Rho Andromedae
| Rho Andromedae (ρ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Andromeda |
| Rektascension | 00t 21m 07,26951s[1] |
| Deklination | 37° 58′ 06,9804″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,19[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F5 III[3] |
| U–B | +0,039[2] |
| B–V | +0,424[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +8,2[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +58,93[1] mas/år Dek.: -38,56[1] mas/år |
| Parallax () | 20,60 ± 0,21[1] mas |
| Avstånd | 158 ± 2 lå (48,5 ± 0,5 pc) |
| Absolut magnitud () | +1.73[4] |
| Detaljer | |
| Radie | 3,3[5] R☉ |
| Luminositet | 20[6] L☉ |
| Temperatur | 6 471[7] K |
| Metallicitet | -0,09[7] |
| Vinkelhastighet | 44[7] |
| Ålder | 1,3[4] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| 27 Andromedae, BD +37 45, FK5 1009, HD 1671, HIP 1686, HR 82, SAO 53828.[3] | |
Rho Andromedae (Rho And, ρ Andromedae, ρ And), som är stjärnans Bayerbeteckning, är belägen i mitten av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud på ungefär +5,19[2]. Enligt Bortle Dark-Sky Scale kan den ses med blotta ögat från mörka platser utan ljusföroreningar. Baserat på parallaxmätningar befinner den sig på ett avstånd av ca 158 ljusår (48 parsek) från solen. [1]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Rho Andromedae är placerad i spektralklass F5 III,[3] vilket innebär att den ligger i jättestadiet av sin utveckling. Några källor listar emellertid en klassificering av F5 IV,[3][6] som tyder på att den fortfarande kan vara i underjättestadiet. Interferometrimätningar anger vinkeldiametern hos denna stjärna till 0,626 mas,[6] som vid dess uppskattade avstånd motsvarar en fysisk radie på omkring 3,3 gånger solens radie.[5] Stjärnans yttre skikt avger strålning till rymden, som är omkring 20[6] gånger solens utstrålning, vid en effektiv temperatur av 6 471 K,[7] vilket ger den gulvita färg som karakteriserar en stjärna av typ F.[8] Den är ungefär 1,3 miljarder år gammal.[4]
Emission av röntgenstrålning från Rho Andromedae upptäcktes under EXOSAT-uppdraget.[9]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 Freely accessible, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Breger, M. (March 1968), "UBV and narrow-band UVBY photometry of bright stars", Astronomical Journal, 73: 84–85, Bibcode:1968AJ.....73...84B, doi:10.1086/110602.
- ^ [a b c d] "rho And -- Star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-06-24.
- ^ [a b c d] Nordström, B.; et al. (May 2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418: 989–1019, arXiv:astro-ph/0405198 Freely accessible, Bibcode:2004A&A...418..989N, doi:10.1051/0004-6361:20035959.
- ^ [a b] Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::
- ^ [a b c d] van Belle, G. T.; et al. (May 2008), "The Palomar Testbed Interferometer Calibrator Catalog", The Astrophysical Journal Supplement Series, 176 (1): 276–292, arXiv:0711.4194 Freely accessible, Bibcode:2008ApJS..176..276V, doi:10.1086/526548.
- ^ [a b c d] Balachandran, Suchitra (May 1, 1990). "Lithium depletion and rotation in main-sequence stars". Astrophysical Journal, Part 1. 354: 310–332. Bibcode:1990ApJ...354..310B. doi:10.1086/168691.
- ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, hämtad 2012-01-16.
- ^ Gondoin, P.; Mangeney, A.; Praderie, F. (March 1987), "Solar-type giants - New X-ray detections from EXOSAT observations", Astronomy and Astrophysics, 174 (1-2): 187–196, Bibcode:1987A&A...174..187G
