Barcelonas pendeltåg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Barcelonas pendeltåg
Rodalies Barcelona
Serie_465_cerca_Vilanueva_y_Geltrú.jpg
Allmänt
PlatsSpanien Spanien, Barcelona
Antal linjer6
Antal hållplatser107
Turtäthet10 -30 min
Antal passagerare410 000 / dag
Organisation
Invigd1958
TrafikoperatörRenfe
Tekniska fakta
Banlängd467 kilometer
MatningLuftledning
Linjekarta

Rodalies barcelona 2013.svg
Rodalies Barcelona.

Unknown BSicon "tSTRa"
Aragótunneln
Unknown BSicon "tBHF"
Barcelona-Sants Barcelona Metro Logo.svg Aiga railtransportation 25.svg
Unknown BSicon "tSTR+l" Unknown BSicon "tABZgr"
< Meridianatunneln
Unknown BSicon "tBHF" Unknown BSicon "tSTR"
Catalunya Barcelona Metro Logo.svg
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tBHF"
Passeig de Gràcia Barcelona Metro Logo.svg
Head station Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tSTR"
Barcelona-França Aiga railtransportation 25.svg
Unknown BSicon "tSTRa" Unknown BSicon "tBHF" Unknown BSicon "tSTR"
Arc de Triomf Barcelona Metro Logo.svg
Unknown BSicon "tSTRl" Unknown BSicon "tKRZt" Unknown BSicon "tABZgr"
Unknown BSicon "tABZgl" Unknown BSicon "tKRZt" Unknown BSicon "tSTR+r"
Unknown BSicon "tSTRl" Unknown BSicon "tABZg+r" Unknown BSicon "tSTR"
Unknown BSicon "tBHF" Unknown BSicon "tSTR"
El Clot-Aragó Barcelona Metro Logo.svg
Unknown BSicon "tSTRe" Unknown BSicon "tSTR"
< Aragótunneln
Unknown BSicon "tBHF"
La Sagrera Barcelona Metro Logo.svg
Unknown BSicon "tBHF"
Sant Andreu Arenal
Unknown BSicon "tSTRe"
Meridianatunneln

Barcelonas pendeltåg (på katalanska Rodalies Barcelona, Barcelonas lokaltåg), pendeltågsnät i Barcelona. Barcelonas pendeltåg trafikeras av det spanska statliga järnvägsbolaget Renfe men organiseras av den katalanska staten under varumärket Rodalies de Catalunya.

Pendeltågsnätet består idag av 6 linjer och omfattar 467 km med gemensamma sträckor exkluderade. Varje dag görs 777 turer på nätet varav samtliga passerar genom Barcelonas centralstation. Det finns runt 15 km tunnlar på nätet inom Barcelona som kan fungera som en slags snabbtunnelbana. Stationerna i centrum är alla underjordiska. Man har inte velat bygga högbanor i den stora tätt bebyggda staden. Barcelona har länge varit noga med stadens gestaltning och arkitektur.

Hela nätet är sedan 1 januari 2002 integrerat med övrig kollektivtrafik, till exempel Barcelonas tunnelbana och spårvagnar och bussar under gemensam taxa. Större delen av nätet är dubbelspårigt, linje 3 som huvudsakligen är enkelspårig skall enligt planerna byggas om till dubbelspår.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lokaltrafik på järnvägslinjerna runt Barcelona har bedrivit sedan 1800-talet, efter att sträckan Plaça de Catalunya-Manresa elektrifierats 1928 påbörjades den första förortstrafiken med elmotorvagnar. 1934 utökades vagnparken med licenstillverkade amerikanska elmotorvagnar. Vagnarna som levererades i tre serier åren 1934/1935, 1943/1945 samt 1956/1957 utgjorde huvuddelen av tågen när Renfe drog igång pendeltågstrafiken i slutet av 1950-talet. Som kuriosa kan nämnas att sträckan Plaça de Catalunya-Terrassa enligt 1935 års tidtabell avverkades 5 minuter snabbare än 2008 år dito.

Pendeltågstrafiken i Barcelona lanserades 1958 med nya elmotorvagnar inköpta ifrån Schweiz efter att elektrifieringen av järnvägsnätet i och kring staden färdigställts. Vagnarna som även var avsedda att användas i regionaltrafik var från början utrustade med både andra och tredje klass, den senare togs bort 1973. Den första linjen som öppnades var Barcelona-Granollers i april 1958, turtätheten var dock låg, först 1971 påbörjades halvtimmestrafik på sträckan. I augusti 1958 öppnades linjen Barcelona-Mataró som kan sägas vara den första egentliga pendeltågslinjen då den redan från början hade halvtimmestrafik. Aragótunneln invigdes 1960 efter att man täckt över spåret i centrala staden mellan El Clot-Aragó och Passeig de Gràcia.

1971 ökades turtätheten till fyra tåg i timmen på sträckan Barcelona-Mataró. För att kunna öka turtätheten på övriga linjer som dessförinnan begränsats av att Barcelona Término (Barcelona Franca) hade kapacitetsbrist, öppnades 1973 de första genomgående pendeltågslinjerna efter att linjen Barcelona-Granollers slagits ihop med linjerna Barcelona-Vilanova i la Geltrú och Barcelona-Vilafranca del Penedés. En förlängning av Aragótunneln innebar att tågen inte längre behövde passera Barcelona Término. 1975 öppnades linjen mellan flygplatsen och Barcelona Sants.

