Ulricehamns kommun

	Ulricehamns kommun; Kommun
	Ulricehamns stadshus;
	; Ulricehamns kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–); Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Ulricehamn
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	25 153 (2023-09-30)
Areal	1 116,71 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 045,86 kvadratkilometer
- därav vatten	70,85 kvadratkilometer
Bef.täthet	24,05 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°47′30″N 13°24′46″Ö / 57.791666666667°N 13.412777777778°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Borås domkrets (1996-10-01–); Sjuhäradsbygdens domsaga (–1996-10-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1579
Anställda	2 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1491 (1998–); 1584 (–1997)
GeoNames	2666492
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Ulricehamns kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Ulricehamn.

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner upp i kommunens södra delar och rinner mot norr. Kommunen gränsar i nordöst till Mullsjö kommun i före detta Skaraborgs län, nu i Jönköpings län, i öster till Jönköpings kommun, också i Jönköpings län. I söder gränsar kommunen till Tranemo kommun, i väster till Borås kommun och i nordväst till Herrljunga kommun, all i före detta Älvsborgs län, samt i norr till Falköpings kommun i före detta Skaraborgs län. Ån Ätran har sitt källflöde i kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Blidsberg, Brunn, Böne, Dalum, Finnekumla, Fänneslunda, Grovare, Grönahög, Gullered, Gällstad, Humla, Hällstad, Härna, Hössna, Knätte, Kärråkra, Kölaby, Kölingared, Liared, Marbäck, Murum, Möne, Strängsered, Södra Säm, Södra Ving, Södra Vånga, Timmele, Tvärred, Varnum och Vist. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ulricehamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

1938 införlivades Brunns och Vists landskommuner i Ulricehamns stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hökerum (av de tidigare kommunerna Fänneslunda, Grovare, Hällstad, Härna, Kärråkra, Murum, Möne, Södra Ving, Södra Vånga och Varnum), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), samt Åsunden (av Finnekumla, Grönahög, Gällstad, Marbäck, Södra Säm och Tvärred) medan Ulricehamns stad förblev oförändrad.

Ulricehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ulricehamns stad. 1974 införlivades Hökerums och Åsundens kommuner samt delar ur Redvägs kommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1996 i Borås domkrets.^[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Ulricehamns kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Ulricehamns i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Notera särskilt Kölingared som var något så ovanligt som en socken delad på härader.
Kommunsammanslagningarna till Ulricehamns kommun
före reformerna		efter reformen 1862		dito 1952	dito 1971
-1862		1863-1937	1938-51	1952-70	1971-73	1974-
härad	socken, stad	landskommun, stadskommun		"storkommun"	enhetlig kommun
Kind	Finnekumla sn	Finnekumla ln		Åsundens ln	Åsundens kn
	Grönahögs sn	Grönahögs ln
	Säms sn	Säms ln (Södra Säm 1886-)
	Gällstads sn	Gällstads ln
	Marbäcks sn	Marbäcks ln
	Tvärreds sn	Tvärreds ln
Ås	Fänneslunda sn	Fänneslunda ln		Hökerums ln	Hökerums kn
	Grovare sn	Grovare ln
	Hällstads sn	Hällstads ln
	Härna sn	Härna ln
	Kärråkra sn	Kärråkra ln
	Murums sn	Murums ln
	Möne sn	Möne ln
	Vings sn	Vings ln (Södra Ving 1886-)
	Vånga sn	Vånga ln (Södra Vånga 1886-)
	Varnums sn	Varnums ln
–	Ulricehamns stad				Ulricehamns kn
	Brunns sn	Brunns ln
Redväg	Vists sn	Vists ln
	Blidsbergs sn	Blidsbergs ln		Redvägs ln	Redvägs kn
	Böne sn	Böne ln
	Dalums sn	Dalums ln
	Gullereds sn	Gullereds ln
	Humla sn	Humla ln
	Hössna sn	Hössna ln
	Knätte sn	Knätte ln
	Kölaby sn	Kölaby ln
	Liareds sn	Liareds ln
	Strängsereds sn	Strängsereds ln
	Timmele sn	Timmele ln
	Kölingareds sn	Kölingareds ln
Vartofta	Kölingareds sn	Kölingareds ln
Redväg	fyra socknar	fyra landskommuner				Falköpings kn

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält, bestrött med klöverblad, ett med kunglig krona försett krönt U, allt av guld.

