Sven Wollter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sven Wollter
Sven Wollter 2014.
Sven Wollter 2014.
FöddSven Justus Fredrik Wollter
11 januari 1934 (84 år)
Göteborg, Sverige
Aktiva år1966–
MakaMaja-Brita Mossberg
(1956–1958)
Annie Jenhoff
(1960–1967)
Lisa Wede
(2003– )
PartnerViveka Seldahl
(1971–2001; hennes död)
BarnStina Wollter
Karl Seldahl
SläktingarKarl-Anders Wollter (bror)
Christopher Wollter (brorsonson)
Betydande roller
Gusten Flod i Hemsöborna
Gustav Rask i Raskens
Martin i En sång för Martin
IMDb SFDb

Sven Justus Fredrik Wollter, född 11 januari 1934 i Göteborg, är en svensk skådespelare och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid Göteborgs Stadsteaters elevskola 1953–1957 var Sven Wollter engagerad vid Pionjärteatern 1954 och 1958, Bygdeteatern 1959, Riksteatern 1960–1961, Norrköpings stadsteater 1961–1963, Vasateatern 1964–1966 och TV-teatern 1966–1967. Han återvände sedan till Göteborgs Stadsteater där han verkade 1967–1983, därefter vid Folkteatern i Gävleborg 1983–1986 följt av Stockholms Stadsteater från 1986.[1]

Wollter blev allmänt känd genom sin medverkan i Sveriges Televisions Vilhelm Moberg-serie Raskens under 1970-talet. Sven Wollter har genom årens lopp haft flera uppmärksammade roller, bland annat 1976 då han spelade polisinspektör Lennart Kollberg i Bo Widerbergs film Mannen på taket. För rollerna som polisinspektör Bo Jarnebring i Widerbergs Mannen från Mallorca (1984) och luffare i Jon Lindströms Sista leken (1984) tilldelades han en Guldbagge för Bästa skådespelare 1985. Ännu en Guldbagge fick han för titelrollen i Bille Augusts En sång för Martin 2001. Genom åren har han blivit en mycket omtyckt och populär skådespelare, främst för sitt breda urval av roller, alltifrån den demenssjuke kompositören Martin i En sång för Martin till den inbitne kommissarie Van Veeteren i ett antal kriminalfilmer.

1989 släppte Wollter en solo-LP med tolkningar på svenska av bl.a. Leonard Cohen och Tom Waits. En andra skiva, Sånger från tjugonde seklet, utgavs 2009, där Wollter framför politiska låtar av bland andra Dan Berglund, Bertolt Brecht och Joe Hill.

Sven Wollter var gäst i Här är ditt liv i SVT den 10 oktober 2009.

Sven Wollter (mitten) efter att ha talat på temat "Vad vill kommunisterna?" på Umeå Folkets hus 2013.

Sven Wollter har på senare år haft ett eget radioprogram i P4 som hette Wollter i P4.[2] Wollter sa dock upp sig på stående fot efter att ha censurerats när han kritiserade regeringen Reinfeldts förslag till höjd pensionsålder.[3] Wollter är även politiskt engagerad och är medlem i Kommunistiska Partiet,[4] tidigare KPML(r).

Bland framstående roller finns titelrollen i Hjalmar Bergmans SwedenhielmsÖstgötateatern med premiär den 12 april 2014.[5]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med Maja-Brita Mossberg skrev Wollter den självbiografiska tankeboken Bakljus (1994). Denna har senare följts av fler egenhändiga böcker som den likaledes självbiografiska Pojke med pilbåge; eftertankar i ord och bild (2013) och romanen Hon, han och döden (2016).

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Wollter är son till redaktören Kjell Wollter (1884–1950) och Elsa, född Ekwall (1905–80).[6]

Han var mellan 1956 och 1958 gift med Maja-Brita Mossberg, med vilken han inte har några barn, men har emellertid fem barn från ett senare äktenskap och flera förhållanden:[7] döttrarna Ylva (1962–1992) och Stina Wollter från sitt andra äktenskap med Annie Jenhoff som varade från 1960 till 1967,[8] dottern Lina Wollter med Evabritt Strandberg, sonen Karl Seldahl tillsammans med Viveka Seldahl, som han oftast sammanlevde med från 1971 till hennes död, förutom en tids separation i samband med en relation med Maria Lindgren som resulterade i en son.

