Västlänken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Västlänken
Vastlanken-train-tunnel-in-Gothenburg-Sweden-map-based-on-OpenStreetMaps-(v2018-1).png
Västlänkens sträckning
Officiellt namnVästlänken
PlatsGöteborg
Ingår som en del avVästsvenska paketet
Format
Total längd8 km varav 6 km i tunnel
Konstruktionstypberg- och betongtunnel
Underhålls avTrafikverket
Datum
Byggstart30 maj 2018[1] (förberedande arbeten påbörjades 2017)[2]
Färdigställd2026[3] (Station Centralen beräknas kunna vara i drift 2023)[4]
Trafik
TrafikslagPendeltåg, Regionaltåg
Antal tågspårDubbelspår

Västlänken är en järnvägsförbindelse som är under byggnation i centrala Göteborg. Den tvåspåriga järnvägsförbindelsen är 8 kilometer lång varav 6 kilometer kommer att gå i tunnel med tre underjordiska fyrspårsstationer vid centralstationen, Hagakyrkan och Korsvägen. Projektet är en del av det Västsvenska paketet och är budgeterat till 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Förberedande arbeten påbörjades 2017 medan den officiella byggstarten med det första spadtaget togs i maj 2018. Tunneln beräknas vara trafikklar i sin helhet 2026.[2][1][5]

Syftet med Västlänken är att underlätta resandet inom Storgöteborg. Idag är Göteborgs centralstation en så kallad säckstation, vilket innebär att alla tåg som ska vidare måste vända efter att de stannat i Göteborg. I och med Västlänken försvinner detta problem för de tåg som planeras trafikera tunneln: pendeltåg och några regionaltåg,[2]. Projektet frigör därvid spår vid nuvarande centralstationen i markplan där samtliga fjärrtåg och resterande regionaltåg även i framtiden kommer att stanna.[6][7]

Västlänken är ett omdebatterat byggprojekt. Projektet stöds dock av en bred majoritet av politikerna i kommunfullmäktige i Göteborgs kommun.

Pendeltåg av modell X61 vid Göteborgs centralstation

Västlänkens sträckning[redigera | redigera wikitext]

Sett från norr till söder kommer Västlänken att sträcka sig från Olskroken där den går i markplan och vidare in i tunnel vid Skansen Lejonet. Vid centralstationen passerar den under Nils Ericsonterminalens norra ände och vidare västerut längs Södra älvstranden och under Residenshuset vid Stora Hamnkanalen. Efter en sväng söderut fortsätter tunneln till Haga där den passerar under Hagakyrkan. Därefter gör tunneln en sväng österut under Landala och vidare under Korsvägen, Liseberg och E6 för att slutligen gör en sväng söderut och ansluta till det befintliga järnvägsnätet vid Almedal.[8]

Västlänken
Unknown BSicon "CONT2"
Unknown BSicon "CONTg@G" + Unknown BSicon "STRc3"
Västra StambananStockholm
Unknown BSicon "CONT2" + Unknown BSicon "STRc1"
Unknown BSicon "ABZg+4" + Unknown BSicon "STRc3"
Norge/VänerbananKil/Ed
Unknown BSicon "STRc1" Unknown BSicon "ABZg+4"
BohusbananStrömstad
Unknown BSicon "exSTRc2"
Unknown BSicon "ABZ2x3" + Straight track
Unknown BSicon "STRc3"
Unknown BSicon "exSTRc2" Unknown BSicon "exSTR3+1"
Straight track + Unknown BSicon "BRIDGEf" + Unknown BSicon "STRc1" + Unknown BSicon "exSTRc4"
Unknown BSicon "STR+4"
◄Västlänken
Unknown BSicon "extSTR+1a"
Unknown BSicon "3STR+1" + Unknown BSicon "exSTRc4"
Unknown BSicon "3KRZu-" Unknown BSicon "3ABZg+4"
Unknown BSicon "extSTR" Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr" Straight track
▼Västkustbanan
Unknown BSicon "extBHF-L" Unknown BSicon "KBHFe-R" Straight track
Göteborg C
Unknown BSicon "extHST" Straight track
Haga Station
Unknown BSicon "extSTR" Unknown BSicon "tSTRa"
Gårdatunneln
Unknown BSicon "extSTR2" Unknown BSicon "tSTRc3" Unknown BSicon "tHST"
Lisebergs station
Unknown BSicon "extSTRc1"
Unknown BSicon "extSTR2+4" + Unknown BSicon "exlHST"
Unknown BSicon "tSTRc2" + Unknown BSicon "extSTRc3"
Unknown BSicon "tSTR3"
Korsvägen station
Unknown BSicon "extSTRc1" Unknown BSicon "tABZ+1x4" Unknown BSicon "tSTRc4"
◄Västlänken
Unknown BSicon "tSTRe"
Gårdatunneln
Unknown BSicon "ABZg2" Unknown BSicon "STRc3"
Straight track + Unknown BSicon "STRc1"
Unknown BSicon "CONT4"
Kust till kust-bananKalmar
Continuation forward
VästkustbananLund

Stationer[redigera | redigera wikitext]

OpenStreetMap-karta över stationen Översiktsbild över Göteborgs central

Aiga railtransportation 25.svg Station Centralen[9] kommer att ligga i ett underjordiskt plan norr om Nils Ericssonterminalen, runt 400 m från spårvagnshållplatsen Drottningtorget och 250 m från spårvagnshållplatsen Nordstan.[10] Man räknar med att i samband med ny Götaälvbro få en ny spårvagnshållplats närmare stationen, annars hindrar dagens Götaälvbro en flyttning av hållplatsen. Stationen kommer att ha fyra spår längs två perronger.[5]

OpenStreetMap-karta över stationen Översiktsbild över Göteborgs central

Aiga railtransportation 25.svg Station Haga[9] kommer att ligga under Hagakyrkan vid stadsdelen Haga. Uppgångar planeras vid Pusterviksplatsen, vid spårvagnshållplatsen Hagakyrkan samt integrerat i en ny planerad byggnad vid Handelshögskolan.[9][11] Stationen kommer att ha fyra spår längs två perronger.[5][3]

OpenStreetMap-karta över stationen Översiktsbild över Korsvägen

Aiga railtransportation 25.svg Station Korsvägen[9] kommer att ligga i ett underjordiskt plan strax söder om spårvägsknutpunkten Korsvägen, med nedgång från dagens hållplatsområde samt från ett läge intill musikhögskolan nära Renströmsparken (Näckrosdammen). En entré vid Götaplatsen med en underjordisk gångtunnel till stationen har diskuterats men valts bort av kostnads- och trygghetsskäl.[12] Stationen kommer att ha fyra spår längs två perronger.[5][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

De första idéerna om en tågtunnel genom centrala Göteborg väcktes i slutet av 1980-talet, då det fördes diskussioner om hur tågsystemet och tillgängligheten till centrala staden skulle kunna förbättras.[13] Flera liknande stadstunnlar finns, till exempel i Malmö (Citytunneln), Köpenhamn (Boulevardtunneln), Oslo (Oslotunneln), Hamburg (City-S-Bahn) och Stockholm (Citybanan).