Staden bytte 1741 namn från Bogesund till Ulricehamn. Det tidigare sigillet innehöll ett krönt B, vilket vid namnbytet ersattes av ett U (efter drottning Ulrika Eleonora). Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ulricehamns stad i sitt nuvarande utförande 1949.^[7] De vid kommunbildningen tillförda tidigare enheterna saknade alla vapen och stadsvapnet kunde utan större diskussion registreras för Ulricehamns kommun 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			21 264
1975			21 451
1980			21 970
1985			22 086
1990			22 738
1995			22 793
2000			22 284
2005			22 381
2010			22 838
2015			23 494
Källa:^[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Ulricehamns kommun och 2010 var tätortsgraden 66,6 %:^[10]^[11]

Nr	Tätort	Antal invånare	Landareal (ha)
1	Ulricehamn	10 629	745
2	Timmele	788	113
3	Dalum	651	78
4	Hökerum	642	86
5	Vegby	575	93
6	Blidsberg	540	114
7	Gällstad	536	96
8	Marbäck	475	71
9	Nitta	360	51
10	Rånnaväg	330	50
11	Trädet	296	69
12	Hulu	252	63

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 40 medan riksväg 46 sträcker sig från norr fram till Ulricehamn där den övergår i länsväg 157 söderut. I Timmele avtar länsväg 182 från riksväg 46 mot nordväst.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande	M	Wiktor Öberg
1:e Vice ordförande	C	Mikael Dahl
2:e Vice ordförande	S	Klas Redin

Ulricehamn styrs i ett samarbete mellan M, C, KD och L.
Historiska styren: 2018-2022 C och NU, 2016-2018 S, C och L.

Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav tre tillhör Moderaterna, två tillhör Centerpartiet, två tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Nya Ulricehamn, två tillhör Sverigedemokraterna. Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.^[12]

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Gunnarshill/Borgmästarhagen	27,55 %	20,65 %
NU	Blidsberg/Dalum/Trädet	21,80 %	17,57 %
C	Gällstad/Rånnaväg/Köttkulla	29,63 %	16,10 %
M	Fridhem/Paradiset/Centrum S	24,49 %	15,71 %
SD	Blidsberg/Dalum/Trädet	17,26 %	12,63 %
V	Hökerum/Nitta	7,27 %	4,93 %
L	Fridhem/Paradiset/Centrum S	7 %	4,57 %
KD	Hössna/Liared	8,13 %	4,56 %
MP	Fridhem/Paradiset/Centrum S	4,04 %	3,03 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande	C	Roland Karlsson
Förste vice ordförande	M	Sören Johansson
Andre vice ordförande	S	Leif Dahl

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Individnämnden	C	Liselotte Andersson	S	Aira Eriksson
Krisledningsnämnden	M	Wiktor Öberg	S	Klas Redin
Miljö- och byggnamnd	M	Kenneth Johansson	S	Daniel Claesson
Valnämnden	M	Jan Holmin	S	Leif Dahl

Mandatfördelning i Ulricehamns kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

