Änglagård
- För andra betydelser, se Änglagård (olika betydelser).
| Änglagård | |
| Genre | drama, komedi |
|---|---|
| Regissör | Colin Nutley |
| Producent | Lars Dahlquist |
| Manus | Colin Nutley |
| Skådespelare | Helena Bergström Rikard Wolff Sven Wollter Viveka Seldahl Ernst Günther Tord Peterson Peter Andersson Reine Brynolfsson med flera |
| Originalmusik | Björn Isfält |
| Produktionsbolag | Sonet Film Svensk Filmindustri med flera |
| Distribution | Svensk Filmindustri |
| Premiär |
|
| Speltid | 127 minuter |
| Land | Sverige |
| Språk | Svenska |
| Uppföljare | Änglagård – andra sommaren (1994) |
| IMDb SFDb Elonet SVT Play | |
Änglagård är en svensk dramafilm som hade biopremiär i Sverige den 21 februari 1992[1], regisserad av Colin Nutley med Helena Bergström, Rikard Wolff, Sven Wollter i rollerna. Filmen fick två uppföljare, Änglagård – andra sommaren (1994) och Änglagård – tredje gången gillt (2010).
Handling
Änglagård är en herrgårdsbyggnad med tillhörande skog- och markegendom som ligger i en orimligt isolerad by i Västergötland. När dess ägare, den åldrade enstöringen Erik Zander (Oscarsson) dör utan att ha några kända arvingar räknar byns rikaste man Axel Flogfält (Wollter) med att kunna överta egendomen till ett mycket förmånligt pris. Men vid begravningen dyker plötsligt Eriks dittills okända barnbarn Fanny Zander (Helena Bergström) upp som ensam arvinge till Änglagård. Fannys ankomst orsakar stort rabalder i den lilla byn, där alla känner varandra sedan länge och inte vill veta av några förändringar eller nymodigheter.
Den ende invånaren i byn som gladeligen tar emot de nyinflyttade med välkomnande värme och sympati är den gamle mannen Gottfrid Pettersson (Günther) som bor tillsammans med sin bror Ivar (Peterson). Intrigen tätnar då det uppdagas att Fanny haft ytterligare anledning till att flytta till byn, nämligen att söka efter sin okände far som Fanny anar rimligen bör finnas i byn.
Rollista (urval)
- Helena Bergström - Fanny Zander
- Rikard Wolff - Zac
- Sven Wollter - Axel Flogfält
- Reine Brynolfsson - Henning Collmer
- Ernst Günther - Gottfrid Pettersson
- Viveka Seldahl - Rut Flogfält
- Per Oscarsson - Erik Zander
- Tord Peterson - Ivar Pettersson
- Ing-Marie Carlsson - Eva Ågren
- Jan Mybrand - Per-Ove Ågren
- Peter Andersson - Ragnar Zetterberg
- Görel Crona - Anna-Lisa Zetterberg
- Jakob Eklund - Mårten Flogfält
- Carl-Einar Häckner - Gäst på festen
- Johannes Brost - Gäst på festen
Produktionen
Inspiration till filmen fick Colin Nutley efter att tillsammans med Jens Fischer skildrat ett litet samhälle i Västergötland i dokumentären Där rosor aldrig dör (1986). Gården Änglagård heter i verkligheten Lönnarp och ligger i byn Böne i Ulricehamns kommun. Filmen spelades in i Ulricehamn, Västergötland
I filmen, samt uppföljaren Änglagård - andra sommaren, spelade Sven Wollter (Axel Flogfält) och Viveka Seldahl (Rut Flogfält) äkta par. I verkliga livet levde de som sambor från 1971 och fram till Seldahls bortgång 2001. De båda har också spelat par på vita duken i långfilmen En sång för Martin (2001).
Utmärkelser
Filmen belönades med Guldbaggen för Bästa film, och Colin Nutley fick Guldbaggen för Bästa regi.[2]
Referenser
- ^ ”Änglagård”. Svensk filmdatabas. 21 februari 1992. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=16301&type=MOVIE&iv=Basic. Läst 1 oktober 2016.
- ^ "Utmärkelser". Svensk Filmdatabas. Läst 20 juni 2016.
Externa länkar
- Änglagård på Internet Movie Database (engelska)
| |||||