Värnamo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°11′5″N 14°2′28″Ö / 57.18472°N 14.04111°Ö / 57.18472; 14.04111
Värnamo
Tätort
Centralort
Kyrktorget, vy mot Tingshuset
Kyrktorget, vy mot Tingshuset
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Värnamo kommun
Koordinater 57°11′5″N 14°2′28″Ö / 57.18472°N 14.04111°Ö / 57.18472; 14.04111
Area 1 217,24 hektar
Folkmängd 18 696 (2010)[1]
Befolkningstäthet 15,36 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 1732
Värnamos läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Värnamos läge i Jönköpings län
För andra betydelser, se Värnamo (olika betydelser).

Värnamo är en tätort och centralort i Värnamo kommun i Jönköpings län. Värnamo är beläget vid Lagan, en bit ifrån dess mynning i sjön Vidöstern.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orten var under tidig medeltid tings- och marknadsplats. Värnamo blev lydköping under Jönköping stad år 1620 och friköping år 1859.


Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Värnamo var belägen i Värnamo socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Värnamo landskommun. Orten utbröts ur denna landskommun 1871 och bildade Värnamo köping. Vid sidan av köpingen växte ett stationssamhälle fram i Värnamo landskommun, som inkorporerades i köpingskommunen i början av 1900-talet. 1920 ombildades köpingen till Värnamo stad som 1947 införlivade Värnamo socken/landskommun. 1971 uppgick Värnamo stad i Värnamo kommun där Värnamo sedan dess är centralort.[2]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Värnamo församling.[3]

Orten ingick till 1948 i Östbo tingslag, därefter till 1971 i Östbo och Västbo tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Värnamo i Värnamo tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2005 i Jönköpings tingsrätts domsaga. [4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Värnamo 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
10 916
1965
  
13 173
1970
  
14 962
1975
  
15 726
1980
  
15 838
1990
  
16 535 1 068
1995
  
16 969 1 117
2000
  
17 627 1 159
2005
  
18 469 1 189
2010
  
18 696 1 217

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Bredasten, eller Sydsvenska Krysset, vid E4:an till infarten till Värnamo. Här finns industrimark, hotell, bensinstationer, snabbmatställen och varuhus.
  • Malmen
  • Norregård
  • Gröndal
  • Centrum
  • Västhorja
  • Karlsdal
  • Hornaryd
  • Rörstorp
  • Amerika
  • Nylund
  • Östermalm
  • Idavall
  • Mosslelund
  • Söderåsen
  • Mossle
  • Vråen
  • Trälleborg
  • Alandsryd
  • Doktorn
  • Helmershus
  • Åminne
  • Norregård
  • Torp

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Orten är en järnvägsknut, där Kust till kust-banan korsar Halmstad–Nässjö järnväg med dess sidolinje Vaggerydsbanan. Från orten utgår också den korta järnvägen till Helmershus som utgör en rest av f.d. SSJ, Skåne-Smålands Järnväg, Värnamo-Ljungby-Kärreberga(-Helsingborg). Värnamo har därför direkta persontågsförbindelser med bland annat Göteborg, Jönköping, Nässjö, Kalmar och Halmstad.

Motorvägen på E4 går förbi Värnamo. Dessutom går här Riksväg 27 Karlskrona-Göteborg, Länsväg 153 Varberg-Värnamo,Länsväg 127, Vetlanda-Värnamo samt Länsväg 151 Hestra-Värnamo

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Värnamo kommun står tillverkningsindustrin för drygt 35 procent av arbetstillfällena och andelen privata tjänster har vuxit till nästan samma andel. Det finns cirka 400 tillverkande företag inom kommunen. Av dessa har över 70 procent färre än tio anställda. Ett tiotal företag har fler än 100 anställda. Industrin är kraftigt exportinriktad; allt fler företag ser Värnamos läge vid motorvägenE4:an och Rv 27 som en fördel i ett logistiskt perspektiv.

Näringslivet har till stor del präglats av möbelindustrin, med fler än 30 möbelfabriker mellan 1890 och 1960.[6]

Dominerande branscher är gummi-, plast-, metall-, pappers- och maskinindustri och grafisk industri. Företagen finns förutom i Värnamo väl spridda till de större tätorterna Bredaryd, Forsheda, Bor och Rydaholm som alla ligger utefter riksväg 27. Mindre industriorter är Lanna, Horda och Hånger.

De största privata arbetsgivarna i kommunen är Nominit AB, Trelleborg Forsheda Building AB, SCA Packaging Sweden AB, 3M Svenska AB (fd Peltor), Hordagruppen AB, Proton Industries AB, Rapid Granulator AB, Scapa Bedding AB och Hörle Tråd AB.

Utbildning och bibliotek[redigera | redigera wikitext]

I Värnamo finns två gymnasieskolor: Finnvedens gymnasium (Figy) och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium.

