Västlänken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västlänken
Vastlanken train tunnel in Gothenburg Sweden map based on OpenStreetMaps.png
Västlänkens sträckning
Officiellt namn Västlänken
Plats Göteborg
Ingår som en del av Västsvenska paketet
Format
Total längd 8 km varav 6 km i tunnel
Konstruktionstyp berg- och betongtunnel
Underhålls av Trafikverket
Datum
Byggstart 2017/2018[1]
Färdigställd 2026[2] (Station Centralen beräknas kunna vara i drift 2023)[3]
Trafik
Trafikslag Pendeltåg, Regionaltåg
Antal tågspår Dubbelspår
Pendeltåg av modell X61 vid Göteborgs centralstation

Västlänken är en planerad 8 kilometer lång tvåspårig järnvägsförbindelse genom centrala Göteborg. 6 kilometer kommer att gå i tunnel med tre underjordiska stationer vid centralstationen, Hagakyrkan och Korsvägen. Västlänken är en del av det Västsvenska paketet och är budgeterad till 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Byggstart planeras till 2017/2018, och år 2026 planeras tunneln vara trafikklar i sin helhet.[1]

Syftet med Västlänken är att underlätta resandet inom Västra Götalandsregionen. Tunneln kommer att trafikeras av pendeltåg och några regionaltåg,[1] samt frigöra spår vid nuvarande centralstationen där samtliga fjärrtåg och resterande regionaltåg även i framtiden kommer att stanna i markplan.[4][5]

Västlänken är ett omdebatterat byggprojekt. Projektet stöds dock av en stor majoritet av de politiska partierna i kommunfullmäktige i Göteborgs kommun, vilka ser Västlänken som en nödvändig satsning för att förbättra regionens kommunikationer.

Västlänkens sträckning[redigera | redigera wikitext]

Västlänken
Unknown BSicon "CONT2"
Unknown BSicon "CONTgg" + Unknown BSicon "STRc3"
Västra StambananStockholm
Unknown BSicon "CONT2" + Unknown BSicon "STRc1"
Unknown BSicon "ABZg+4" + Unknown BSicon "STRc3"
Norge/VänerbananKil/Ed
Unknown BSicon "STRc1" Unknown BSicon "ABZg+4"
BohusbananStrömstad
Unknown BSicon "exSTRc2"
Unknown BSicon "ABZ2x3" + Straight track
Unknown BSicon "STRc3"
Unknown BSicon "exSTRc2" Unknown BSicon "exSTR3+1"
Straight track + Unknown BSicon "BRIDGEf" + Unknown BSicon "STRc1" + Unknown BSicon "exSTRc4"
Unknown BSicon "STR+4"
◄Västlänken
Unknown BSicon "extSTR+1a"
Unknown BSicon "3STRg+l" + Unknown BSicon "exSTRc4"
Unknown BSicon "3KRZu-" Unknown BSicon "3ABZg+r"
Unknown BSicon "extSTR" Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr" Straight track
▼Västkustbanan
Unknown BSicon "extBHF-L" Unknown BSicon "KBHF-Re" Straight track
Göteborg C
Unknown BSicon "extHST" Straight track
Haga Station
Unknown BSicon "extSTR" Enter tunnel
Gårdatunneln
Unknown BSicon "extSTR2" Unknown BSicon "tSTRc3" Unknown BSicon "tHST"
Lisebergs station
Unknown BSicon "extSTRc1"
Unknown BSicon "extSTR2+4" + Unknown BSicon "exlHST"
Unknown BSicon "tSTRc2" + Unknown BSicon "extSTRc3"
Unknown BSicon "tSTR3"
Korsvägen station
Unknown BSicon "extSTRc1" Unknown BSicon "tABZ+1x4" Unknown BSicon "tSTRc4"
◄Västlänken
Exit tunnel
Gårdatunneln
Unknown BSicon "ABZg2" Unknown BSicon "STRc3"
Straight track + Unknown BSicon "STRc1"
Unknown BSicon "CONT4"
Kust till kust-bananKalmar
Continuation forward
VästkustbananLund

