Epsilon Andromedae

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Epsilon Andromedae (ε)
Andromeda IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension00t 38m 33,34610s[1]
Deklination29° 18′ 42,3135″[1]
Skenbar magnitud ()4,357[2]
Stjärntyp
SpektraltypG6IIIFe-3CH1[3]
U–B+0,463[2]
B–V+0,8713[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-84,43 ± 0,15[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -229,04[1] mas/år
Dek.: -253,04[1] mas/år
Parallax ()19,91 ± 0,19[1] mas
Avstånd164 ± 2  (50,2 ± 0,5 pc)
Absolut magnitud ()+0,69[5]
Detaljer
Massa1,01 ± 0,35[4] M
Radie9,04 ± 0,34[4] R
Luminositet51,3[4] L
Temperatur5 082 ± 20 [4] K
Metallicitet-0,53 ± 0,05 [4]
Vinkelhastighet1,70 ± 0,45 [4]
Ålder5,71 ± 5,29 [4] miljarder år
Andra beteckningar
ε And, 30 Andromedae, BD+ 28 ° 103 , FK5 19, GC 759, HD 3546, HIP 3031, HR 163, SAO 74164, PPM 90002, LTT 10215, NLTT 2065[6]

Epsilon Andromedae (Eps And, ε Andromedae, ε And), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Andromeda.[6] Den har en skenbar magnitud på ungefär 4,37.[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar på 19,9 mas under Hipparcosuppdraget befinner den sig på ett avstånd av ca 164 ljusår (ca 50 parsek) från solen.[1] Stjärnan rör sig närmare solen med en radiell hastighet på -84 km/s.[4]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Epsilon Andromedae är en gul till vit jättestjärna av spektralklass av G6 III Fe-3 CH1[3], där suffixnotationen anger att det föreligger ett starkt underskott av järn i spektret och ett överskott av dicyan(CN).[7] Den antas förbruka helium genom nukleär fusion i sin kärna. Stjärnans omlopp i Vintergatan är mycket excentriskt, vilket gör att det rör sig snabbt i förhållande till solen och dess närliggande stjärnor.[8] Stjärnan har en beräknad massa som är ungefär lika stor [4] som solens massa, en radie som är ca 9[4]gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 51[4]gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 5 000[4] K.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975). "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 172: 667–679. Bibcode:1975MNRAS.172..667J. doi:10.1093/mnras/172.3.667.
  3. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Jofré, E.; Petrucci, R.; Saffe, C.; Saker, L.; de la Villarmois, E. Artur; Chavero, C.; Gómez, M.; Mauas, P. J. D. (2015). "Stellar parameters and chemical abundances of 223 evolved stars with and without planets". Astronomy & Astrophysics. 574: A50. arXiv:1410.6422. Bibcode:2015A&A...574A..50J. doi:10.1051/0004-6361/201424474.
  5. ^ Takeda, Yoichi; et al. (August 2008). "Stellar Parameters and Elemental Abundances of Late-G Giants". Publications of the Astronomical Society of Japan. 60 (4): 781–802. arXiv:0805.2434. Bibcode:2008PASJ...60..781T. doi:10.1093/pasj/60.4.781.
  6. ^ [a b] "eps And". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad August 28, 2008.
  7. ^ Puzeras, E.; et al. (October 2010), "High-resolution spectroscopic study of red clump stars in the Galaxy: iron-group elements", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 408 (2): 1225–1232, arXiv:1006.3857, Bibcode:2010MNRAS.408.1225P, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17195.x.
  8. ^ Epsilon Andromedae, Stars, Jim Kaler. Upptagen on line 28 augusti 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]