Idéstudien 2001[redigera | redigera wikitext]

I en idéstudie från 2001 undersökte dåvarande Banverket hur kapaciteten vid Göteborgs centralstation skulle kunna höjas på både kort och lång sikt.[14] Bland de långsiktiga förslagen fanns en länk i form av en järnvägstunnel under Göteborg: Västlänken.

I ett tidigt samråd som presenterades i december 2001 valdes flera andra förslag bort, bland annat utflyttning av stationen till Gårda[15] och utflyttning av stationen till Olskroken[15]. I båda dessa alternativ var syftet att behålla Göteborgs centralstation för fjärrtåg eftersom merparten av denna trafik ändå har Göteborg som start- eller slutstation. Samrådet kom fram till att det förmodligen var näst intill omöjligt att anlägga nya stationslägen i Olskroken och Gårda, samt att de flesta lokaltågsresenärer har sin målpunkt i centrala Göteborg som kan nås på gångavstånd från nuvarande centralstation.[15] En utlokalisering av stationen skulle, enligt samrådet, innebära att resenärerna hade behövt byta till buss eller spårvagn för att nå centrala Göteborg och att en sådan olägenhet skulle innebära att många istället hade valt att åka bil.[15]

Förstudien 2002[redigera | redigera wikitext]

I Västlänkens förstudie från 2002 prövades ytterligare ett antal förslag och idéer. Många av dessa visade sig ha stora brister eller ge stora negativa konsekvenser och valdes därför bort redan före utställningen av järnvägsutredningen 2006. Denna bortgallring skedde i samarbete mellan olika förvaltningar och myndigheter under två seminarier.[16]

Bland de förslag som gallrades bort fanns följande två tunnelsträckningar, som båda skulle ha gått genom Linnéstan:

  • Centralen-Järntorget-Sahlgrenska-Chalmers
  • Centralen-Hjalmar-Lindholmen-Järntorget-Sahlgrenska-Chalmers

Det främsta argumentet för att inte fortsätta att studera dessa två alternativ var att båda skulle ha inneburit permanenta, negativa konsekvenser för kulturmiljön kring Järntorget och Linnégatan där flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader hade behövts rivas. Båda alternativen skulle blivit mycket dyra att bygga, i synnerhet alternativet via Hisingen (Hjalmar-Lindholmen). Dessutom förelåg konflikter med antingen Götatunneln eller underjordiska anläggningar vid Rosenlundsverket. [16][8][17]

Andra sträckningar eller delar av sträckningar som gallrades bort var: Sträckning via Safjället (Mölndal), sträckning med station under Södra Vägen, sträckning via Vasastan med station vid Sahlgrenska, sträckning Olskroken-Göteborg Central via Stampen, sträckning via östra delen av Trädgårdsföreningen, sträckning via Framnäsgatan, sträckning via Gamla Ullevi-Skånegatan, rak sträckning under Sankt Sigfridsplan, korsning med Norge/Vänerbanan på bro med flera.[17]

Järnvägsutredningen 2006[redigera | redigera wikitext]

I Västlänkens järnvägsutredning 2006 studerades tre tunnelsträckningar samt ett förstärkningsalternativ av nuvarande centralstation:

  • Förstärkningsalternativet
  • Centralen-Korsvägen
  • Centralen-Haga-Korsvägen
  • Centralen-Haga-Chalmers

Beslutshandlingen 2007[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsutredningens beslutshandling kom 2007 och i den hade förstärkningsalternativet, Centralen-Korsvägen och Centralen-Haga-Chalmers valts bort.[18]

Förstärkningsalternativet (även kallat Lisebergsalternativet[19]), som avsåg att bygga ut den befintliga säckstationen vid centralstationen från dagens 16 spår till mellan 26 och 32 spår[19][20] samt bygga en parallell järnvägstunnel intill Gårdatunneln, ansågs ha sämst samhällsekonomisk nytta jämfört med de tre tunnelalternativen.[21] Alternativet ansågs kunna ge ökad tågkapacitet men inte kunna öka antalet resande mer än marginellt. Det skulle heller inte kunna ge fler bytesmöjligheter men däremot leda till större intrång i stadsbilden och med ljudstörningar som följd.[22] Alternativet förkastades av flertalet remissinstanser.[23]

Alternativet Centralen-Korsvägen, med en tunnel direkt från centralen till en ny station vid Korsvägen, fanns i två varianter: Dels snett över Heden och vidare under Johannebergsgatan, dels via Sten Sturegatan och Skånegatan.[21] I varianten Johannebergsgatan skulle stationen ha hamnat för långt från Korsvägen varför varianten Skånegatan föredrogs. Men eftersom nästan tre fjärdedelar av tunneln hade behövt byggas i lera, beräknades kostnaden för Centralen-Korsvägen – med en ny station – hamna nästan i samma storleksordning som för de två andra tunnelalternativen med två nya stationer vardera.[21] Detta alternativ ansågs därmed ha sämre samhällsekonomisk nytta än de andra två tunnelalternativen. Centralen-Korsvägen beräknades dessutom blir något sämre på att attrahera nya resenärer.[21][18]

Alternativet Centralen-Haga-Chalmers ansågs ge goda effekter, men stationen vid Chalmers skulle ligga väldigt djupt under marken och därför ha mindre god koppling till omgivningen. Dessutom finns få målpunkter av regionalt intresse vid denna station, utöver högskoleområdet.[18] Centralen-Haga-Chalmers beräknades kosta något mindre än alternativet Centralen-Haga-Korsvägen men ha sämre samhällsekonomisk nytta.[21]

Västlänkens sträckning fastslogs 2007: Centralen-Haga-Korsvägen[redigera | redigera wikitext]

Vastlanken-train-tunnel-in-Gothenburg-Sweden-map-based-on-OpenStreetMaps-(v2018-1).png

Sträckningen Centralen-Haga-Korsvägen fastslogs i järnvägsutredningens beslutshandling från 2007. Detta alternativ hade det största stödet bland de inblandade parterna Banverket (numera Trafikverket), Göteborgs stad, länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och Västtrafik.[18][24].

Dragningen anses av Trafikverket och gängse politiker bäst uppfylla de mål som ställts upp. Centralen-Haga-Korsvägen ger högst kapacitet och förväntas ge störst antal ökade tågresenärer. Stor vikt lades till närheten till stora knutpunkter för spårvagnar och lokalbussar, vilket det är vid Göteborg C, Haga och Korsvägen. Samtidigt förväntas sträckningen gynna stadens och regionens utveckling betydligt. Resenärerna sprids ut, restiderna kortas och bytesmöjligheterna ökar. [22]

Tunneln blir juridiskt sett inte en tunnelbana, eftersom den är avsedd för tåg på det vanliga järnvägsnätet och kommer att trafikeras främst av Göteborgs pendeltåg från Alingsås, Kungsbacka och Älvängen. Även vissa regionaltåg från Vänersborg, Uddevalla och Borås, samt framtida pendeltåg från Stenungsund samt Landvetter flygplats, är tänkta att trafikera tunneln.[25] Fjärrtågen blir kvar på den nuvarande säckstationen och kommer att använda existerande Gårdatunneln för södergående trafikering.[26]

Genomförande[redigera | redigera wikitext]

Bygget av Västlänken startade i maj 2018 och planeras pågå fram till 2026. Under delar av arbetet kommer det att förekomma schakt i markplan.[27]

Finansiering[redigera | redigera wikitext]

Västlänken är ett av de projekt som ingår i det Västsvenska paketet. Det innehåller satsningar för 34 miljarder kronor på kollektivtrafik, järnvägar och vägar i Västsverige. Finansieringen består av 50 procent statliga medel och 50 procent lokala och regionala medel. [28]

I början av 2010 har kostnaden för Västlänken beräknats bli 20 miljarder.[29]

Västlänkens deletapper[redigera | redigera wikitext]

Västlänksbygget är indelat i flera deletapper/entreprenader som tilldelats olika företag och konsortier. Tabellen nedan visar de olika deletapperna sett från norr.

