32 Andromedae

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
32 Andromedae
Andromeda IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension00t 41m 07,18431s[1]
Deklination+39° 27′ 31,1886″[1]
Skenbar magnitud ()+5,30[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 III[3]
B–V0,891 ± 0,004[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-5,1 ± 0,3[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -14,083[1] mas/år
Dek.: -3,218[1] mas/år
Parallax ()9,8414 ± 0,1485[1]
Avstånd331 ± 5  (102 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+0,12[2]
Detaljer
Massa2,81 ± 0,12[5] M
Radie12,16 ± 0,51[5] R
Luminositet90,2 ± 7,2[5] L
Temperatur5 107 ± 37[5] K
Metallicitet-0,15 ± 0,10[5] dex
Vinkelhastighet1,7[6] km/s
Ålder420 ± 40[5] miljoner år
Andra beteckningar
32 And, BD+38° 90, FK5 2043, HD 175, HIP 3231, HR 3817, SAO 54079[7]

32 Andromedae (32 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud på ca 5,30[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 331 ljusår (ca 102 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av -5 km/s.[4]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

32 Andromedae är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 III,[3] som anger att den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en massa som är ca 2,8[5] gånger solens massa, en radie som är ca 12[5] gånger större än solens och utsänder ca 90[5] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 100 K.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 32 Andromedae, 15 augusti 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b] Harlan, E. A. (December 1981), "MK classifications for F- and G- type stars. IV.", Astronomical Journal, 86: 1896–1897, Bibcode:1981AJ.....86.1896H, doi:10.1086/113068.
  4. ^ [a b] de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ [a b c d e f g h i] Reffert, Sabine; et al. (2015), "Precise radial velocities of giant stars. VII. Occurrence rate of giant extrasolar planets as a function of mass and metallicity", Astronomy & Astrophysics, 574: A116, arXiv:1412.4634, Bibcode:2015A&A...574A.116R, doi:10.1051/0004-6361/201322360.
  6. ^ [a b] De Medeiros, J. R.; et al. (November 2000), "Rotation and lithium in single giant stars", Astronomy and Astrophysics, 363: 239–243, arXiv:astro-ph/0010273, Bibcode:2000A&A...363..239D.
  7. ^ "32 And". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 27 september 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]