11

6

1

6

11

6

30

89,2

24

6

1973

13

18

6

2

10

13

18

6

2

10

49

94,8

43

1976

14

17

6

2

10

14

17

6

2

10

49

93,4

41

8

1979

1

15

6

2

10

15

6

2

10

49

92,4

36

13

1982

1

15

1

14

4

2

12

15

14

4

2

12

49

92,4

34

15

1985

1

15

2

12

7

2

10

15

2

12

7

2

10

49

91,0

31

18

1988

16

3

13

6

2

9

16

3

13

6

2

9

49

87,1

33

16

1991

13

2

12

5

10

13

2

12

5

10

49

87,7

33

16

1994

17

5

12

3

9

17

5

12

3

9

49

86,0

32

17

1998

3

13

4

10

3

6

10

3

13

4

10

3

6

10

49

81,95

31

18

2002

3

17

2

1

10

4

6

3

17

2

10

4

6

49

80,73

32

17

2006

2

14

2

3

1

11

3

4

9

2

14

2

3

11

3

4

9

49

81,03

28

21

2010

2

13

3

10

4

3

11

2

13

3

10

4

3

11

49

82,68

30

19

2014

2

13

3

4

3

10

2

10

2

13

3

4

3

10

2

10

49

84,44

29

20

2018

2

10

2

6

9

8

2

8

2

10

2

6

9

8

2

8

49

85,25

28

21

2022

2

9

1

8

7

2

3

9

2

9

8

7

2

3

9

49

83,04

29

20

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

	Tillträdde	Avgick
Roland Karlsson (C)	2006	2010
Lars Holmin (M)	2010	2014
Mattias Josefsson (S)	2014	2018
Roland Karlsson (C)	2018	2022
Wiktor Öberg (M)	2022^[13]

Kommunala bolag[redigera | redigera wikitext]

Ulricehamns kommun äger bland annat dessa bolag:

Ulricehamns Energi AB levererar elström, vatten, fjärrvärme, bredband och har hand om gatubelysningen och skötsel av kommunens parker, samt ansvarar också för anläggning och underhåll av vägar i kommunen.
STUBO är det kommunala bostadsbolaget och hyr ut lägenheter i nästan hela kommunen.
Näringsliv Ulricehamn AB arbetar med turism, näringslivsfrågor och landsbygdsutveckling.

Kommunalskatt[redigera | redigera wikitext]

Skattesatsen i kommunen är 2015 totalt 32,23%, varav 20,75% utgör skattesats i kommunen och 11,48% skattesats i Västra Götalands landsting^[14].

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ulricehamns kommun har fyra vänorter^[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Ulricehamns stadsvapen från Ulricehamns kommuns webbplats”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019213244/https://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=15068. Läst 14 oktober 2014.
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Statistiska centralbyrån: Tätorter den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 1 februari 2016.
^ ”Statistikdatabasen SCB”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109184801/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=8824f6fa-1b50-40f2-9066-3f428b26865f. Läst 9 januari 2017.
^ Ulricehamn.se: Kommunstyrelsen Läst 13 januari 2023
^ ”Kommunstyrelsen”. www.ulricehamn.se. Ulricehamns kommun. https://www.ulricehamn.se/omkommunen/kommunstyrelsen/. Läst 13 januari 2022.
^ Statistiska centralbyrån (hämtad 2014-12-21).
^ Geeraedts, Ulrika (24 maj 2010). ”Vänorter Ulricehamns kommun”. Ulricehamn: Ulricehamns kommun. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514220843/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=524. Läst 11 januari 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Ulricehamns kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ulricehamns kommun.
Bilder & media

[bc75a89296ab9783116022817bf5d2a23a51fa1b-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”Ulricehamns stadsvapen från Ulricehamns kommuns webbplats”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019213244/https://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=15068. Läst 14 oktober 2014.

[8] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] ”Statistiska centralbyrån: Tätorter den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 1 februari 2016.

[11] ”Statistikdatabasen SCB”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109184801/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=8824f6fa-1b50-40f2-9066-3f428b26865f. Läst 9 januari 2017.

[12] Ulricehamn.se: Kommunstyrelsen Läst 13 januari 2023

[13] ”Kommunstyrelsen”. www.ulricehamn.se. Ulricehamns kommun. https://www.ulricehamn.se/omkommunen/kommunstyrelsen/. Läst 13 januari 2022.

[kommunalskatt-14] Statistiska centralbyrån (hämtad 2014-12-21).

[15] Geeraedts, Ulrika (24 maj 2010). ”Vänorter Ulricehamns kommun”. Ulricehamn: Ulricehamns kommun. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514220843/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=524. Läst 11 januari 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]