Deletapp Sträcka Företag/Konsortium
Centralen E6 vid Skansen Lejonet till Östra Hamngatan NCC (Sverige)[30]
Kvarnberget Östra Hamngatan till Stora Hamnkanalen Gülermak (Turkiet), Astaldi (Italien) och Segermo (Norge)[31]
Haga Stora Hamnkanalen till Landala Gülermak (Turkiet), Astaldi (Italien) och Segermo (Norge)[32]
Korsvägen Landala till Almedal NCC (Sverige) och Wayss & Freytag (Tyskland)[33]

Olskroken planskildhet[redigera | redigera wikitext]

Olskroken planskildhet är ett separat järnvägsprojekt men är starkt kopplat till Västlänken. Detta järnvägsprojektet byggs samtidigt som Västlänken och innebär att flera av järnvägskorsningarna som är i samma plan på bangården i Olskroken byggs om till planskilda korsningar med flera järnvägsbroar.[34]

Projektet sträcker sig längs hela Malmsjögatan i norr fram till Västlänkens nya järnvägsbro över E6 vid Skansen Lejonet i söder. Genom att tågen kan korsa varandras vägar i olika plan på nya järnvägsbroar, ökar kapaciteten till och från Göteborgs central, Västlänken och godstågsviadukten. Projektet, som finansieras av staten, är budgeterat till 2,4 miljarder kronor i 2013 års prisnivå och ligger utanför budgeten för Västlänken och det västsvenska paketet. De två projekten samordnas av kostnads- och effektivitetsskäl. Olskroken planskildhet beräknas stå klart 2023/2024.[34]

Projekt Sträcka Företag/Konsortium
Olskroken planskildhet Ånäsmotet till E6 vid Skansen Lejonet Peab (Sverige)[35]

Påverkan på staden[redigera | redigera wikitext]

Av totalt 8 kilometer ny järnväg går 6 kilometer i tunnel. Tunneln har dragits så att den så mycket som möjligt (4 km) skall gå genom berg. Ca 2 kilometer av tunneln kommer att byggas i jord/lera. På dessa platser grävs ett schakt i vilket tunneln byggs på plats och därefter fylls schaktet igen.[36]

Den totala byggtiden för Västlänken är beräknad till 9-10 år. Ingen plats kommer att vara påverkad av bygget under mer än maximalt två till tre år. [37] På de känsligaste platserna såsom centrala gator och torg kommer byggtiden att begränsas till 6 månader.[37] Övriga delar av tunneln (4 km) går i berg, och kan sprängas utan någon större påverkan på stadsmiljön.[36]

Trafikering[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs framtida pendeltågsnät via Västlänken[25]
Head station
Uddevalla
Stop on track
Uddevalla Östra
Stop on track
Ljungskile
Stop on track
Svenshögen
Stop on track
Stenungsund
Stop on track
Stora Höga
Stop on track
Jörlanda
Stop on track
Kode
Stop on track
Ytterby
Stop on track
Brunnsbo Spårvagn
Straight track Head station
Vänersborg
Straight track Stop on track
Öxnered
Straight track Stop on track
Trollhättan
Straight track Stop on track
Lödöse Södra
Straight track Stop on track
Älvängen
Straight track Stop on track
Nol
Straight track Stop on track
Nödinge
Straight track Stop on track
Bohus
Straight track Stop on track
Surte
Straight track Stop on track
Gamlestaden Spårvagn
Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr"
Straight track Head station
Alingsås
Straight track Stop on track
Västra Bodarna
Straight track Stop on track
Norsesund
Straight track Stop on track
Floda
Straight track Stop on track
Stenkullen
Straight track Stop on track
Lerum
Straight track Stop on track
Aspedalen
Straight track Stop on track
Aspen
Straight track Stop on track
Jonsered
Straight track Stop on track
Partille
Straight track Stop on track
Sävenäs
Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr"
Unknown BSicon "tSTRa"
Unknown BSicon "tHST"
Göteborg Centralen Spårvagn
Unknown BSicon "tHST"
Göteborg Haga Spårvagn
Unknown BSicon "tHST"
Göteborg Korsvägen Spårvagn
Unknown BSicon "tSTRe"
Unknown BSicon "KRWgl" Unknown BSicon "KRW+r"
Straight track Stop on track
Kvarnbyn
Straight track Stop on track
Mölnlycke
Straight track Stop on track
Landvetter
Straight track Unknown BSicon "tSTRa"
Straight track Unknown BSicon "tHST"
Landvetter Flygplats
Straight track Unknown BSicon "tSTRe"
Straight track Stop on track
Bollebygd
Straight track Stop on track
Sandared
Straight track End station
Borås
Stop on track
Mölndal Spårvagn
Stop on track
Kållered
Stop on track
Lindome
Stop on track
Anneberg
Stop on track
Hede
Stop on track
Kungsbacka
Stop on track
Åsa
Unknown BSicon "tSTRa"
Unknown BSicon "tKBHFe"
Varberg

Vid planeringen av tunneln har tagits hänsyn till utbyggnader som kan behövas i framtiden. För att kunna öka tågtrafiken behöver banorna runt Göteborg också få större kapacitet - de är samtliga ganska eller mycket hårt belastade.

Nuvarande och planerad trafik från Göteborg i högtrafik (tåg/timma och riktning, bedömda siffror för framtiden)

Riktning år 2008 år 2013 år 2030
Bohusbanan 1 2 2
Regionaltåg mot Trollhättan 1 2 2
Alependeln 0 4 4
mot Karlstad/Oslo 0,75 0,75 1
Alingsåspendeln 3 4 6
X2000 mot Skövde/Stockholm 1 1,5 -
IC-tåg mot Stockholm/Norrland via Skövde 1 1 1
Regionaltåg mot Skövde/Mariestad/Jönköping 1 1 2
Kungsbackapendeln 4 4 6
Regionaltåg mot Borås 0,5 0,5 3
höghastighetståg mot Jönköping/Stockholm - - 2
mot Kalmar/Karlskrona 0,5 0,5 0,5
Regionaltåg mot Halmstad 1 1
mot Malmö 1 1 4
Summa 16 23 33

Enligt Banverket och idéstudien till Västlänken trafikerades Göteborg centralstation av ca 340 tåg per vardagsdygn år 2001. Samma år gjordes cirka 31000 resor från eller till Göteborgs central per vardagsdygn.[14] Enligt Banverkets efterträdare Trafikverket är motsvarande siffror för 2013 cirka 600 tåg per dygn och ca 65000 resor.[38] Kapaciteten är otillräcklig för tillfredsställa alla önskemål om tåglägen från trafikbolagen.[39]

Alternativ till Västlänken[redigera | redigera wikitext]

Det så kallade förstärkningsalternativet var ett förslag från dåvarande Banverket och gick ut på att öka antalet spår i säckstationen vid Centralen samt bygga en parallell tunnel intill Gårdatunneln till Lisebergsstationen.[40] Detta alternativ utreddes inom Västlänksutredningen såsom beskrivs under rubriken Järnvägsutredningen 2006 ovan.