Det finns tre grundskolor för årskurs 6-9: Apladalsskolan, Gröndalsskolan och Västra Skolan, och fyra skolor för årskurs 1-5: Mossleskolan, Rörstorpsskolan, Trälleborgsskolan och Enehagens Skola (erbjuder Montessoriundervisning).

Det finns också en högskola, Campus Värnamo, där man utbildar bland annat 3D-tekniker och fastighetsingengörer.

Det finns även en folkhögskola - Värnamo Folkhögskola, som i olika skepnader varit verksam sedan 1876.

Värnamo stadsbibliotek och Vråenbiblioteket finns i tätorten Värnamo. Bibliotek finns också i Bor, Bredaryd, Forsheda och Rydaholm. Mobila biblioteket, bokbussen, kör runtom i kommunen enligt en turlista.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Golf[redigera | redigera wikitext]

Värnamo Golfklubb bildades 1962. Belägen ca 10 min från centrum och 5 min från E4 är den lätt tillgänglig för såväl lokala medlemmar som gästande golfare. Klubben har ca 1300 medlemmar varav 200 juniorer. Hälften av dessa är i aktiv träning och spel. Golfbanan ligger vackert belägen med utsikt över sjön Hindsen. Golfbanan består av tre slingor om 9 hål. Varje slinga har sin karaktär och olika utmaningar för golfaren.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

IFK Värnamo är en fotbollsklubb, bildad 1912. De största framgångarna har klubben haft i fotboll för herrar. Jonas Thern som spelade i landslaget, bland annat under VM-94 kommer från Värnamo och har IFK Värnamo som moderklubb. En annan framgångsrik spelare som spelat i klubben är landslagsmeriterade Michael Svensson. Just nu befinner sig IFK:s herrlag i Superettan 2013.

Värnamo Södra FF bildades 1949. Har idag ca 600 medlemmar och 350 aktiva i alla åldrar.

De två fotbollsklubbarna Värnamo Södra FF och IFK Värnamo har var sin konstgräsplan, på Gröndal respektive Ljusseveka. Det är tre 11-mannaplaner och fyra 7-mannaplaner. Även om planerna är byggda åt var sin klubb använder även andra lag Värnamoplanerna.

Brottning[redigera | redigera wikitext]

Värnamo brottarklubb bildades 1934 och har haft ett stort antal duktiga utövare under årens lopp. Totalt har klubbens brottare samlat på sig över 120 st SM-medaljer. På internationell nivå har klubben haft utövare med i landslaget som tävlat i EM, VM och OS.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Den kanske mest kända platsen i staden är Apladalen, en naturpark med lummiga stigar och orörd natur. Även Bruno Mattson Center finns i Värnamo, där besök kan göras på Bruno Mathssons gamla kontor som är anslutet till en utställningslokal. Förutom Bruno Mattson finns även möbelföretaget Källemo, som har byggt upp ett starkt rykte som innovativa och moderna i sin design. Vandalorum är ett konst- och designcenter som öppnade i Värnamo i april 2011. Initiativtagare till Vandalorum är Källemos grundare Sven Lundh och projektledare är Sune Nordgren. Vandalorum är ritat av arkitekten Renzo Piano.

Nordväst om Värnamo utmed länsväg 151 mot Gnosjö ligger nationalparken Store Mosse. Nationalparken har även ett Naturum, där man kan lära sig mer om mossens historia och framväxt.

Värnamo i litteratur, film och sånger[redigera | redigera wikitext]

Värnamo har blivit känd för Värnamovisan som är skriven av Algot Fogelberg och Arvid Lindström. I denna visa nämns Apladalen. Carl Snoilskys dikt "På Värnamo marknad" handlar om Per och Kersti som får uppleva hur deras surt förvärvade slantar (nödmynt) blir så gott som värdelösa. I filmen Smålänningar från 1935 är handlingen förlagd till Värnamo, bl a visas Apladalen, delar av centrum, Hornbrinkshuset med flera byggnader som nu är rivna.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Från Värnamo kommer bland annat möbelskaparen Bruno Mathsson, formel 3 föraren Felix Rosenqvist, fotbollsspelaren Jonas Thern, författarna Thure Sällberg och Johanna Thydell, skådespelaren Allan Svensson, ishockeyspelaren Mattias Tedenby, centerpartisten Annie Lööf, kristdemoktraten Mats Odell, Sven Lundh, Hanna Ouchterlony, Alice Bah, Allan Larsson, Anki Albertsson, och Pär Cederqvist.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Värnamo marknad på 1920-talet
Apladalen
Kommunhuset vid Kyrktorget i Värnamo
Flygfoto över Sveavägeni västra Värnamo

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Anders Johnson, Fånga platsen, SNS förlag 2008, ISBN 978-91-85695-30-0