59 Andromedae

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
59 Andromedae
Andromeda IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension02t 10m 52,82451s[1]
Deklination+39° 02′ 22,3597″[1]
Skenbar magnitud ()+6,09 / 6,82[2]
Stjärntyp
SpektraltypB9 V / A1 Vn[3]
B–V-0,054 ± 0,0036 / +0.081 ± 0.005[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,0 ± 3,4 / 6,0 ± 4,6[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -13,506 / -9,166[1] mas/år
Dek.: +11,670 / 17,4166[1] mas/år
Parallax ()7,1469 ± 0,1007[1]
Avstånd456 ± 6  (140 ± 2 pc)
Detaljer
Massa2,23 ± 0,09[5] (B) M
Radie2,73 / 2,23[6] R
Luminositet83,97[7] / 30,4+7,6-6,1[5] L
Temperatur19 870 / 9 498[7] K
Vinkelhastighet176 / 233[3] km/s
Andra beteckningar
59 And, BD+38° 425, ADS 1683, WDS J02109+3902[8]
59 And A: GC 2600, HD 13294, HIP 10176, HR 628, SAO 55330[9]
59 And B: GC 2602, HD 13295, HIP 10180, HR 629, SAO 55331[10]

59 Andromedae (59 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en dubbelstjärna[9] belägen i den östra delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud på ca 6,09[2] och på gränsen till att vara svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 456 ljusår (ca 140 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 59 Andromedae A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B9 V.[3] Den har en radie som är ca 2,7[6] gånger större än solens och utsänder ca 84[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 10 900 K.[7]

Följeslagaren 59 Andromedae B är en stjärna i huvudserien av magnitud 6,82 och spektralklass av A1 Vn,[3] där "n"-suffixet anger otydliga linjer i spektret på grund av snabb rotation. Den roterar med en hög projicerad rotationshastighet på 233 km/s.[3] Stjärnan har ca 2,2[5] gånger solens massa och ca 2,6[6] gånger solens radie. Den utsänder ca 30[5] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 9 500 K.[7] År 2017 hade paret en vinkelseparation på 16,60 bågsekunder vid en positionsvinkel (PA) på 36° och hade en uppskattad fysisk separtion av 1 370 AE.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 59 Andromedae, 1 september 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b c d e] Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
  4. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ [a b c d] Zorec, J.; Royer, F. (2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics, 537, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691, A120.
  6. ^ [a b c d] Howe, K. S.; Clarke, C. J. (January 2009), "An analysis of v sin (i) correlations in early-type binaries", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 392 (1): 448–454, Bibcode:2009MNRAS.392..448H, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.14073.x.
  7. ^ [a b c d e] McDonald, I.; Zijlstra, A. A.; et al. (2012), "Fundamental parameters and infrared excesses of Hipparcos stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427: 343, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  8. ^ "59 And". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 3 oktober 2018.
  9. ^ [a b] "59 And A". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 3 oktober 2018.
  10. ^ "59 And B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 3 oktober 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]