Ett av de mest utredda alternativen var Centralen-Korsvägen och hade en tunnel direkt från centralen till en ny station vid Korsvägen. Den avvisades för att den skulle i huvudsak behövt byggas i lera, vilket är betydligt dyrare och skulle orsaka betydligt mer trafikstörningar under byggtiden. Dessutom en station färre än det valda alternativet.

Ett annat alternativ som föreslogs var att bygga en vändslinga för pendeltåg ovanför spåren. Det skulle flytta upp till 12 avgångar per maxtimme från dagens spår. Det avfärdades för att plattformar måste enligt regler vara raka (för att personal ska kunna se om någon fastnat i en dörr), vilket skulle kräva en slinga på cirka 600 m diameter, vilket inte skulle få plats. Dessutom skulle inga restider minskas, vilket var ett politiskt önskemål.

En oberoende grupp stadsplanerare och arkitekter har också föreslagit ett annat alternativ, kallat Centralstation Gårda.[41] Trafikforskare har bedömt detta alternativ och funnit att restiden från pendeltågsstationerna till stora arbetsplatser i staden skulle bli längre än dagens lösning. Stora kostnader skulle också tillkomma för lokala anslutningar.[42]

Ytterligare förslag har förts fram av privata förslagsställare, men de har vanligen liknat någon av de ovanstående alternativen. Till exempel en tunnel från centralen via Ullevi till Lisebergsstationen, vilket skulle kostat mycket pengar utan någon ny station i attraktivt läge.[källa behövs] En bakgrund är att sträckan Almedal–centralen är ganska hårt belastad, och om man ska bygga ny järnväg Göteborg–Borås och eventuellt via Jönköping och Stockholm, behövs två nya spår mellan Almedal och centralen. Dessa två spår kan alltså dras på olika sätt, parallellt med existerande sträcka, eller nergrävt närmare Korsvägen/Heden, eller i bergtunnlar via Haga (den beslutade Västlänken).[källa behövs]

Omdebatterat projekt[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer tidvis intensiv debatt kring Västlänken, både i medier och i politiska sammanhang. Både kritiska och positiva debattinlägg och insändare skrivna av privatpersoner, politiker, organisationer, Trafikverket och Göteborgs stad har förekommit i tidningar och på nätet. [43][44]

Politiskt stöd och motstånd[redigera | redigera wikitext]

Bland de partier som valdes in i Göteborgs kommunfullmäktige vid valen 2010 och 2014 hade Västlänken stöd av samtliga partier utom Vägvalet och Sverigedemokraterna.[45][46][47][48][49][50] Bland moderaterna har det funnits enskilda politiker som velat utreda alternativ till Västlänken.[51] Bland de Västlänkskritiska politikerna har bland annat kommunalrådet och tidigare moderaten Martin Wannholt och kommunalrådet och tidigare miljöpartisten Henrik Munck[52] i Göteborg synts,[53][54] samt andra politiker på lokal-, regional- och riksnivå.[55][56] I maj 2015 gav en stor majoritet av moderaterna på förbundsstämman i Göteborg sitt stöd åt Västlänken och trängselskatten och förkastade de motioner som ville ha bort eller utreda dessa.[57]

En Sifo-undersökning våren 2018, inför kommunvalet i Göteborg i september 2018, visade att de Västlänksnegativa partierna hade stöd av cirka 30 procent av de intervjuade personerna. Cirka hälften av stödet i undersökningen (15 procent) fick det av Martin Wannholt nystartade partiet Demokraterna.[58]

Allmänhetens stöd och motstånd[redigera | redigera wikitext]

Förändring i allmänhetens stöd för Västlänken utifrån SOM-institutets undersökningar. Balansvärdet räknas ut genom att från undersökningsresultatet ta andelen "bra"/"mycket bra" minus andelen "dåligt"/"mycket dåligt. Ett plusvärde innebär att majoriteten är positiv till Västlänken och vice versa.[59]

Enligt SOM-institutets årliga undersökningar minskade det allmänna stödet för Västlänken mellan 2011 och 2014 från balansvärdet +34 till +2, för att år 2015 stiga till +5,[60] och 2016 sjunkit till -8%.[61]För Göteborgsregionen låg balansvärdet för Västlänken på +9 år 2013[62], men sjönk till -9 år 2015.[60][63] Motståndet var störst bland äldre medborgare, medan majoriteten av yngre medborgare var positiv till Västlänken.[64]

Synpunkter[redigera | redigera wikitext]

Förutom de större områden enligt nedan som debatterats, så har det också framförts synpunkter på att det kan finnas andra alternativ som, enligt deras upphovspersoner, ger samma kapacitetshöjning till mycket lägre kostnad.[65][66][67][68] De alternativ som kritiker fört fram kan, enligt Trafikverket, inte ge den efterfrågade kapacitetsökningen, restidsförkortningen och ökade resandet.[69]

Ifrågasatt samhällsnytta[redigera | redigera wikitext]

Kritiker menar att analyser med traditionella metoder visar att Västlänken har kraftigt negativ samhällsnytta.[70][71] Trafikverkets beräkningar ska ha visat på mer än 11 miljarder kronor i negativ samhällsnytta.[72]

Enligt Trafikverket finns det stora och positiva samhällsekonomiska effekter av Västlänken som inte kvantifieras i den samhällsekonomiska kalkylen, men som måste tas med vid en bredare analys. Det rör sig bland annat om ett robustare och mindre störningskänsligt järnvägssystem, ökade möjligheter till tågpendling, regionförstoring, miljöeffekter och så vidare. Den underliggande prognosen för tågtrafikering och resandeutveckling i den samhällsekonomiska kalkylen "bygger på försiktiga antaganden och är sannolikt underskattad." Sammantaget menar därför Trafikverket att Västlänken är samhällsekonomiskt motiverad.[73][71]

Ifrågasatta faktaunderlag[redigera | redigera wikitext]

Ett viktigt motiv bakom Västlänken är bristande kapacitet vid Göteborgs centralstation. Att Västlänken verkligen skulle innebära någon ökad kapacitet har dock ifrågasatts av exempelvis nätverket "Stoppa Västlänken Nu". Nätverket hävdar istället att tunneln skulle utgöra en försämring på så sätt att antalet avgångar inte ökar och att många skulle få längre restid än idag.[74][75][76] Detta tillbakavisas av Trafikverket. [77] Nätverket har även framfört att en planerad planskildhet i Olskroken kan komma att utgöra en flaskhals som kommer begränsa antalet tåg.[78]

