Diklofenak
| Diklofenak | |
 | |
| Kemisk formel | C14H11Cl2NO2 [o-(2,6-Dikloroanilino) fenyl]ättiksyra |
|---|---|
| Molmassa | 296,148 g/mol |
| Faror | |
| Huvudfara | Miljögift för insjöfisk och gam. Tillverkning och veterinäranvändning förbjuden i Indien, Nepal och Pakistan. |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Diklofenak är ett NSAID. Sedan millennieskiftet har diklofenak identifierats som ett miljögift. Branschorganisationen Svenskt Vatten var kritisk till att det fick säljas receptfritt,[1] men det är efter 1 juni 2020 receptbelagt i tablett- och kapselform då det ökar risken för stroke.[2] Gel med diklofenak som läggs på huden, som bland annat marknadsförs som Voltaren, tas upp till kroppen till 1–6 % och ungefär 90–95 % av läkemedlet når vattendrag där det är giftigt för vattenlevande organismer.[3][4][5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Namnet "diklofenak" härrör från dess kemiska namn, motsvarande engelska 2-(2,6-dichloranilino) phenylacetic acid (motsvarande svenska [o-(2,6-Dikloroanilino)fenyl]ättiksyra[6]). Substansen utvecklades ursprungligen av Ciba-Geigy (idag Novartis) 1973.[7] Det introducerades i Storbritannien första gången 1979[8][9] Ett antal läkemedel till salu i Sverige baseras på diklofenak, exempelvis Voltaren, Arthrotec och Eeze.[6]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Diklofenak är ett läkemedel av typen NSAID vilka är smärtstillande, febernedsättande och inflammationsdämpande. Det används för att behandla reumatiska sjukdomar som artros, ledgångsreumatism och Bechterews sjukdom och för att reducera smärta i samband med menstruation och andra tillstånd såsom nackspärr och lättare muskelinflammationer.[10]
Medlet kan ges antingen som ett natrium- eller kaliumsalt,[11] och i länder som Storbritannien, Indien, USA och Brasilien saluförs båda varianterna. I Kina ges det oftast i form av natriumsalt, medan kaliumsalt är vanligare i andra länder. Diklofenak finns tillgängligt som ett generiskt läkemedel i en mängd olika varianter, inklusive diklofenak-dietylamin, som ges lokalt – exempelvis i form av en gel.[12]
I vissa länder, bland annat Sverige, var diklofenakhaltiga läkemedel mellan 2006 och 2020 tillgängliga receptfritt, som medel mot mindre smärta och feber relaterat till allmänna infektioner. En del läkemedel med diklofenak blev under 2006 receptfria i Sverige.[13] Andra läkemedel med diklofenak var fortfarande receptbelagda, och detta gällde typiskt tabletter med större styrka, till exempel diklofenak 50 mg tabletter.[14] Under sommaren 2020 blev diklofenak i tablettform receptbelagt, medan gel/krämer innehållande ämnet förblev receptfria.[5]
Användning under de första månaderna av en graviditet är inte rekommenderad, eftersom det hämmar livmodersammandragningarna och skulle kunna öka risken för missfall. Medlet kan vid långvarig användning ge retningar på magens slemhinna och orsaka magsår.[15]
Vidare är ämnet att anse som hormonimitatör (Life Sciences (vol. 146, Januari 2016)) och drabbar i detta sammanhang speciellt personer med sköldkörtelproblem.
Miljöpåverkan
[redigera | redigera wikitext]Fiskar
[redigera | redigera wikitext]När substansen kommer ut i sötvatten har det en miljöpåverkan och det anses svårare att rena bort i reningsverk än exempelvis ibuprofen.[16][13] Diklofenak, liksom andra NSAID, har visat sig kunna skada olika arter av sötvattensfisk, exempelvis regnbågsöring.[17] Undersökningar har visat att diklofenak ger effekter på gälar, njurar och lever hos fisk.[13]
Gamar
[redigera | redigera wikitext]För gamar är diklofenak ett ofta dödligt gift.[18][19] Hos fåglarna bidrar det till akut eller kronisk njursvikt.[20][21] Undersökningar har visat att gamar (samt i viss mån andra fåglar) har en annorlunda blodförsörjning av njuren än till exempel njuren hos däggdjur, och hos gamar/fåglar tros diklofenak hämma blodflödet till njurbarken.[22][23]
Diklofenak har tidigare använts allmänt som veterinärmedicin i södra och sydöstra Asien. Detta antas sedan 1990-talet ha medverkat till cirka 40 miljoner gamars död, i samband med att de ätit av kadaver från tamboskap som behandlats med diklofenak. Fyra av de tidigare vanligaste av Sydasiens gamar var år 2014 rödlistade, och av bengalgam (tidigare ansedd som världens vanligaste rovfågel) återstår endast cirka 15 000 exemplar. Medlet har förbjudits som veterinärmedicin i Sydasien, men det har samtidigt gjorts lagligt inom EU. I Spanien som har Europas största gampopulationer blev det tillåtet för veterinärt bruk 2013.[24][21]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Receptfria läkemedel ska inte få vara miljöfarliga”. Svenska Vatten. 12 april 2016. https://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/nyheter-svenskt-vatten/receptfria-lakemedel-ska-inte-fa-vara-miljofarliga/.
