Schumandeklarationen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Schumandeklarationen, eller Schumanplanen, var en plan som Robert Schuman, dåvarande utrikesminister i Frankrike, presenterade i ett tal den 9 maj 1950. Planen gick huvudsakligen ut på att inrätta en europeisk kol- och stålgemenskap mellan Frankrike och Västtyskland för att skapa ett enat Europa efter andra världskriget.[1]

Deklarationen handlade om hur kol- och stålindustrin i Frankrike kunde samarbeta med den i Västtyskland genom gemensam kontroll och hur detta skulle gradvis kunna öppna upp för ett federalt Europa. Eftersom kol- och stålindustrin var krigsindustrins bas skulle den gemensamma kontrollen av dessa industrier säkra den framtida freden i Europa. Organisationen skulle även vara öppen för andra europeiska stater. Den 18 april 1951, mindre än ett år efter talet, blev Schumans förslag verklighet när Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland undertecknade Parisfördraget. Fördraget, som trädde i kraft den 23 juli 1952, upprättade världens första överstatliga organisation, Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG).

Talet var startskottet för bildandet av Europeiska gemenskaperna, föregångaren till Europeiska unionen, och firas årligen under Europadagen den 9 maj.

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Schumandeklarationen innehöll flera olika idéer och förslag som senare kom att prägla det europeiska samarbetet starkt. Texten till deklarationen skrevs ursprungligen av Paul Reuter, en tjänsteman vid det franska utrikesdepartementet. Den justerades därefter av Jean Monnet och andra personer i Schumans kabinett. Monnet strök bland annat ordet överstatlighet och ersatte det med det mer tvetydiga ordet federation. Flera av förslagen som presenterades i Schumandeklarationen, till exempel inrättandet av en överstatlig myndighet för att övervaka kol- och stålproduktionen, hade Schuman redan nämnt i andra sammanhang, bland annat i tidigare tal vid Förenta nationerna och Europarådet.

Solidarité de fait[redigera | redigera wikitext]

En viktig del av Schumandeklarationen var betonandet av behovet av en ”verklig solidaritet” (franska: solidarité de fait) mellan Europas nationer. Enligt Schuman var konkreta insatser nödvändiga för att motverka de krafter som historiskt hade lett till otaliga krig i Europa. För att skapa ett enat Europa var gamla motsatsförhållanden som rått mellan Frankrike och Tyskland tvungna att undanröjas.[1]

Världsfreden kan inte upprätthållas utan konstruktiva insatser mot hotande faror.
– Utdrag ur Schumandeklarationen den 9 maj 1950
Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet.
– Utdrag ur Schumandeklarationen den 9 maj 1950

Upprättandet av en europeisk kol- och stålgemenskap[redigera | redigera wikitext]

Den viktigaste delen av Schumandeklarationen var förslaget om att Frankrike, tillsammans med Västtyskland, skulle upprätta en europeisk kol- och stålgemenskap. Den fransk-tyska kol- och stålproduktionen skulle underställas en hög myndighet, med befogenhet att fatta bindande beslut för de ingående staterna. Höga myndigheten skulle samtidigt ersätta Internationella myndigheten för Ruhrområdet. Även andra europeiska stater utöver Frankrike och Västtyskland skulle få delta i samarbetet. Kol- och stålgemenskapen skulle, enligt Schuman, utgöra en ”grundval för ekonomisk utveckling som ett första steg mot en europeisk federation”.[1]

Sammanslagningen av kol- och stålproduktionen kommer omedelbart att möjliggöra upprättandet av en gemensam grundval för ekonomisk utveckling som ett första steg mot en europeisk federation och kommer att förändra framtiden för dessa områden som så länge har ägnat sig åt att producera krigsmateriel som ofta vänts mot dem själva.
– Utdrag ur Schumandeklarationen den 9 maj 1950

Gemensam marknad utan kartellbildning[redigera | redigera wikitext]

En annan viktig del av Schumandeklarationen var ambitionen att skapa en gemensam europeisk marknad och bekämpa internationell kartellbildning.[1] För andra varor än kol och stål blev detta dock först verklighet genom inrättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Till skillnad från internationella karteller, vilkas syfte är att dela upp och exploatera de nationella marknaderna genom restriktiv praxis och upprätthållandet av höga vinstnivåer, kommer den föreslagna organisationen att möjliggöra sammanslagning av marknader och ökad produktion.
– Utdrag ur Schumandeklarationen den 9 maj 1950

Utvecklingen av Afrika[redigera | redigera wikitext]

Med ökad levnadsstandard och större ekonomiska resurser skulle Europa, enligt Schuman, även kunna fullfölja en av sina största uppgifter: att utveckla Afrika. På så sätt skulle det europeiska samarbetet även bidra till att skapa fred och välstånd utanför Europa.[1]

Europa skulle med sina utökade resurser kunna förverkliga en av sina viktigaste uppgifter: utvecklingen av den afrikanska kontinenten. På så sätt kommer den sammanslagning av intressen som krävs för att skapa en ekonomisk gemenskap att förverkligas enkelt och snabbt och skapa grogrunden för en större och fastare gemenskap mellan länder som länge har ställts mot varandra i blodiga konflikter.
– Utdrag ur Schumandeklarationen den 9 maj 1950

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Schumandeklarationen var startskottet för den europeiska integrationsprocess som syftade till att bringa ett slut på krigen i Europa och som senare ledde fram till bildandet av Europeiska unionen.[2] Både Robert Schuman och Jean Monnet fick inflytelserika roller i det nya europeiska samarbetet; Monnet blev den första ordföranden för Höga myndigheten 1952–1955 och Schuman blev talman för den parlamentariska församlingen (Europaparlamentets föregångare) 1958–1960. De räknas båda till Europeiska unionens pionjärer.[3]

Europeiska rådet beslutade vid sitt sammanträde i Milano, Italien, den 28–29 juni 1985 att instifta Europadagen den 9 maj till minne av Schumandeklarationen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Schumandeklarationen den 9 maj 1950”. Europa (webbportal). 7 maj 2020. https://europa.eu/european-union/about-eu/symbols/europe-day/schuman-declaration_sv. Läst 13 maj 2020. 
  2. ^ ”Europadagen”. Europa (webbportal). 7 maj 2020. https://europa.eu/european-union/about-eu/symbols/europe-day_sv. Läst 10 maj 2020. 
  3. ^ ”EU:s pionjärer”. Europa (webbportal). 12 mars 2020. https://europa.eu/european-union/about-eu/history/eu-pioneers_sv. Läst 14 maj 2020. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.