Tidiga bedömningar av dåvarande Banverket 2006 visade att Västlänkens trafiksiffror var väldigt osäkra.[79] I senare samhällsekonomiska kalkyler av Trafikverket har det visats att resandeprognosen "bedömts underskatta det framtida resandet då den årliga tillväxttakten i prognosen för kollektivtrafik är låg jämfört med nuvarande utveckling i storstadsområden".[80]

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Räddningstjänsten i Storgöteborg har uttryckt oro över Västlänkens säkerhetskoncept där delar av tågtunneln inte kommer att ha en parallellgående säkerhetstunnel utan istället förses med hisschakt från markplan.[81] Enligt räddningstjänsten kommer en räddningsinsats att påverkas på ett omfattande sätt då hisschakt skulle kunna försvåra positionering och beskrivning av en olycka. Hisschakt skulle även kräva mer räddningspersonal vid en olycka samt att mer resurser lades på övningar i liknande scenarior.[82]

Räddningstjänsten har samtidigt påpekat att man delar Trafikverkets bedömning om att trafikanternas självutrymningsmöjligheter är god och säkerhetsmässigt i nivå med annan infrastruktur under marken.[82] Enligt Trafikverket har man i samråd med räddningstjänsten kommit så långt i diskussionerna att den lösning man valt troligtvis kan accepteras.[83] Trafikverket har även sagt sig kunna vara behjälplig vad gäller utbildning och mer resurser.[84]

Störningar under arbetet och påverkan på stadens träd och fornminnen[redigera | redigera wikitext]

Trädflytt. Förberedelser inför bygget av Västlänken vid Korsvägen i november 2017.

Staden kommer att påverkas under byggtiden, där de känsligaste delarna påverkas under sex månader och andra delar i upp till tre år.[37] De boende längs den tänkta sträckningen kan komma att störas vibrations- eller ljudmässigt.[85] Trafikverkets riktlinje är att inga boende ska behöva utsättas för fler än fem störningstillfällen med maximal ljudnivå som överskrider 55 dB(A) mellan klockan 22.00 och 0600.

Trafikflödet kommer påverkas under tiden då tunneln byggs. Tung trafik med bland annat bergs- och schaktmassor kommer att öka i centrum. 170 000 lastbilstransporters behövs för detta under byggtiden.[72][86] Delar av tunneln måste byggas i öppna schakt, vilket innebär att ett dike grävs och tak och väggar byggs sedan.[36]

Det finns risk att gamla träd som växer längs Västlänkens sträckning inte kommer att kunna bli kvar. Dessa kommer antingen tas ned eller flyttas. De träd som flyttas flyttas endera permanent till en annan plats eller temporärt, för att planteras tillbaka när bygget är färdigt. De träd som inte återkommer, för att de flyttats permanent till annan plats eller tagits ner ersätts med ett eller flera nya träd efter avslutat bygge. Trafikverket uppskattar antalet träd som kommer att påverkas i Haga till 100, [87] vilket ifrågastts och att kanske 500 träd kommer beröras på ett eller annat sätt.[88]

Fornminnet under skattehuset i Rosenlund, ett befästningsverk, kommer att tas bort.[89] Göteborgs Stadsledningskontor har i sitt yttrande om Västlänkens järnvägsplan villkoret att de berörda fornlämningarna så långt som möjligt ska bevaras, synliggöras och införlivas i den nya anläggningen.[90]

