15 Andromedae

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
15 Andromedae
Andromeda IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension23t 34m 37,53652s[1]
Deklination+40° 14′ 11,1795″[1]
Skenbar magnitud ()+5,55[2]
Stjärntyp
SpektraltypA1 III,[3] A1 Va[4] eller kA1hA3mA0.5 Va+.[5]
U–B0,08
B–V0,096 ± 0,005[2]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC)[6]
Astrometri
Radialhastighet ()13,1 ± 0,6[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -18,165[1] mas/år
Dek.: -46,183[1] mas/år
Parallax ()12,9406 ± 0,0973[1]
Avstånd252 ± 2  (77,3 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()1,16 ± 0,16[7]
Detaljer
Massa2,7[3] M
Radie2,66[8] R
Luminositet27[3] L
Temperatur9 225[3] K
Vinkelhastighet105[7] km/s
Ålder130[3] miljoner år
Andra beteckningar
15 And, V340 And, BD+39° 5114, FK5 1616, HD 221756, HIP 116354, HR 8947, SAO 73346[9]

15 Andromedae (15 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna[10] belägen i den västra delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud på ca 5,55[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 12,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 252 ljusår (ca 77 parsek) från solen. Stjärnan rör sig bort från solen med en heliocentrisk radiell hastighet av 13,1 km/s.[2]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

15 Andromedae klassas, beroende på val av referens, som en blå till vit jättestjärna av spektralklass A1 III,[3] en stjärna i huvudserien med spektralklass av A1 Va[4] eller en Lambda Boötis-stjärna med spektralklass kA1hA3mA0,5 Va+.[5] Den har en massa som är ca 2,7[3] gånger solens massa, en radie som är ca 2,7[8] gånger större än solens och utsänder ca 27[3] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 9 200 K.[3]

15 Andromedae med dess variabelstjärnbeteckning V340 And[9], är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC), som ändrar skenbar magnitud med 0,03 enheter.[6] Två variabilitetscykler, med perioderna 0,0403 och 0,0449 dygn, har observerats, ett gemensamt drag för Lambda Boötis-stjärnor.[11] Stjärnan har ett överskott av infraröd strålning som antyder närvaro av en omgivande stoftskiva på ett avstånd av ca 50 AE från värdstjärnan.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 Andromedae, 9 augusti 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Wyatt, M. C.; et al. (July 2007), "Steady State Evolution of Debris Disks around A Stars", The Astrophysical Journal, 663 (1): 365–382, arXiv:astro-ph/0703608, Bibcode:2007ApJ...663..365W, doi:10.1086/518404
  4. ^ [a b] Paunzen, E.; et al. (July 2001), "A spectroscopic survey for λ Bootis stars. II. The observational data", Astronomy and Astrophysics, 373: 625–632, Bibcode:2001A&A...373..625P, doi:10.1051/0004-6361:20010630.
  5. ^ [a b] Murphy, Simon J.; et al. (2015), "An Evaluation of the Membership Probability of 212 λ Boo Stars. I. A Catalogue", Publications of the Astronomical Society of Australia, 32, arXiv:1508.03633, Bibcode:2015PASA...32...36M, doi:10.1017/pasa.2015.34, ISSN 1323-3580.
  6. ^ [a b] Samus', N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2017), "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1", Astronomy Reports, 61 (1): 80, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085.
  7. ^ [a b] Paunzen, E.; et al. (November 2002), "The status of Galactic field λ Bootis stars in the post-Hipparcos era", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 336 (3): 1030–1042, arXiv:astro-ph/0207488, Bibcode:2002MNRAS.336.1030P, doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05865.x.
  8. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/15 Andromedae. Hämtad 2019-08-09.
  9. ^ [a b] "15 And". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 20 september 2018.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ Dorokhova, T. N.; et al. (March 2008), "The pulsating λ Bootis star 15 Andromedae: results from a three-site photometry campaign.", Astronomy and Astrophysics, 480 (1), Bibcode:2008A&A...480..187D, doi:10.1051/0004-6361:20078750.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]