1977 togs Meridianatunneln mellan Plaça de Catalunya och Barcelona Sants i drift vilket möjliggjorde öppnandet av linjen Molins de Rei-Terrassa som senare förlängdes och blev dagens linje 4. 1980 fastställdes de definitiva sträckningarna för linjerna 1 till 4 samt zonindelningen av nätet. Inför 1992 års olympiska spel ändrades sträckningen av linje 1 när kustjärnvägen Barcelona Término-Sant Adrià de Besòs stängdes och revs, istället blev L'Hospitalet de Llobregat samt flygplatsen nya ändstationer. I samband med byggandet av höghastighetsjärnvägen Madrid-Barcelona-Figueras har linjenätet ändrats vid flera tillfällen.

Linjer löper genom Renfe Operadora[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka
R1 barcelona.svg Molins de Rei - L'Hospitalet de Llobregat - Mataró - Arenys de Mar - Calella - Blanes - Maçanet-Massanes
R2N barcelona.svg Aeroport - Granollers Centre - Sant Celoni - Maçanet-Massanes
R2 barcelona.svg Castelldefels - Granollers Centre
R2S barcelona.svg Sant Vicenç de Calders - Vilanova i La Geltrú - Castelldefels - Estació de França
R3 barcelona.svg L'Hospitalet de Llobregat - Granollers Canovelles - La Garriga - Vic - Ripoll - Ribes de Fresser - Puigcerdà - La tor de Querol (Tidigare Regional Ca5)
R4 barcelona.svg Sant Vicenç de Calders - Vilafranca del Penedès - Martorell - L'Hospitalet del Llobregat - Sabadell - Terrassa - Manresa
R7 barcelona.svg Sant Andreu Arenal - Cerdanyola Universitat
R8 barcelona.svg Martorell - Granollers Centre (door Cerdanyola Universitat)

Trafiken på de olika linjerna är ganska skiftande, den tätast trafikerade linjen är linje 1 med ett grundutbud på 8-9 avgångar i timmen mellan Mataró och L'Hospitalet de Llobregat följt av linje 2 med 5-6 avgångar i timmen mellan Castelldefels och Sant Andreu Comtal. På de yttre delarna av nätet 50-70km utanför Barcelona är trafiken gles med som bäst halvtimmestrafik.

Genom Barcelona på sträckan Arc de Triomf-L'Hospitalet de Llobregat som delas mellan linjerna 1, 3, 4 och 7, är turtätheten 15-20 tåg i timmen. Den hårdast trafikerade stationen är Barcelona Sants som passeras av samtliga 777 dagliga turer. Under 2006 gjordes i genomsnitt 410 000 resor varje dag. En tredubbling i jämförelse med 1989 då antalet resor uppgick till 140 000 per dag.

Linje 3 är egentligen 166 km lång och sträcker sig ända till den franska gränsstationen La Tor de Querol men trafikeras som pendeltågslinje endast mellan L'Hospitalet de Llobregat och Vic.

Linjer som drivs av Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya[redigera | redigera wikitext]

Utöver de pendeltågslinjer som finns på det spanska statliga bredspåriga järnvägsnätet finns det ytterligare järnvägslinjer i Barcelonas storstadsområde som trafikeras med lokaltåg. Dessa drivs av det katalanska statliga järnvägsbolaget FGC (Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya). På två mindre järnvägsnät, ett smalspårigt som går under namnet metro del Baix Llobregat samt ett normalspårigt som går under namnet metro del Valles. De här järnvägarna vars linjer inte behandlas i historieavsnittet ovan trafikeras med mindre tågsätt (normal 3 eller 4 vagnar) men med tätare turtabell.

Linje Barcelona-Vallés[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka
S1 barcelona.svg Barcelona-Plaça Catalunya - Sant Cugat - Terrassa-Rambla
S2 barcelona.svg Barcelona-Plaça Catalunya - Sant Cugat - Sabadell-Rambla
S5 barcelona.svg Barcelona-Plaça Catalunya - Sant Cugat - Rubí
S55 barcelona.svg Barcelona Plaça Catalunya - Sant Cugat - Universitat Autónoma

Linje Llobregat-Anoia[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka
S33 barcelona.svg Barcelona-Plaça Espanya - Can Ros
S4 barcelona.svg Barcelona-Plaça Espanya - Martorell Enllaç - Olesa de Montserrat
S8 barcelona.svg Barcelona-Plaça Espanya - Martorell Enllaç
R5 barcelona.svg Barcelona-Plaça Espanya - Martorell Enllaç - Aeri de Montserrat - Monistrol de Montserrat - Manresa
R6 barcelona.svg Barcelona-Plaça Espanya - Martorell Enllaç - Igualada
R50 barcelona.svg Barcelona-Plaça Espanya - Martorell Central - Aeri de Montserrat - Manresa (Semidirect)
R60 barcelona.svg Barcelona-Plaça Espanya - Martorell Central - Igualada (Semidirect)

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]