Västlänken kommer att dras i en tunnel under Skansen Lejonet som ligger på Gullberget som är en kulle i spårområdet. Detta påverkar kullen och byggnadsverket. Trafikverket bedömer dock att det totala upplevelsevärdet påverkas positivt då Västlänkens tråg kommer att däckas över från Gullberget och 35 meter norrut. De spår som i dag (2016) går i marknivå på norra sidan av Gullberget kommer att tas bort, vilket gör att bil-, gång- och cykeltrafik kommer att kunna nå Skansen Lejonet planskilt från järnvägstrafiken.[91]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Trafikverket - Frågor & Svar[92]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Jansson, Karin (23). ”Datum spikat: Då börjar Västlänken byggas”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524065053/http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/datum-spikat-d%C3%A5-b%C3%B6rjar-v%C3%A4stl%C3%A4nken-byggas-1.6160067. Läst 24 maj 2018. 
  2. ^ [a b c] ”Trafikverket - Västlänken”. Trafikverket.se. 27. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150307070718/http://www.trafikverket.se/vastlanken/. Läst 7 mars 2015. 
  3. ^ [a b c] ”Vad ingår i Västlänken?”. Trafikverket.se. 17. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150306220633/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2015/2015-02/Vad-ingar-i-Vastlanken/. Läst 6 mars 2015. 
  4. ^ Ulf Nyström (19 juni 2013). ”http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1758015-trafikverket-vastlanken-lonsam”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150307071433/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1758015-trafikverket-vastlanken-lonsam. Läst 7 mars 2015. 
  5. ^ [a b c d] ”Fler tåg kan trafikera Västlänken”. Trafikverket. 28. Arkiverad från originalet den 28 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180528084030/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2018/2018-05/fler-tag-kan-trafikera-vastlanken/. Läst 28 maj 2018. 
  6. ^ ”Trafikverket - Om Västlänken”. Trafikverket.se. 2. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150307073725/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/. Läst 7 mars 2015. 
  7. ^ [%223746%22 ”Västlänken”]. Västtrafik. http://www.vasttrafik.se/#!/om-vasttrafik/vastsvenska-paketet-vasttrafik/vastlanken/?scrollToPage=[%223746%22]. 
  8. ^ [a b] ”Västlänkens järnvägsplan”. Trafikverket.se. 8. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150307080407/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/Aktuella-handlingar/Jarnvagsplan/. Läst 7 mars 2015. 
  9. ^ [a b c d] ”Västlänkens stationer”. Trafikverket.se. 8. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150306215508/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/Vastlankens-stationer/. Läst 6 mars 2015. 
  10. ^ Källa: karta på trafikverket.se och mätning med KartSök och ortnamn.
  11. ^ ”Se tävlingsbidragen för Handelshögskolans nya utbyggnad med Västlänkens stationsuppgång”. Trafikverket.se. 6. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150306220218/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2015/2015-02/Se-arkitekternas-tavlingsbidrag-for-Handelshogskolans-nya-utbyggnad-med-Vastlankens-stationsuppgang/. Läst 6 mars 2015. 
  12. ^ ”Entré vid Götaplatsen har diskuterats”. Trafikverket.se. 13. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150306221813/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Insandarsvar-Vastlanken/2015/2015-02/Entre-vid-Gotaplatsen-har-diskuterats/. Läst 6 mars 2015. 
  13. ^ ”Tidsbubblan - april 2017”. Trafikverket. 7 april 2017. Arkiverad från originalet den 11 april 2017. https://web.archive.org/web/20170411200508/http://www.trafikverket.se/contentassets/d19071efcb7844e3a2f56c5a36388991/tidslinje_liggande_150507.pdf. Läst 11 april 2017. ”1980- & 1990-tal – Diskussioner börjar om att tågsystemet och tillgängligheten till centrala Göteborg måste förbättras. I slutet på 80-talet väcks idén om en tågtunnel under Göteborg.” 
  14. ^ [a b] ”Idéstudie Göteborg C” (PDF). Banverket. 29 maj 2001. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402135945/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/idestudie-gbg-c_webb.pdf. Läst 30 mars 2015. 
  15. ^ [a b c d] ”Förstudie för kapacitetsförstärkning - Tidigt samråd”. Banverket. 4. Arkiverad från originalet den 14 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170614071626/http://www.trafikverket.se/contentassets/6af3819de30a46dab699d53ac17b76d3/aktuell01/forstudievastlanken_tidigtsamrad.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  16. ^ [a b] ”Förstudie: Västlänken - en tågtunnel under Göteborg. Beslutshandling”. Banverket. 30. http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Forstudie_Vastlanken_Beslutshandling_040130_webb.pdf. Läst 7 mars 2015. [död länk]
  17. ^ [a b] ”Järnvägsutredning inkl MGB - Västlänken - Utställningshandling”. Banverket. 2007. Arkiverad från originalet den 14 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150214134429/http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Jarnvagsutredning_inkl_MKB_kap1-4.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  18. ^ [a b c d] ”Järnvägsutredning Västlänken” (PDF). Banverket. December 2007. sid. 5. Arkiverad från originalet den 7 november 2014. https://web.archive.org/web/20141107024912/http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Vastlanken_beslutshandling.pdf. Läst 7 mars 2015. 
  19. ^ [a b] Lithner, Matas. ”Västlänken - en tåg tunnel under Göteborg: Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning - Underlagsrapport Kapacitet” (2006-02-09). Banverket. http://www.trafikverket.se/contentassets/8de338e19d7440e699aa44e10c70141e/ur_06_kapacitet_72dpi.pdf. Läst 29 mars 2015. ”Bilaga nummer 10 Förstärkningsalternativet (Lisebergsalternativet)” 
  20. ^ ”Västlänken är ett nyckel-projekt”. Göteborgs-Posten. 14 januari 2005. Arkiverad från originalet den 30 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150330194000/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.120633-vastlanken-ar-ett-nyckel-projekt. Läst 30 mars 2015. ”Om ett sådant alternativ väljs måste den nuvarande säckstationen byggas ut till att omfatta upp till 32 spår.” 
  21. ^ [a b c d e] ”Järnvägsutredning: Utställningshandling Del 2”. Banverket. 9 februari 2006. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304120620/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/jarnvagsutredning_inkl_mkb_kap5-6.pdf. Läst 29 mars 2015. 
  22. ^ [a b] ”Järnvägsutredning Västlänken” (PDF). Banverket. December 2007. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150820090257/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/vastlanken_beslutshandling.pdf. Läst 5 augusti 2015. 
  23. ^ ”Järnvägsutredning Västlänken (Bilaga 2: Remissvar)”. Banverket. 2006. Arkiverad från originalet den 3 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150203034947/http://www.trafikverket.se/PageFiles/64971/3.2_Remissvar%20V%C3%A4stl%C3%A4nken%20j%C3%A4rnv%C3%A4gsutredning%202006_1.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  24. ^ Banverket, "Järnvägsutredningen Västlänken", bilaga 2, 2006 http://www.trafikverket.se/PageFiles/64971/3.2_Remissvar%20V%c3%a4stl%c3%a4nken%20j%c3%a4rnv%c3%a4gsutredning%202006_1.pdf Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ [a b] Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020
  26. ^ ”Korridorkarta Västlänken, december 2007” (PDF). Trafikverket. http://www.trafikverket.se/PageFiles/16891/Korridorkarta_V%c3%a4stl%c3%a4nken_A3_dec07_l%c3%a5guppl.pdf. [död länk]
  27. ^ ”Järnvägsplan Västlänken - Miljökonsekvensbeskrivning (s69-96)”. Trafikverket. 7. http://www.trafikverket.se/PageFiles/163271/olskroken_vastlanken_mkb_69_96_370.pdf. Läst 9 mars 2015. [död länk]