Wollter är sedan 2003 gift för tredje gången med journalisten Lisa Wede.[9]

Han är bror till diplomaten Karl-Anders Wollter.

Hans brorsonson är Christopher Wollter.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1954 Lyckliga dagar
Claude-André Puget
Lars-Erik Liedholm Pionjärteatern[11]
1959 Demetrius En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[12]
1961 Roland Så tuktas en hustyrann
John Fletcher
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
Kasper Folk och rövare i Kamomilla stad
Thorbjørn Egner och Bjarne Amdahl
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Doug Se ditt rätta jag
Michael Shurtleff
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
1962 Perdican Lek ej med kärleken
Alfred de Musset
Ingrid Luterkort Norrköping-Linköping stadsteater
Andorra
Max Frisch
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
Advokaten Patelin
David Augustin de Brueys och Jean de Palaprat
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
PG Min kära är en ros
Bo Sköld
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
1963 Camille Sevigne Tokan
Marcel Achard
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
De löjliga mamsellerna
Molière
Lars Ger­hard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
1964 Sam 20 Mitt bedårande jag
Peter Ustinov
Gerda Wrede Vasateatern[13]
Dunois Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Per Gerhard Vasateatern[14]
1965 Paul Bratter Barfota i parken
Neil Simon
Per Gerhard Vasateatern[15]
2001 Kung Lear Kung Lear
William Shakespeare
Romateatern
2002 Doktor Rank Ett dockhem
Henrik Ibsen
Stockholms stadsteater
2004 Gamle Mahon Hjälten
John Millington Synge
Thommy Berggren Stockholms stadsteater
2005 Johannes Puntila Herr Puntila och hans dräng Matti
Bertholt Brecht
Norrbottensteatern i Luleå
2006 Egeus En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Alexander Mørk-Eidem Stockholms stadsteater
2008 Voltaire Candide
Leonard Bernstein , Lillian Hellmann och Richard Wilbur
Vernon Mound Wermland Opera[16]
Jonathan Brewster Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Eva Dahlman Stockholms stadsteater
Herr Schultz Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Colin Nutley Stockholms stadsteater
2009 Estragon I väntan på Godot
Samuel Beckett
Henric Holmberg Göteborgs stadsteater
2010 Polonius
Dödgrävare
Hamlet
William Shakespeare
Stockholms stadsteater
Puck En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Döda Fallet (Ragunda)
2013 Kung Lear Kung Lear
William Shakespeare
Stockholms stadsteater
2014 Rolf Swedenhielm s:r Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Östgötateatern
2016 Romeo Romeo och Julia
William Shakespeare
Dag Norgård Kulturhuset Stadsteatern
Turné

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wollter, Sven J F, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 1206.
  2. ^ Wollter i P4
  3. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14393673.ab
  4. ^ Sven Wollter: "Därför är jag kommunist", Proletären nr 37/06.
  5. ^ Östgötateatern, Swedenhielms Arkiverad 14 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 1 200
  7. ^ "Jag har lämnat barnen ensamma med sina smärtor" DN 3 mars 2003.
  8. ^ Sveriges befolkning 1990
  9. ^ Sven Wollter hemligt gift”. Expressen. 3 maj 2003. https://www.expressen.se/noje/sven-wollter-hemligt-gift/. Läst 22 juli 2018. 
  10. ^ Svenska Akademiens teaterpris. Svenska Akademien. Läst 30 november 2016
  11. ^ Teaterpionjärer på sjukhusturné”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 juli 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-07-16/189/9. Läst 20 juli 2018. 
  12. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  13. ^ ”Mitt bedårande jag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14081&pos=486. Läst 6 maj 2016. 
  14. ^ ”Sankta Johanna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14086&pos=487. Läst 6 maj 2016. 
  15. ^ Håkan Jahnsson (23 januari 1965). ”Komedipar med succéfärg”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-01-23/21/12. Läst 17 april 2016. 
  16. ^ ”Bernsteins Candide”. Wermland Opera. http://www.wermlandopera.com/evenemang/bernsteins-candide. Läst 23 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]