Värnamo kommun

	Värnamo kommun
	Kommun
	Värnamo kommunhus (vid Kyrktorget)
	Vapen för Värnamo kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Värnamo kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Jönköpings län
Landskap	Småland
Läge	57°11′0″N 14°2′0″Ö / 57.18333°N 14.03333°Ö
Centralort	Värnamo
Areal	1 382,43 km² (2015-01-01); 78:e största (av 290)
- land	1 215,82 km²
- vatten	166,61 km²
Folkmängd	34 601 (2023-12-31); 77:e största (av 290)
Befolkningstäthet	28,46 invånare/km²; 147:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Hans-Göran Johansson (C)
Geonames	2664852
Kommunkod	0683
Tätortsgrad (%)	80 (2015)
Antal anställda	3 025 (2014-11)
	Webbplats: www.varnamo.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Värnamo kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Värnamo vilket gör kommunen till en av de 124 som har en tidigare stad som centralort. Värnamo gränsar i norr till kommunerna Gnosjö och Vaggeryd, i väster till Gislaved och i öster till Sävsjö; samtliga tillhörande samma län som Värnamo. I söder gränsar Värnamo till kommunerna Ljungby och Alvesta som båda tillhör Kronobergs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bolmsö socken (mindre del), Bredaryd, Dannäs, Forsheda, Fryele, Gällaryd, Hånger, Kulltorp, Kärda, Nydala, Rydaholm, Torskinge, Tånnö, Voxtorp och Värnamo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Värnamo köping bildades 1871 genom en utbrytning ur Värnamo landskommun och ombildades till Värnamo stad 1920. Landskommunen införlivades sedan i staden 1947.

Vid Kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Bor (av de tidigare kommunerna Gällaryd, Tånnö och Voxtorp), Forsheda (av Forsheda, Dannäs, Hånger, Kärda, Torskinge och Tannåker), Klevshult (av Fryele, Hagshult, Tofteryd och Åker) samt Vrigstad (av Nydala, Hylletofta, Svenarum och Vrigstad). Samtidigt tillfördes Bredaryds landskommun en del av Kulltorps landskommun (vars huvuddel fördes till Gnosjö landskommun) medan Rydaholms landskommun samt Värnamo stad förblev oförändrade.

Värnamo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Värnamo stad, Bors, Bredaryds och Rydaholms landskommuner samt delar ur Forsheda landskommun (Dannäs, Hånger, Kärda och Torskinge), en del ur Klevshults landskommun (Fryele) och en del ur Vrigstads landskommun (Nydala).^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Jönköpings domsaga. ^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: En blå bjälkvis stående ström på guldfält.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1922 för den nyblivna staden Värnamo. Strömmen syftar på Lagan och guldfärgen skall antyda sanden i flygsandsfälten utanför Värnamo. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Värnamo kommun år 1974. Även Bors landskommun hade ett vapen.

Bors landskommun
(1957–70)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Värnamo kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			29 361
1975			30 072
1980			30 342
1985			30 668
1990			31 315
1995			31 582
2000			32 256
2005			32 700
2010			32 833
2015			33 473
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[7]:

Tätorter

Det finns 11 tätorter i Värnamo kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Värnamo	19 061
2	Rydaholm	1 587
3	Bredaryd	1 549
4	Forsheda	1 510
5	Bor	1 263
6	Horda	363
7	Lanna	330
8	Kärda	315
9	Hånger	333
10	Åminne	222
9	Tånnö	200

En mindre del av Lanna ligger i Gnosjö kommun.

Politik

Politiska majoriteter

År	Partier
1992-1994^[8]	C	M	KD
1995-1998	C	M	KD
1999-2002	C	M	KD
2003-2006	C	M	KD	FP
2007-2010	C	M	KD	FP
2011-2014	C	M	KD	FP
2015-	C	M	KD	L

Mandatfördelning i Värnamo kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

17

14

7

3

7

17

14

7

3

7

49

91,1

45

1973

2

16

15

5

4

7

2

16

15

5

4

7

49

92,9

44

1976

2

16

15

5

4

7

2

16

15

5

4

7

49

92,6

41

8

1979

2

16

1

12

5

4

9

2

16

12

5

4

9

49

90,9

38

11

1982

1

18

1

10

3

5

10

18

10

3

5

10

49

91,5

38

11

1985

1

18

2

1

8

5

4

10

18

2

8

5

4

10

49

89,3

37

12

1988

1

17

2

1

9

5

9

17

2

9

5

9

49

85,9

35

14

1991

17

1

9

5

7

10

17

9

5

7

10

51

86,3

38

13

1994

19

3

1

10

3

5

10

19

3

10

3

5

10

51

86,5

31

20

1998

1

16

2

1

12

1

8

10

16

12

8

10

51

80,22

28

23

2002

1

18

1

14

3

7

18

14

3

7

51

78,92

29

22

2006

2

19

1

10

2

7

10

19

10

7

10

51

79,90

30

21

2010

1

17

1

3

11

2

6

10

17

3

11

6

10

51

82,08

27

24

2014

1

18

3

6

8

1

6

8

18

3

6

8

6

8

51

84,13

31

20

APK bytte namn till SKP 1995 och gick under benämningen Kommunisterna i valet 1998.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Maria Leifland	2001	2009	Centerpartiet
	Hans-Göran Johansson	2009		Centerpartiet

Se även

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016

Externa länkar

Värnamo kommuns hemsida
Värnamo Turism
Wikimedia Commons har media som rör Värnamo kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[SKLval-8] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]