Sett från norr till söder kommer Västlänken att sträcka sig från Olskroken där den går i markplan och vidare in i tunnel vid Skansen Lejonet. Vid centralstationen passerar den under Nils Ericsonterminalens norra ände och vidare västerut längs Södra älvstranden och under Residenshuset vid Stora Hamnkanalen. Efter en sväng söderut fortsätter tunneln till Haga där den passerar under Hagakyrkan. Därefter gör tunneln en sväng österut under Landala och vidare under Korsvägen, Liseberg och E6 för att slutligen gör en sväng söderut och ansluta till det befintliga järnvägsnätet vid Almedal.[6]

Stationer[redigera | redigera wikitext]

Station Centralen[7] kommer att ligga i ett underjordiskt plan norr om Nils Ericssonterminalen, runt 400 m från spårvagnshållplatsen Drottningtorget och 250 m från spårvagnshållplatsen Nordstan.[8] Man räknar med att i samband med ny Götaälvbro få en ny spårvagnshållplats närmare stationen, annars hindrar dagens Götaälvbro en flyttning av hållplatsen. Stationen kommer att ha fyra spår och två perronger.

Station Haga[7] kommer att ligga under Hagakyrkan vid stadsdelen Haga. Uppgångar planeras vid Pusterviksplatsen, vid spårvagnshållplatsen Hagakyrkan samt integrerat i en ny planerad byggnad vid Handelshögskolan.[7][9] Stationen får två spår men förbereds för fyra spår.[2]

Station Korsvägen[7] kommer att ligga i ett underjordiskt plan strax söder om spårvägsknutpunkten Korsvägen, med nedgång från dagens hållplatsområde samt från ett läge intill musikhögskolan nära Renströmsparken (Näckrosdammen). En entré vid Götaplatsen med en underjordisk gångtunnel till stationen har diskuterats men valts bort av kostnads- och trygghetsskäl.[10] Stationen får två spår men förbereds för fyra spår.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Idéstudien 2001[redigera | redigera wikitext]

I en idéstudie från 2001 undersökte dåvarande Banverket hur kapaciteten vid Göteborgs centralstation skulle kunna höjas på både kort och lång sikt.[11] Bland de långsiktiga förslagen fanns en länk i form av en järnvägstunnel under Göteborg: Västlänken.

I ett tidigt samråd som presenterades i december 2001 valdes flera andra förslag bort, bland annat utflyttning av stationen till Gårda[12] och utflyttning av stationen till Olskroken[12]. I båda dessa alternativ var syftet att behålla Göteborgs centralstation för fjärrtåg eftersom merparten av denna trafik ändå har Göteborg som start- eller slutstation. Samrådet kom fram till att det förmodligen var näst intill omöjligt att anlägga nya stationslägen i Olskroken och Gårda, samt att de flesta lokaltågsresenärer har sin målpunkt i centrala Göteborg som kan nås på gångavstånd från nuvarande centralstation.[12] En utlokalisering av stationen skulle, enligt samrådet, innebära att resenärerna hade behövt byta till buss eller spårvagn för att nå centrala Göteborg och att en sådan olägenhet skulle innebära att många istället hade valt att åka bil.[12]

Förstudien 2002[redigera | redigera wikitext]

I Västlänkens förstudie från 2002 prövades ytterligare ett antal förslag och idéer. Många av dessa visade sig ha stora brister eller ge stora negativa konsekvenser och valdes därför bort redan före utställningen av järnvägsutredningen 2006. Denna bortgallring skedde i samarbete mellan olika förvaltningar och myndigheter under två seminarier.[13]

Bland de förslag som gallrades bort fanns följande två tunnelsträckningar, som båda skulle ha gått genom Linnéstan:

  • Centralen-Järntorget-Sahlgrenska-Chalmers
  • Centralen-Hjalmar-Lindholmen-Järntorget-Sahlgrenska-Chalmers

Det främsta argumentet för att inte fortsätta att studera dessa två alternativ var att båda skulle ha inneburit permanenta, negativa konsekvenser för kulturmiljön kring Järntorget och Linnégatan där flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader hade behövts rivas. Båda alternativen skulle blivit mycket dyra att bygga, i synnerhet alternativet via Hisingen (Hjalmar-Lindholmen). Dessutom förelåg konflikter med antingen Götatunneln eller underjordiska anläggningar vid Rosenlundsverket. [13][6][14]