  28. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130115092003/http://regionhalland.se/utveckling-och-tillvaxt/projekt/infrastrukturprojekt/vastpaketet/. Läst 27 juni 2013. 
  29. ^ ”Västlänken fyra miljarder dyrare”. 14 januari 2010. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.289376-vastlanken-fyra-miljarder-dyrare. 
  30. ^ ”NCC bygger deletapp Centralen av Västlänken”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623102353/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2018/2018-03/ncc-bygger-deletapp-centralen-av-vastlanken/. Läst 23 juni 2018. 
  31. ^ ”Entreprenör för deletapp Kvarnberget i Västlänken tilldelad”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623101928/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2018/2018-06/entreprenor-for-deletapp-kvarnberget-i-vastlanken-tilldelad/. Läst 23 juni 2018. 
  32. ^ ”Entreprenör för deletapp Haga i Västlänken tilldelad”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623101019/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2017/2017-06/entreprenor-for-deletapp-haga-i-vastlanken-tilldelad/. Läst 23 juni 2018. 
  33. ^ ”Entreprenör tilldelad för deletapp Korsvägen i Västlänken”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623101341/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2017/2017-11/entreprenor-tilldelad-for-deletapp-korsvagen-i-vastlanken/. Läst 23 juni 2018. 
  34. ^ [a b] ”Olskroken planskildhet”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 15 april 2018. https://web.archive.org/web/20180415073629/https://www.trafikverket.se/olskroken. Läst 15 april 2018. 
  35. ^ ”Peab bygger projekt Olskroken planskildhet”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623103100/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Olskroken/Nyheter/2018/2018-05/peab-bygger-projekt-olskroken-planskildhet/. Läst 23 juni 2018. 
  36. ^ [a b c] Gunilla Grahn-Hinnfors (12 januari 2009). ”Flera års trafikkaos”. GP.se. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.110642-flera-ars-trafikkaos. Läst 13 januari 2009. 
  37. ^ [a b c] Trafikverket, Byggtiden ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. https://archive.is/20130629174914/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/Fragor-och-svar-listning/Byggtiden/. Läst 27 juni 2013. 
  38. ^ Trafikverket Västlänken - Sammanhang och effekter Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. 2013-06-14
  39. ^ Trafikverket Trafikverket söker lösningar för Göteborg C 2012-08-17
  40. ^ ”Vem behöver den dyra Västlänken?”. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.454535-vem-behover-den-dyra-vastlanken-. Läst 1 maj 2015. 
  41. ^ Gunnar Anjou. ”Flytta Centralstationen till Gårda”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1325165-flytta-centralen-till-garda. Läst 6 november 2014. 
  42. ^ Trafikforskare dömer ut Gårda Arkiverad 3 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (GP 25 maj 2015)
  43. ^ ”Debatt- och insändarsvar Västlänken”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503064611/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Insandarsvar-Vastlanken/. Läst 3 maj 2015. 
  44. ^ ”Frågor och svar från chatt om Västlänken 16 december 2014”. Goteborg.se. 16 december 2014. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503064952/http://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/41c0f7f6-f51c-4cf8-9599-dc1f61189f8d/%21ut/p/b1/hY9bkqowAETX4gI0IUQen2iiPAQGkOcPhcg4IBEFEcnqr7OAqdt_XXWq-jTIQCqIioKRqqoKSEB2K171pXjW3a1of3sm5WgDPWUjaNCNvig0DhZGgS-ifYBADJKmnNck1SZCiV8ENUnxtbH8K3FvZCgN10B-TjdmkFcbRZL2TRLCc4clqui7b5uiCsXfR3Y-J_bu-hMXD2a3tGaGru9bVTp520vUvb5qrZ9PA1ZKlwrvHD-Y5sLXKLN15RGDsPlXPP2Iwj-iwf_9SD-A_CeAJHAECcR50Mx3g1-533DvfSSZYUOFfwa4E_LYCVt3ULeCc4ihQAXTuU7c5gEc6MwDR_86R3640Uh4r0wbmCCrT2w1lWwFVwiuFSwjKEqSooqqikHUpMKBdPZlR6Nkem_WphNZmSLJmjva_fqxpfolHvOx6Afij2Vryow21YwMKdxrnoWEOIq6szbRZtyKXk3aQruktW_ls3_wytCVjey1xFBD_Gf_rG_tOD-Y7izluJr9Cb_7UkyS8BnxIxNTdVdAT9g3ozusZZz0pH_GfRSET-ee51ZchPkYjLn1OHJihE4dm1sBiju1xVY15HxJ9a5xIL0sFsDRO1YBlvXzslieJm2x-AdzSGnZ/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 3 maj 2015. 
  45. ^ ”Ja till Västsvenska paketet”. moderat.se. 3 mars 2015. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501212031/http://www.moderat.se/goteborg/ja-till-vastsvenska-paketet. Läst 1 maj 2015. 
  46. ^ ”Trafik och infrastruktur”. Folkpartiet. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501213357/http://www.folkpartiet.se/lokalt/goteborg/politik-for-goteborgs-stad/trafik-och-infrastruktur/. Läst 1 maj 2015. 
  47. ^ ”Västsvenska paketet behövs för stadens framtid”. Socialdemokraterna. 6 mars 2015. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501214447/http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/Goteborg/Nyheter/Vastsvenska-paketet-behovs-for-stadens-framtid/. Läst 1 maj 2015. 
  48. ^ Lega, David (mfl) (4 april 2015). ”Västlänken är redan synad i sömmarna”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501221003/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2675282-vastlanken-ar-redan-synad-i-sommarna. Läst 2 maj 2015. 
  49. ^ ”Västlänken”. Vägvalet. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501214827/http://www.vagvaletgbg.se/fragor-och-svar/vastlanken/. Läst 1 maj 2015. 
  50. ^ Levinsson, Staffan (mfl) (17 mars 2015). ”Västlänken – ett skenande problem”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501215749/https://goteborg.sverigedemokraterna.se/2015/03/17/vastlanken-ett-skenande-problem-2/. Läst 1 maj 2015. 
  51. ^ Grahn-Hinnfors, Gunilla (6 maj 2015). ”Moderaterna fastnar i frågan om Västlänken”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2706559-moderaterna-fastnar-i-fragan-om-vastlanken. 
  52. ^ Munck, Henrik (1 februari 2018). ”Västlänken är en farligt urspårad debatt”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522090151/http://www.gp.se/debatt/v%C3%A4stl%C3%A4nken-%C3%A4r-en-farligt-ursp%C3%A5rad-debatt-1.5123823. Läst 22 maj 2018. 
  53. ^ Wannholt, Martin (20 augusti 2014). ”Martin Wannholt (M): Därför säger jag nej till Västlänken”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503063706/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2464121-martin-wannholt-m-darfor-sager-jag-nej-till-vastlanken. Läst 3 maj 2015. 
  54. ^ Höglund, Jan (m.fl) (28 november 2014). ”Moderaterna: Wannholt utesluts”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503064004/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2560426-moderaterna-wannholt-utesluts. Läst 3 maj 2015. 
  55. ^ Grahn-Hinnfors, Gunilla (13 maj 2015). ”Moderater fortsätter kämpa mot Västlänken”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2629399-moderater-fortsatter-kampa-mot-vastlanken. Läst 2 maj 2015. 
  56. ^ Caplan, Stefan (m.fl.) (8 oktober 2012). ”M: Dags att lyssna på kritiken mot Västlänken”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1086650-m-dags-att-lyssna-pa-kritiken-mot-vastlanken. Läst 2 maj 2015. 
  57. ^ ”Moderatstämman: Ja till Västlänken och trängselskatt”. 30 maj 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6177918. Läst 12 juli 2015. 
  58. ^ Ekström, Anna (17 maj 2018). ”GP/Sifo: Demokraterna lika stora som Socialdemokraterna”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522084232/http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/gp-sifo-demokraterna-lika-stora-som-socialdemokraterna-1.6051415. Läst 22 maj 2018. 
  59. ^ ”Rapporter - fördjupning av särskilda teman”. SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/publicerat/rapporter. Läst 14 juni 2016. 
  60. ^ [a b] Annerstedt, Linn; Bergström, Annika; Ohlsson, Jonas (juli 2016). ”SOM-institutet 2016: Trafikvanor och attityder (för 2015)” (PDF). SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/digitalAssets/1577/1577973_trafikvanor-och-attityder-2015.pdf. Läst 14 juni 2016. 
