Ulricehamns kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ulricehamns kommun
Kommun
Ulricehamns stadshus 04.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortUlricehamn
Inrättad1 januari 1971
Anställda2 180 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 116,71 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 045,86 kvadratkilometer[2]
- därav vatten70,85 kvadratkilometer[2]
Folkmängd24 545 ()[3]
Bef.täthet23,47 inv./km² (land)
Läge
Ulricehamn Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°47′30″N 13°24′46″E / 57.791666666667°N 13.412777777778°Ö / 57.791666666667; 13.412777777778
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBorås domkrets (–)
Sjuhäradsbygdens domsaga (–)
Koder
Kommunkod1491 (–)
1584 (–)
Org.nummer212000-1579[4]
GeoNames2666492
Redigera Wikidata

Ulricehamns kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Ulricehamn.

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner upp i kommunens södra delar och rinner mot norr. Kommunen gränsar i nordöst till Mullsjö kommun i före detta Skaraborgs län, nu i Jönköpings län, i öster till Jönköpings kommun, också i Jönköpings län. I söder gränsar kommunen till Tranemo kommun, i väster till Borås kommun och i nordväst till Herrljunga kommun, all i före detta Älvsborgs län, samt i norr till Falköpings kommun i före detta Skaraborgs län. Ån Ätran har sitt källflöde i kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Blidsberg, Brunn, Böne, Dalum, Finnekumla, Fänneslunda, Grovare, Grönahög, Gullered, Gällstad, Humla, Hällstad, Härna, Hössna, Knätte, Kärråkra, Kölaby, Kölingared, Liared, Marbäck, Murum, Möne, Strängsered, Södra Säm, Södra Ving, Södra Vånga, Timmele, Tvärred, Varnum och Vist. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ulricehamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

1938 införlivades Brunns och Vists landskommuner i Ulricehamns stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hökerum (av de tidigare kommunerna Fänneslunda, Grovare, Hällstad, Härna, Kärråkra, Murum, Möne, Södra Ving, Södra Vånga och Varnum), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), samt Åsunden (av Finnekumla, Grönahög, Gällstad, Marbäck, Södra Säm och Tvärred) medan Ulricehamns stad förblev oförändrad.

Ulricehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ulricehamns stad. 1974 införlivades Hökerums och Åsundens kommuner samt delar ur Redvägs kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1996 i Borås domkrets.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält, bestrött med klöverblad, ett med kunglig krona försett krönt U, allt av guld.

Staden bytte 1741 namn från Bogesund till Ulricehamn. Det tidigare sigillet innehöll ett krönt B, vilket vid namnbytet ersattes av ett U (efter drottning Ulrika Eleonora). Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ulricehamns stad i sitt nuvarande utförande 1949.[7] De vid kommunbildningen tillförda tidigare enheterna saknade alla vapen och stadsvapnet kunde utan större diskussion registreras för Ulricehamns kommun 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
21 264
1975
  
21 451
1980
  
21 970
1985
  
22 086
1990
  
22 738
1995
  
22 793
2000
  
22 284
2005
  
22 381
2010
  
22 838
2015
  
23 494
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Ulricehamns kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Ulricehamns kommun och 2010 var tätortsgraden 66,6 %:[9][10]

Nr Tätort Antal invånare Landareal (ha)
1 Ulricehamn 10 629 745
2 Timmele 788 113
3 Dalum 651 78
4 Hökerum 642 86
5 Vegby 575 93
6 Blidsberg 540 114
7 Gällstad 536 96
8 Marbäck 475 71
9 Nitta 360 51
10 Rånnaväg 330 50
11 Trädet 296 69
12 Hulu 252 63

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 40 medan riksväg 46 sträcker sig från norr fram till Ulricehamn där den övergår i länsväg 157 söderut. I Timmele avtar länsväg 182 från riksväg 46 mot nordväst.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Roland Karlsson
Vice ordförande M Viktor Öberg

Idag styrs Ulricehamns kommun i ett samarbete mellan S, C och L. Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Moderaterna medan Nya Ulricehamn, Liberalerna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har alla en ledamot vardera.[11]

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Gunnarshill/Borgmästarhagen 27,55 % 20,65 %
NU Blidsberg/Dalum/Trädet 21,80 % 17,57 %
C Gällstad/Rånnaväg/Köttkulla 29,63 % 16,10 %
M Fridhem/Paradiset/Centrum S 24,49 % 15,71 %
SD Blidsberg/Dalum/Trädet 17,26 % 12,63 %
V Hökerum/Nitta 7,27 % 4,93 %
L Fridhem/Paradiset/Centrum S 7 % 4,57 %
KD Hössna/Liared 8,13 % 4,56 %
MP Fridhem/Paradiset/Centrum S 4,04 % 3,03 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande NU Dario Mihajlovic
Förste vice ordförande M Sören Johansson

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Individnämnden C Liselotte Andersson M Margareta Juliusson
IT-nämnden C Roland Karlsson S Tony Hansen
Krisledningsnämnden C Roland Karlsson M Victor Öberg
Samverkansnämnden miljö och bygg C Börje Eckerlid M Kenneth Johansson
Valnämnden C Björn Andén M Jan Holmin

Mandatfördelning i Ulricehamns kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSPISDNYDNUCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970116616
11666
3089,2
246
197313186210
13186210
4994,8
43
197614176210
14176210
4993,4
418
1979115156210
15156210
4992,4
3613
19821151144212
15144212
4992,4
3415
19851152127210
152127210
4991,0
3118
198816313629
16313629
4987,1
3316
19911322125510
1322125510
4987,7
3316
199417512339
17512339
4986,0
3217
19983134103610
3134103610
4981,95
3118
20023172110466
317210466
4980,73
3217
200621423111349
2142311349
4981,03
2821
201021333104311
21333104311
4982,68
3019
2014213343102210
213343102210
4984,44
2920
20182102698228
2102698228
4985,25
2821
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Tidigare kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

2010-2014: Lars Holmin (M) 2006-2010: Roland Karlsson (C)

Kommunala bolag[redigera | redigera wikitext]

Ulricehamns kommun äger bland annat dessa bolag:

Kommunalskatt[redigera | redigera wikitext]

Skattesatsen i kommunen är 2015 totalt 32,23%, varav 20,75% utgör skattesats i kommunen och 11,48% skattesats i Västra Götalands landsting[12].

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ulricehamns kommun har fyra vänorter[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Ulricehamns stadsvapen från Ulricehamns kommuns webbplats”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019213244/https://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=15068. Läst 14 oktober 2014. 
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån: Tätorter den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 1 februari 2016. 
  10. ^ Statistikdatabasen SCB
  11. ^ Ulricehamn.se: Kommunstyrelsen Läst 1 februari 2016
  12. ^ Statistiska centralbyrån (hämtad 2014-12-21).
  13. ^ Geeraedts, Ulrika (24 maj 2010). ”Vänorter Ulricehamns kommun”. Ulricehamn: Ulricehamns kommun. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514220843/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=524. Läst 11 januari 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]