8 Andromedae

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
8 Andromedae
Andromeda IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension23t 17m 44,64576s[1]
Deklination+49° 00′ 55,0879″[1]
Skenbar magnitud ()+4,82[2]
Stjärntyp
SpektraltypM2.5 III Ba0.5[3]
B–V+1,673[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-8,0 ± 0,3[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +34,758[1] mas/år
Dek.: +5,890[1] mas/år
Parallax ()6,0562 ± 0,2086[1]
Avstånd540 ± 20  (165 ± 6 pc)
Absolut magnitud ()-1,727[4]
Detaljer
Radie30 ± 0,02[6] R
Temperatur3 616 ± 22[7] K
Metallicitet-0,04 ± 0,08[7] dex
Vinkelhastighet5,0 ± 1,0[8] km/s
Andra beteckningar
8 And, NSV 14484, BD+48° 3991, HD 219734, HIP 115022, HR 8860, SAO 52871, WDS J23177+4901A[9]

8 Andromedae (8 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en förmodad trippelstjärna[10] belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud på ca 4,82[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 540 ljusår (ca 165 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av -8 km/s.[5]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 8 Andromedae A är en röd till orange jättestjärna i av spektralklass M2.5 Ba0.5[3] där suffixnoteringen anger att det här är en mild bariumstjärna, vilket innebär att stjärnans atmosfär är berikad med s-processelement. Den har en radie som är ca 30[6] gånger större än solens och en effektiv temperatur på ca 3 600 K.[7]

8 Andromedae ingår antingen i en nära snäv dubbelstjärna och har tidigare förvärvat dessa element från en följeslagare, (nu) en vit dvärg, eller annars ligger den på den asymptotiska jättegrenen och genererar själv dessa element.[11] Den är en periodisk variabel av okänd typ som ändras i ljusstyrka med en amplitud på 0,0161 magnitud vid en frekvens av 0,23354 gånger per dygn, eller en gång var 4,3 dygn.[12]

Den andra följeslagaren är en stjärna av magnitud 13,0 med en vinkelseparation av 7,8 bågsekunder från primärstjärnan vid en positionsvinkel på 164°, år 2015.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
  4. ^ [a b] Soubiran, C.; et al. (2008), "Vertical distribution of Galactic disk stars. IV. AMR and AVR from clump giants", Astronomy and Astrophysics, 480 (1): 91–101, arXiv:0712.1370, Bibcode:2008A&A...480...91S, doi:10.1051/0004-6361:20078788.
  5. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006), "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system", Astronomy Letters, 32 (11): 759–771, arXiv:1606.08053, Bibcode:2006AstL...32..759G, doi:10.1134/S1063773706110065.
  6. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367 (2): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  7. ^ [a b c] Prugniel, Ph.; et al. (2011), "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars", Astronomy & Astrophysics, 531: A165, arXiv:1104.4952, Bibcode:2011A&A...531A.165P, doi:10.1051/0004-6361/201116769.
  8. ^ Zamanov, R. K.; et al. (October 2008), "Rotational velocities of the giants in symbiotic stars - III. Evidence of fast rotation in S-type symbiotics", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 390 (1): 377–382, arXiv:0807.3817, Bibcode:2008MNRAS.390..377Z, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13751.x.
  9. ^ "8 And". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 14 september 2018.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ Gomez, A. E.; et al. (1997), "Absolute magnitudes and kinematics of barium stars", Astronomy and Astrophysics, 319: 881, Bibcode:1997A&A...319..881G.
  12. ^ Koen, Chris; Eyer, Laurent (2002), "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 331: 45, arXiv:astro-ph/0112194, Bibcode:2002MNRAS.331...45K, doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x.
  13. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]