  61. ^ Solevid, Maria; Arkhede, Sofia (december 2017). ”SOM-undersökningen i Göteborg 2016” (PDF). SOM-institutet, Göteborgs Universitet. https://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649849_31-som-unders--kningen-i-g--teborg-2016.pdf. Läst 20 december 2017. 
  62. ^ Nordin, Lukas; Bergström, Annika; Ohlsson, Jonas (juli 2015). ”SOM-institutet 2014: Trafikvanor och attityder (för 2013)” (PDF). SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/digitalAssets/1488/1488321_trafikvanor-och-attityder-2013.pdf. Läst 14 juni 2016. 
  63. ^ Arne Larsson. ”Nu är majoriteten i Göteborg emot Västlänken”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2769260-nu-ar-majoriteten-i-goteborg-emot-vastlanken. Läst 12 juli 2015. 
  64. ^ Arne Larsson. ”Unga är för Västlänken – de äldre är emot”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2769733-unga-ar-for-vastlanken-de-aldre-ar-emot. Läst 13 juli 2015. 
  65. ^ Ulf Nyström (19 maj 2013). ”Fyra alternativ till Västlänken”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1676314-fyra-alternativ-till-vastlanken. Läst 28 juni 2013. 
  66. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. https://archive.is/20130629174908/http://www.goteborg2021.com/ideer/vastlank2021/. Läst 27 juni 2013. 
  67. ^ Joakim Rosdahl (22 april 2013). ”Ersätt Västlänken med moderniserad spårväg (debatt)”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1575546-ersatt-vastlanken-med-moderniserad-sparvag. Läst 28 juni 2013. 
  68. ^ Hans Sternlycke (2 januari 2013). ”Västlänken penningförstörelse”. teknikdebatt.se. http://teknikdebatt.se/debatt/vastlanken-penningforstorelse. Läst 28 juni 2013. 
  69. ^ Banverket, Järnvägsutredning Västlänken ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150820090257/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/vastlanken_beslutshandling.pdf. Läst 5 augusti 2017. 
  70. ^ Lennart Duell (fp) (21 januari 2012). ”Debatt: Tågtunneln måste få diskuteras”. GT. http://www.expressen.se/gt/ledare/debatt-tagtunneln-maste-fa-diskuteras/. Läst 28 juni 2013. 
  71. ^ [a b] ”Frågor & svar - Vad kommer det att kosta?”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712230119/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/Fragor-och-svar-listning/Vad-kommer-det-att-kosta/. Läst 28 juni 2013. 
  72. ^ [a b] Ulf Nilsson (kp) (29 november 2012). ”Vad är det för fel på Västlänken? (Debatt)”. Proletären. http://www.proletaren.se/inrikes-politik/vad-ar-det-fel-pa-vastlanken. Läst 28 juni 2013. 
  73. ^ ”Samlad effektbedömning”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304105948/http://www.trafikverket.se/contentassets/bd44ae1aadf342599c1d2c6d68f96a41/samlad_effektbedomning_vastlanken_med_planskildhet_i_olskroken.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  74. ^ ”Stoppa Västlänken Nu: "När Västlänken är i drift blir det väl bra?””. http://stoppavastlanken.nu/nar-vastlanken-ar-drift-blir-det-val-bra/. Läst 14 augusti 2016. 
  75. ^ ”Stoppa Västlänken Nu: "Kortare restider?"”. http://stoppavastlanken.nu/kortare-restider/. Läst 14 augusti 2016. 
  76. ^ [http://press.stoppavastlanken.nu/?p=20 ”Rapport från Trafikverket: Västlänken ger ingen utökad turtäthet”]. Stoppa Västlänken nu. http://press.stoppavastlanken.nu/?p=20. Läst 10 augusti 2016. 
  77. ^ ”Basprognos och järnvägsplan är skilda saker”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/nara-dig/vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/insandarsvar-vastlanken/2015/2015-04/basprognos-och-jarnvagsplan-ar-skilda-saker/. Läst 10 augusti 2016. 
  78. ^ ”Hur var det nu med Västlänken och kapaciteten?”. Stoppa Västlänken nu. http://stoppavastlanken.nu/hur-var-det-nu-med-vastlanken-och-kapaciteten/. Läst 11 augusti 2016. 
  79. ^ ”Underlagsrapport - Samhällsekonomisk bedömning” (pdf). Järnvägsutredning med MKB, Västlänken. Banverket. sid. 37. Arkiverad från originalet den 3 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150203041857/http://www.trafikverket.se/PageFiles/16890/UR_15_Samhallsekonomi_72dpi.pdf. Läst 28 juni 2013. 
  80. ^ ”Västlänken - Sammanhang och effekter” (pdf). Trafikverket0. sid. 18. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712230755/http://www.trafikverket.se/contentassets/3c9704a8d8064f77bde3b31aaefa46c4/vastlanken_sammanhang_och_effekter_201306.pdf. Läst 28 juni 2013. 
  81. ^ ”Västlänken oroar räddningstjänsten”. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2482987-vastlanken-oroar-raddningstjansten. Läst 1 maj 2015. 
  82. ^ [a b] ”Räddningstjänstens remissvar angående Västlänken”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503070533/http://www.rsgbg.se/information_fran_RSG/Idag-har-vi-lamnat-remissvar-angaende-Vastlanken/. Läst 27 februari 2015. 
  83. ^ ”Frågor och svar från chatt om Västlänken 16 december 2014”. Göteborg. 16 december 2018. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501223858/http://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/41c0f7f6-f51c-4cf8-9599-dc1f61189f8d/%21ut/p/b1/hY9bkqowAETX4gI0IUQen2iiPAQGkOcPhcg4IBEFEcnqr7OAqdt_XXWq-jTIQCoIqoyhIikgAdmteNWX4ll3t6L97ZmUow30lI2gQTf6otA4WBgFvoj2AQIxSJpyXpNUmwglfhHUJMXXxvKvxL2RoTRcA_k53ZhBXm0USdo3SQjPHZaoou--bYoqFH8f2fmc2LvrT1w8mN3Smhm6vm9V6eRtL1H3-qq1fj4NWCldKrxz_GCaC1-jzNaVRwzC5l_x9CMK_4gG__cj_QDynwCSwBEkEOdBM98NfuV-w733kWSGDRX-GeBOyGMnbN1B3QrOIYYCFUznOnGbB3CgMw8c_esc-eFGI-G9Mm1ggqw-sdVUshVcIbhWsIygKEmKKqoqBlGTCgfS2ZcdjZLpvVmbTmRliiRr7mj368eW6pd4zMeiH4g_lq0pM9pUMzKkcK95FhLiKOrO2kSbcSt6NWkL7ZLWvpXP_sErQ1c2stcSQw3xn_2zvrXj_GC6s5TjavYn_O5LMUnCZ8SPTEzVXQE9Yd-M7rCWcdKT_hn3URA-nXueW3ER5mMw5tbjyIkROnVsbgUo7tQWW9WQ8yXVu8aB9LJYAEfvWAVY1s_LYnmatMXiHwdid3o%21/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 2 maj 2015. 
  84. ^ Adolfsson, Camilla (14 april 2015). ”Kulturmiljön viktig fråga för fortsatta arbetet med Västlänken”. Vårt Göteborg. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503090643/http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/trafik%2Ckulturmiljon_viktig_fraga_for_fortsatta_arbetet_med_vastlanken. Läst 3 maj 2015. 
  85. ^ Thomas Weidmo. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2698957-vastlanken-saknar-nivakrav-pa-buller-och-vibrationer. 
  86. ^ Jimmy Fredriksson (22 maj 2012). ”Det okända priset för att bygga Västlänken”. GT. http://www.expressen.se/gt/det-okanda-priset-for-att-bygga-vastlanken/. Läst 28 juni 2013. 
  87. ^ ”Översyn av träden”. Arkiverad från originalet den 25 september 2015. https://web.archive.org/web/20150925115227/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2014/2014-06/Oversyn-av-traden/. Läst 21 september 2015. 
  88. ^ ”Västlänken en miljökatastrof”. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2580201-vastlanken-en-miljokatastrof-utred-alternativen. Läst 21 september 2015. 
  89. ^ ”Trafikverket anpassar Västlänken”. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/trafikverket-anpassar-vastlanken. Läst 1 maj 2015. 
  90. ^ ”Yttrande gällande kungörande och granskning av järnvägsplan för Västlänken”. Göteborgs Stads Stadsledningskontor. Arkiverad från originalet den 13 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150713003243/https://www.gp.se/polopoly_fs/1.2660246.1426684316%21/Kommunens%20yttrande.pdf. Läst 7 maj 2015. 
  91. ^ ”Västlänken - Planbeskrivning, sid 1-68”. Trafikverket. 1 dec 2014, rev. 17 aug 2015. sid. 25. http://www.trafikverket.se/contentassets/62aeb527c3d14070a4db5b29c3a6a4ee/planbeskrivning/vastlanken_planbeskrivning_1_68_128.pdf. Läst 20 maj 2016. ”Upplevelsevärdet av skansen Lejonet bibehålls. En flytt av de järnvägsspår så ligger närmst Gullbergs fot bedöms också bidra till att upplevelsevärdet i närområdet kan förstärkas.” 
  92. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/>

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]