Andra sträckningar eller delar av sträckningar som gallrades bort var: Sträckning via Safjället (Mölndal), sträckning med station under Södra Vägen, sträckning via Vasastan med station vid Sahlgrenska, sträckning Olskroken-Göteborg Central via Stampen, sträckning via östra delen av Trädgårdsföreningen, sträckning via Framnäsgatan, sträckning via Gamla Ullevi-Skånegatan, rak sträckning under Sankt Sigfridsplan, korsning med Norge/Vänerbanan på bro med flera.[14]

Järnvägsutredningen 2006[redigera | redigera wikitext]

I Västlänkens järnvägsutredning 2006 studerades tre tunnelsträckningar samt ett förstärkningsalternativ av nuvarande centralstation:

  • Förstärkningsalternativet
  • Centralen-Korsvägen
  • Centralen-Haga-Korsvägen
  • Centralen-Haga-Chalmers

Beslutshandlingen 2007[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsutredningens beslutshandling kom 2007 och i den hade förstärkningsalternativet, Centralen-Korsvägen och Centralen-Haga-Chalmers valts bort.[15]

Förstärkningsalternativet (även kallat Lisebergsalternativet[16]), som avsåg att bygga ut den befintliga säckstationen vid centralstationen från dagens 16 spår till mellan 26 och 32 spår[16][17] samt bygga en parallell järnvägstunnel intill Gårdatunneln, ansågs ha sämst samhällsekonomisk nytta jämfört med de tre tunnelalternativen.[18] Alternativet ansågs kunna ge ökad tågkapacitet men inte kunna öka antalet resande mer än marginellt. Det skulle heller inte kunna ge fler bytesmöjligheter men däremot leda till större intrång i stadsbilden och med ljudstörningar som följd.[19] Alternativet förkastades av flertalet remissinstanser.[20]

Alternativet Centralen-Korsvägen, med en tunnel direkt från centralen till en ny station vid Korsvägen, fanns i två varianter: Dels snett över Heden och vidare under Johannebergsgatan, dels via Sten Sturegatan och Skånegatan.[18] I varianten Johannebergsgatan skulle stationen ha hamnat för långt från Korsvägen varför varianten Skånegatan föredrogs. Men eftersom nästan tre fjärdedelar av tunneln hade behövt byggas i lera, beräknades kostnaden för Centralen-Korsvägen – med en ny station – hamna nästan i samma storleksordning som för de två andra tunnelalternativen med två nya stationer vardera.[18] Detta alternativ ansågs därmed ha sämre samhällsekonomisk nytta än de andra två tunnelalternativen. Centralen-Korsvägen beräknades dessutom blir något sämre på att attrahera nya resenärer.[18][15]

Alternativet Centralen-Haga-Chalmers ansågs ge goda effekter, men stationen vid Chalmers skulle ligga väldigt djupt under marken och därför ha mindre god koppling till omgivningen. Dessutom finns få målpunkter av regionalt intresse vid denna station, utöver högskoleområdet.[15] Centralen-Haga-Chalmers beräknades kosta något mindre än alternativet Centralen-Haga-Korsvägen men ha sämre samhällsekonomisk nytta.[18]

Västlänkens sträckning fastslogs 2007: Centralen-Haga-Korsvägen[redigera | redigera wikitext]

Sträckningen Centralen-Haga-Korsvägen fastslogs i järnvägsutredningens beslutshandling från 2007. Detta alternativ hade det största stödet bland de inblandade parterna Banverket (numera Trafikverket), Göteborgs stad, länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och Västtrafik.[15][21].