- ↑ ”Tabletter och kapslar med diklofenak blir receptbelagda”. Läkemedelsverket. 4 november 2019. https://via.tt.se/pressmeddelande/tabletter-och-kapslar-med-diklofenak-blir-receptbelagda?publisherId=3235477&releaseId=3264503.
- ↑ ”Diklofenak utvärtes: få biverkningar, men belastar miljön”. Läkemedelsnytt. Landstinget i Kalmar län. 2018. https://vardgivare.regionkalmar.se/globalassets/vard-och-behandling/lakemedel/lakemedelsnytt/arkiv/2018/lakemedelsnytt-2018-nr-4-miljoaspekter-pa-diklofenak-utvartes.pdf. Läst 1 juni 2026. ”Biotillgängligheten av diklofenak i gel som appliceras på huden är 5-6%. Om man smörjer sig med den högsta rekommenderade dosen av någon av de diklofenakgeler som säljs i Sverige, så blir den totala dygnsdosen av diklofenak på huden cirka 185 mg. Räkna med att 90-95% av detta inte absorberas, utan sköljs ut i avloppet när man duschar eller badar. En del kanske fastnar i kläderna och följer sedan med tvättvattnet ut i avloppet.”
- ↑ ”Rekommenderade läkemedel”. Läkemedelskommittén Region Örebro län. 2026. sid. 325. https://vardgivare.regionorebrolan.se/siteassets/media/vardriktlinjer/lakemedelscentrum/rekommenderade-lakemedel/rekommenderade-lakemedel-2026-2027.pdf. Läst 1 juni 2026. ”Ingen av dessa beredningar har visat sig ha någon betydande klinisk effekt, sannolikt på grund av den låga absorptionen 1–6 %. Liniment-preparat kan övervägas som ett alternativ. Diklofenak uppvisar skadliga miljöeffekter och klassificeras därför som ett särskilt förorenande ämne. Detta beror på att diklofenak är toxisk för vattenlevande organismer även i små mängder, svårnedbrytbar i miljön och inte avskiljs i reningsverk med nuvarande teknik”
- 1 2 ”Diklofenak”. janusinfo.se. 20 oktober 2020. https://janusinfo.se/beslutsstod/lakemedelochmiljo/databasmiljosv/diklofenak.5.30a7505616a041a09b065792.html. Läst 1 juni 2026.
- 1 2 "Diklofenak". Fass.se. Läst 8 juli 2014.
- ↑ "Novartis history". Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. novartis.co.za. Läst 8 juli 2014. (engelska)
- ↑ "Fatal hepatitis associated with diclofenac". Nih.gov. Läst 8 juli 2014. (engelska)
- ↑ Salmann AR (1986). ”The history of diclofenac” (på engelska). Am. J. Med. 80 (4B): sid. 29–33. doi:.
- ↑ ”Diklofenak Mylan”. FASS. 25 juni 2013. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19871211000053&DocTypeID=7&UserTypeID=2. Läst 10 juli 2014.
- ↑ "Diclofenac". Drugs.com. Läst 8 juli 2014.(engelska)
- ↑ "VOLTAREN EMULGEL gel". Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Yliopistonapteekki.fi. Läst 8 juli 2014.
- 1 2 3 Fernholm, Ann (2010-03-04): "Val av smärtstillande påverkar miljön". Lakemedelsvarlden.se. Läst 8 juli 2014.
- ↑ "Diklofenak T Orifarm". Fass.se. Läst 8 juli 2014.
- ↑ "Diklofenak Orifarm". Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. 1177.se. Läst 8 juli 2014.
- ↑ ”Tonvis med diklofenak i våra vatten – regeländring behövs”. Läkartidningen. 17 november 2017. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/sverige-slapper-ut-flera-ton-diklofenak-i-miljon/. Läst 1 juni 2026.
- ↑ Andersson, Karin (2010): "Diklofenak - ett miljöproblem". Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. LG.se/MiX 2010:4. Läst 8 juli 2014.
- ↑ "The problem of diclofenac". Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Rspg.org.uk, 30 mars 2012. Läst 7 juli 2014. (engelska)
- ↑ Oaks, JL et el (2004): "Diclofenac residues as the cause of vulture population decline in Pakistan". Nih.gov. Läst 9 juli 2014. (engelska)
- ↑ "DICLOFENAC". toxnet.nlm.nih.gov, 2012-04-26. Läst 9 juli 2014. (engelska)
- 1 2 Welz, Adam (11 mars 2014): "Bird-killing vet drug alarms European conservationists". Theguardian.com. Läst 7 juli 2014. (engelska)
- ↑ Meteyer, C.U. et al (2005): Pathology and proposed pathophysiology of diclofenac poisoning in free-living and experimentally exposed oriental white-backed vultures (Gyps Bengalis). Journal of Wildlife diseases, 41 (4), 707–716. (engelska)
- ↑ Eriksson, Lisa (2010): "Utgör miljöförekomsten av diklofenak och ibuprofen en risk för vattenlevande organismer?". Slu.se. Läst 7 juli 2014.
- ↑ Dr. Adrian Lombard/International Association for Falconry and Conservation of Birds of Prey (8 mars 2014): Facebook-meddelande. Facebook.com. Läst 7 juli 2014. (engelska)
| |||||||||||||||||