1879

	1879 – MDCCCLXXIX; 145 år sedan
	År; 1876 \| 1877 \| 1878; 1879; 1880 \| 1881 \| 1882
	Årtionde; 1850-talet \| 1860-talet ; 1870-talet; 1880-talet \| 1890-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst \| Litteratur \| Musik \| Teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1879 ; MDCCCLXXIX
Ab urbe condita	2631
Armeniska kalendern	1328 ; ԹՎ ՌՅԻԸ
Assyriska kalendern	6629
Bahaikalendern	35–36
Bengaliska kalendern	1286
Berberkalendern	2829
Brittiskt regeringsår	42 Vict. 1 – 43 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2423
Burmesiska kalendern	1241
Bysantinska kalendern	7387–7388
Koptiska kalendern	1595–1596
Erianska kalendern	3045
Etiopiska kalendern	1871–1872
Judiska kalendern	5639–5640
Vikram Samvat	1935–1936
Sakakalendern	1801–1802
Kaliyuga	4980–4981
Holocen kalender	11879
Nri-Igbo	879–880
Persiska kalendern	1257–1258
Muslimska kalendern	1296–1297
Nengō (Japan)	Meiji 12; (明治12年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4212
Minguokalendern	33 före ROC; 民前33年
Thailändsk kalender	2422
Unixtid

1879 (MDCCCLXXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

Normaltid anpassar Sverige till järnvägen.

1 januari – Gemensam tid för hela Sverige, Järnvägstid eller Normaltid, införs för att anpassa Sverige efter järnvägen.^[1]

Februari

25 februari – Sveriges första skidtävling hålls i Bellevueparken i Stockholm.

Mars

27 mars – Japan annekterar Ryukyuöarna.^[2]

Maj

26 maj – En strejk utbryter vid Haeffners sågverk i Sundsvall, vilket blir inledningen till Sundsvallsstrejken, Sveriges första strejk av masskaraktär. 5.000 sågverksarbetare strejkar och konflikten leder till att arbetarna bildar fackföreningar och industriägarna branschorganisationer.

Juni

5 juni – Sundsvallsstrejken avslutas.

Juli

20 juli – Adolf Erik Nordenskiöld ankommer med sitt fartyg Vega till Berings sund och har därmed fullbordat Nordostpassagen.

Augusti

14 augusti – Spanien erkänner Peru som självständig stat.^[3]
16 augusti – Ståltillverkaren AB Bofors-Gullspång framställer sitt första stålgöt av lämplig storlek och kvalitet för att bearbetas till en kanon under ledning av metallurgen Carl Danielsson.

September

24 september – Hästspårvagnar införs i Göteborg, Sverige.^[4]

November

1 november – Svenska staten tar för första gången över en privat järnväg, Hallsberg-Motala-Mjölby järnväg.^[5]
5 november – Den första godtemplarlogen i Sverige grundas i Göteborg. Independent (senare International) Order of Good Templars (IOGT) införs efter amerikansk förebild. Det kristna inslaget är till en början stort och den nya nykterhetsrörelsen kräver total avhållsamhet från alkohol; den gamla krävde endast måttfullhet.

December

31 december – Thomas Edisons första offentliga demonstration av det elektriska ljuset äger rum i Menlo Park i New Jersey.

Okänt datum

August Strindbergs roman Röda Rummet utkommer.
Läkaren och gastronomen Charles Emil Hagdahl, "Den moderna matlagningskonstens fader i Sverige", utkommer med sin bok Kokkonsten som vetenskap.
Prinsessan Eugénie bildar det svenska Eugeniahemmet för "bostad, vård och underhåll åt obotligt sjuka, lytta och vanföra barn".
Det första brännvinskriget, som utbröt 1877, vinns av L.O. Smith, som anordnar gratis båtturer till sin fabrik för kunderna. Därmed har det finkelfria Absolut Rent Brännvin segrat i Stockholm. Kontrahenterna Smith och Utskänkningsbolaget bildar ett gemensamt spritaktiebolag.
Thomasstål framställs av fosfathaltigt järn.
Bryggeriet Aberlour grundas.
I Sverige invigs specialskolan Tomtebodaskolan för synskadade barn.
Det första Flickskolemötet hålls: de skulle sedan komma att hållas fram till 1901.