Dragningen anses av Trafikverket och gängse politiker bäst uppfylla de mål som ställts upp. Centralen-Haga-Korsvägen ger högst kapacitet och förväntas ge störst antal ökade tågresenärer. Stor vikt lades till närheten till stora knutpunkter för spårvagnar och lokalbussar, vilket det är vid Göteborg C, Haga och Korsvägen. Samtidigt förväntas sträckningen gynna stadens och regionens utveckling betydligt. Resenärerna sprids ut, restiderna kortas och bytesmöjligheterna ökar. [19]

Tunneln blir juridiskt sett inte en tunnelbana, eftersom den är avsedd för tåg på det vanliga järnvägsnätet och kommer att trafikeras främst av Göteborgs pendeltåg från Alingsås, Kungsbacka och Älvängen. Även vissa regionaltåg från Vänersborg, Uddevalla och Borås, samt framtida pendeltåg från Stenungsund samt Landvetter flygplats, är tänkta att trafikera tunneln.[22] Fjärrtågen blir kvar på den nuvarande säckstationen och kommer att använda existerande Gårdatunneln för södergående trafikering.[23]

Översiktsplan från 1999 som visar att man redan innan idéstudien 2001 hade en uppfattning om lösningen enligt nuvarande utformning.
Översiktsplan från 1999 som visar att redan innan idéstudien 2001 fanns en uppfattning om en lösning enligt nuvarande utformning.

Alternativ till Västlänken[redigera | redigera wikitext]

Det så kallade Förstärkningsalternativet var ett förslag från dåvarande Banverket och gick ut på att öka antalet spår i säckstationen vid Centralen samt bygga en parallell tunnel intill Gårdatunneln till Lisebergsstationen.[24] Detta alternativ utreddes inom Västlänksutredningen såsom beskrivs under rubriken Järnvägsutredningen 2006 ovan.

Ett annat alternativ som föreslogs var att bygga en vändslinga för pendeltåg ovanför spåren. Det skulle flytta upp till 12 avgångar per maxtimme från dagens spår. Det avfärdades för att plattformar måste enligt regler vara raka (för att personal ska kunna se om någon fastat i en dörr), vilket skulle kräva en slinga på cirka 600 m diameter, vilket inte skulle få plats. Dessutom skulle inga restider minskas, vilket var ett politiskt önskemål.

En oberoende grupp stadsplanerare och arkitekter har också föreslagit ett tredje alternativ, kallat Centralstation Gårda.[25] Detta alternativet har aldrig utretts eftersom politikerna redan på ett tidigt stadium (1999, se bild från Göteborgs Stads Översiktsplan) bestämt sig för att alla lösningar skulle gå via nuvarande centralstation med en tunnel under Göteborg.[26] Nackdelen med Centralstation Gårda är att restiden från pendeltågsstationerna till stora arbetsplatser i staden blir längre än dagens lösning. Man lägger alltså pengar på en försämring för resenärerna. Stora kostnader tillkommer för lokala anslutningar.

Genomförande[redigera | redigera wikitext]

Flera liknande stadstunnlar finns, till exempel i Malmö (Citytunneln), Köpenhamn (Boulevardtunneln), Oslo (Oslotunneln) och Hamburg (City-S-Bahn). Byggnation pågår för Citybanan i Stockholm.

Bygget av Västlänken är planerad att starta kring 2017/2018 och pågå fram till 2026. Under delar av arbetet kommer det att förekomma schakt i markplan. Nedan visas en övergripande produktionsplan för ett möjligt alternativ.[27]



= Arbeten ovan mark
= Arbeten under mark
Entreprenad 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Olskroken










Station Centralen










Kvarnberget










Station Haga










Station Korsvägen










Almedal











Finansiering[redigera | redigera wikitext]

Västlänken är ett av de projekt som ingår i det Västsvenska paketet. Det innehåller satsningar för 34 miljarder kronor på kollektivtrafik, järnvägar och vägar i Västsverige. Finansieringen består av 50 procent statliga medel och 50 procent lokala och regionala medel. [28]

I början av 2010 har kostnaden för Västlänken beräknats bli 20 miljarder.[29]

Påverkan på staden[redigera | redigera wikitext]

Av totalt 8 kilometer ny järnväg går 6 kilometer i tunnel. Tunneln har dragits så att den så mycket som möjligt (4 km) skall gå genom berg. Ca 2 kilometer av tunneln kommer att byggas i jord/lera. På dessa platser grävs ett schakt i vilket tunneln byggs på plats och därefter fylls schaktet igen.[30]

