicksilverinnehållet i skägget visar på en nivå som inte kan ha förorsakat hans död. Genom radiokemisk neutronaktiveringsanalys avspeglades kvicksilverintaget under hans sista månader att nivån var normal och faktiskt minskade fram till hans död.

Vid undersökningen kunde också fastställas att Tycho Brahes legendomspunna silvernäsa varit gjord av mässing. Näsprotesen var försvunnen men avlagringar av den på benet kunde analyseras.[4]

Familjeförhållanden

Tycho Brahe var gift med Kirstin Jörgensdatter från Kågeröd i Skåne, men de var aldrig vigda av präst.

Barn

  1. Kirstine Brahe f 1573, d 1576 till följd av pesten endast 2 år, 11 månader gammal. Hon begravdes i Mariakyrkan i Helsingborg och en minnestavla markerar viloplatsen inne i kyrkan.[5]
  2. Magdalene Brahe f 1574
  3. Claus Brahe f 1577, även kallad Claudius
  4. Sophie Brahe f 1578
  5. Elisabeth Brahe f 1579, även kallad Lisbeth
  6. Sidsel Brahe f 1580, även kallad Cecilie
  7. Tyge Brahe f 1581
  8. Jörgen Brahe f 1583

Tycho Brahe i kulturen och minnesmärken

Uppkallat efter honom

Tycho Brahe-dagar

Brahe fick på 1500-talet i uppdrag av kejsar Rudolf II att bestämma vilka dagar på året som kunde anses som otursdagar, men inga bevis finns för att han själv nedtecknat dessa. Han kom fram till att det fanns 33 sådana dagar i Sverige. Idag kallar man vilken dag som helst där allt går åt skogen för en Tycho Brahe-dag.

Festen på Ven 1846

På initiativ av diktaren och Tycho-entusiasten Johan Ludvig Heiberg firades 300-året för Tycho Brahes födelse med en fest på Ven den 21 juni 1846. Festen beskrevs av hans hustru, skådespelerskan Johanne Luise Heiberg i hennes självbiografi Et Liv gjenoplevet i Erindringen. [6] Upp till 6000 danskar och 2000 svenskar hade samlats på Ven. Den förste talaren var den danske statsmannen Orla Lehmann som i sitt tal kom med kritik mot att svenskarna låtit Tycho Brahes slott förfalla. Han uppmanade svenskarna att uppföra "en himmelshög obelisk till den store Tycho Brahes minne". Lehmann efterföljdes i talarstolen av den svenske biskopen Johan Henrik Thomander som i ett improviserat tillägg av sitt tal kunde konstatera att det var under den danska tiden som slottet ruinerats. Någon sådan obelisk behövde inte uppföras "ty själv har han skrifvit sitt minne där uppe bland stjärnorna, och därifrån kan ingen vandalism utplåna det".[7]

Statyinvigningen 1946

Invigningen av statyn.
Tycho Brahe, tolkad av Ivar Johnsson.

Söndagen den 25 augusti 1946 invigde kronprins Gustav Adolf den nya statyn av Tycho Brahe, placerad på platsen för det forna Uraniborg. Statyn har skapats av konstnär Ivar Johnsson.

Bibliografi i urval

  • De nova et nullius ævi memoria prius visa Stella. Köpenhamn 1573, första boken över en supernova från 1572 i stjärnbild Cassiopeja.
  • Utgivare Tycho Brahe: Diarium Astrologicum et Metheorologicum. (astrologisk och meteorologisk dagbok), Uranienborg 1596, sammanställt av Brahes elev Elias Olsen Morsing.
  • De mundi aetheri recentioribus phaenomenis. Uranienborg 1588.
  • Utgivare Tycho Brahe: En Elementisch oc Jordisch Astrologia. Uranienborg 1591, samlad bondevisdom angående vädret.
  • Epistolarum Astronomicarum Liber Primus. Uranienborg 1596, samlade brevkontakter del 1.
  • Astronomiae Instauratae Mechanica. Wandsbek 1598, om astronomiska instrument (Reprint: KLP Koniasch Latin Press, Prag, 1996, ISBN 80-8591723-8), original hittas i Digital Library vid Lehigh University[8]), dessutom beskrivning av byggnader på Ven samt en liten självbiografi.
  • Stellarum octavi orbis inerrantium accurata restitutio, Wandsbek 1598.
  • Utgivare Johannes Kepler: Astronomiae Instauratae Progymnasmata. Prag 1602-1603, andra boken om supernovan från 1572, till stor del skriven i Uranienborg, original hittas i Fondos Digitalizados vid Universidad de la Sevilla .
  • De mundi aetherei recentioribus phaenomenis, liber secundus, Frankfurt 1610,
  • Opera omnia sive astronomiae instauratae. Frankfurt 1648, i 15 band (Omtryck: Olms, Hildesheim 2001, ISBN 3-487-11388-0), omfattande samling av Tycho Brahes data om planeter.

Källor

  1. ^ Artikeln Tycho Brake i Den Store Danske
  2. ^ ”Mineralmarknaden - tema Bly” (pdf). SGU. 24 maj 2006. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131022154901/http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/perpubl_2006-1.pdf. Läst 6 november 2009. 
  3. ^ Staffan Skevring, Hans Welinder och Jan Pallon (10 maj 2004). ”Planetärt mord uppklarat?”. Bulletin från Centrum för yrkes- och miljömedicin Lund/Malmö, nr 4/2004, sida 8-9. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419071013/http://www.skane.se/Public/USIL/Dokument/Division5/VOArbetsMiljomed/Bulletin/2000-2005/2004nr4.pdf. Läst 3 februari 2010. 
  4. ^ Kviksoelv slog ikke Tycho Brahe ihjel
  5. ^ ”tycho brahe”. historiska-personer.nu. http://historiska-personer.nu/tychobrahe.htm. Läst 16 december 2015. 
  6. ^ Läs kapitlet "Toget til Hveen 1846" Arkiverad 22 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. (band II, sidorna 118–126).
  7. ^ Henrik Schönbeck: En minnesfest på ön Hven. Sverige. Årsbok för svenska folket. Stockholm 1892.
  8. ^ ”The Problem of the Planets - Brahe”. digital.lib.lehigh.edu. http://digital.lib.lehigh.edu/planets/brahe.php?num=F&exp=false&lang=lat&CISOPTR=404&limit=brahe&view=full. Läst 16 december 2015. 

Vidare läsning

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tycho_Brahe&oldid=42239790”