Födda

20 januari – Ruth St. Denis, amerikansk dansös.
3 februari – Guy Gillette, amerikansk demokratisk politiker.
6 februari – Othon Friesz, fransk postimpressionistisk målare och formgivare.
9 februari – Natanael Berg, svensk kompositör och musikadministratör.
14 februari – Gaetano Catanoso, italienskt helgon.
19 februari – Luigj Gurakuqi, albansk politiker.
7 mars – Rudolf Sahlberg, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
8 mars – Otto Hahn, tysk kemist.
14 mars – Albert Einstein, tysk-schweizisk-amerikansk fysiker ^[6].
17 mars – Jim Nance McCord, amerikansk politiker.
19 mars – Hugh Richard Arthur Grosvenor, brittisk militär.
24 mars – Elis Ellis, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
29 mars – Frank Kugler, amerikansk idrottare
2 april – Alexander Moissi, österrikisk teaterskådespelare.
12 april
- Fred H. Brown, amerikansk demokratisk politiker och befattningshavare.
- Luke Lea, amerikansk demokratisk politiker, affärsman och publicist, senator 1911–1917.
13 april
- Redfield Proctor Jr., amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1923–1925.
- Johan Petter Åhlén, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.
14 april – Adolf Bergman, svensk friidrottare.
21 april – Kartini, indonesisk kvinnorättsaktivist och feminist.
26 april – Eric Campbell, amerikansk stumfilmsskådespelare.
3 maj – Clyde L. Herring, amerikansk demokratisk politiker.
10 maj – Carl Bergsten, svensk arkitekt.
15 maj – Ernst Schultz, dansk friidrottare.
2 juni – Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
11 juni – Max Schreck, tysk skådespelare.
6 juli – Agrippina Vaganova, rysk ballerina och balettlärare.
9 juli
- Ottorino Respighi, italiensk tonsättare.
- Carlos Chagas, brasiliansk läkare.
2 augusti – James M. Tunnell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1947.
8 augusti
- Robert Holbrook Smith, amerikansk läkare, en av grundarna av Anonyma Alkoholister.
- Emiliano Zapata, mexikansk bonderevolutionär.
9 augusti – Jeanna Oterdahl, svensk lärare och författare.
11 augusti – Frieda von Richthofen, tysk friherrina.
15 augusti – Ethel Barrymore, amerikansk skådespelare.
27 augusti – Otis F. Glenn, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1933.
31 augusti – Taisho, japansk kejsare 1912–1926.
1 september – Gusten Widerbäck, konstnär.
10 september – Stanley C. Wilson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1931–1935.
15 september – Theodor Olsson, svensk skådespelare och sceninspektör vid Dramaten.
18 september – Arvid Gabrielson, svensk språkforskare.
20 september – Victor Sjöström, svensk skådespelare och regissör.
7 oktober – Joe Hill, (eg. Joel Hägglund), svenskfödd diktare, sångare och fackföreningsman
20 oktober – Inglis Fletcher, amerikansk författare.
29 oktober – Franz von Papen, tysk politiker, diplomat och militär; rikskansler juni-december 1932.
1 november – Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920–1921 och 1939–1941.
7 november – Lev Trotskij, Ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker.
9 november – Milan Šufflay, kroatisk historiker och politiker.
30 november – Henry Horner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1933–1940.
1 december – Viran Rydkvist, svensk skådespelare och teaterdirektör.
10 december – Hanna Grönvall, svensk politiker.
8 december – Manne Göthson, svensk skådespelare, manusförfattare, regiassistent och regissör.
15 december – Bert H. Miller, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1949.
18 december – Paul Klee, schweizisk konstnär.
19 december – Otto Olsson, svensk organist och tonsättare.
24 december – Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin, drottning av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944, gift med Kristian X.
26 december – Christie Benet, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

3 januari – Anna Johansdotter Norbäck, 74, svensk religionsgrundare.
8 januari – Baldomero Espartero, 85, spansk militär och politiker.

Februari

10 februari – Honoré Daumier, 70, fransk litograf, målare och skulptör.

Mars

7 mars – Carl Sandberg, 80, svensk arkivman, samlare av historiska handlingar.
30 mars – Thomas Couture, 63, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.

Andra kvartalet

April

9 april – Ernst Richter, 70, tysk musiker.
16 april – Bernadette Soubirous, 35, franskt helgon.

Maj

18 maj – Asahel Peck, 75, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Vermont 1874–1876.
4 maj – Axel Eurén, 75, svensk präst, skolman och författare.
15 maj – Gottfried Semper, 75, tysk arkitekt.

Juni

3 juni – Frances Ridley Havergal, 42, brittisk psalmförfattare.
9 juni – Aleksandr Solovjov, 32, rysk revolutionär.
24 juni – Charles Hays, 45, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1869–1877.

Tredje kvartalet

Juli

15 juli – Johann Friedrich von Brandt, 77, tysk zoolog.
19 juli – Louis Favre, 53, schweizisk ingenjör.

Augusti

6 augusti – Johann von Lamont, 73, skotsk-tysk fysiker och astronom.

September

2 september – John Collett Falsen, 61, norsk statsman
3 september – Louis Cavagnari, 38, anglo-indisk militär och diplomat.
7 september – Shepherd Leffler, 68, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1846–1851.
17 september – Eugène Viollet-le-Duc, 65, fransk arkitekt.

Fjärde kvartalet

Oktober

8 oktober – George Vickers, 77, amerikansk demokratisk politiker, senator 1868–1873.

November

1 november – Zachariah Chandler, 65, amerikansk politiker.
5 november – James Clerk Maxwell, 48, brittisk matematiker och fysiker.
30 november – August Bournonville, 74, dansk balettdansör och koreograf.

December

22 december – Carl Axel Trolle, 69, svensk lanthushållare, riksdagsman.
25 december – John Lenning, 60, svensk fabrikör och donator.

Referenser

Fotnoter

^ Tideräkning i Sverige
^ World Statesmen
^ ”Peru” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Peru.htm. Läst 21 september 2012.
^ Göteborgs spårvägar 24 september 2004 - På rätt spår i 125 år
^ Järnvägsmotiv i Örebro Län
^ Det hände i dag

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1879.
Bilder & media

[1] Tideräkning i Sverige

[2] World Statesmen

[3] ”Peru” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Peru.htm. Läst 21 september 2012.

[4] Göteborgs spårvägar 24 september 2004 - På rätt spår i 125 år

[5] Järnvägsmotiv i Örebro Län

[6] Det hände i dag

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]