Den totala byggtiden för Västlänken är beräknad till 9-10 år. Ingen plats kommer att vara påverkad av bygget under mer än maximalt två till tre år. [31] På de känsligaste platserna såsom centrala gator och torg kommer byggtiden att begränsas till 6 månader.[31] Övriga delar av tunneln (4 km) går i berg, och kan sprängas utan någon större påverkan på stadsmiljön.[30]

Trafikering[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs framtida pendeltågsnät och regionaltåg via Västlänken[22]
Head station
Uddevalla C RegionaltågSlutstation regionaltåg
Stop on track
Uddevalla Östra
Stop on track
Ljungskile
Stop on track
Svenshögen
Station on track
Stenungsund RegionaltågSlutstation pendeltåg
Stop on track
Jörlanda
Stop on track
Stora Höga
Stop on track
Kode
Stop on track
Ytterby
Stop on track
Brunnsbo Spårvagn
Straight track Head station
Vänersborg RegionaltågSlutstation regionaltåg
Straight track Stop on track
Öxnered Regionaltåg
Straight track Stop on track
Trollhättan
Straight track Stop on track
Lödöse S
Straight track Station on track
Älvängen RegionaltågSlutstation pendeltåg
Straight track Stop on track
Nol
Straight track Stop on track
Nödinge
Straight track Stop on track
Bohus Regionaltåg
Straight track Stop on track
Surte
Straight track Stop on track
Gamlestaden Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr"
Straight track Head station
Alingsås Regionaltåg
Straight track Stop on track
Västra Bodarna
Straight track Stop on track
Norsesund
Straight track Stop on track
Floda
Straight track Stop on track
Stenkullen
Straight track Stop on track
Lerum
Straight track Stop on track
Aspedalen
Straight track Stop on track
Aspen
Straight track Stop on track
Jonsered
Straight track Stop on track
Partille
Straight track Stop on track
Sävenäs
Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr"
Unknown BSicon "STRc2"
Unknown BSicon "ABZ23" + Straight track
Unknown BSicon "STRc3"
Unknown BSicon "STRc2" Unknown BSicon "STR3+1"
Straight track + Unknown BSicon "BRIDGEf" + Unknown BSicon "STRc1" + Unknown BSicon "STRc4"
Unknown BSicon "STR+4"
Unknown BSicon "tSTR+1a"
Unknown BSicon "3STRg+l" + Unknown BSicon "STRc4"
Unknown BSicon "3KRZu-" Unknown BSicon "3ABZg+r"
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr" Straight track
Unknown BSicon "tBHF-L" Unknown BSicon "KBHF-Re" Straight track
Göteborgs centralstation Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "tHST" Straight track
Haga Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "tSTR" Enter tunnel
Unknown BSicon "tSTR2" Unknown BSicon "tSTRc3" Unknown BSicon "tHST"
Liseberg Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "tSTRc1"
Unknown BSicon "tSTR2+4" + Unknown BSicon "lHST"
Unknown BSicon "tSTRc2" + Unknown BSicon "tSTRc3"
Unknown BSicon "tSTR3"
Korsvägen Spårvagn Regionaltåg
Unknown BSicon "tSTRc1" Unknown BSicon "tABZ+14" Unknown BSicon "tSTRc4"
Exit tunnel
Unknown BSicon "KRWgl" Unknown BSicon "KRW+r"
Straight track Stop on track
Mölndal N
Straight track Stop on track
Mölnlycke
Straight track Stop on track
Landvetter S
Straight track Enter tunnel
Straight track Unknown BSicon "tBHF"
Landvetter flygplats RegionaltågSlutstation pendeltåg
Straight track Exit tunnel
Straight track Stop on track
Bollebygd
Straight track Stop on track
Sandared
Straight track End station
Borås C RegionaltågSlutstation regionaltåg
Stop on track
Mölndal C Spårvagn Regionaltåg
Stop on track
Kållered
Stop on track
Lindome
Stop on track
Anneberg
Stop on track
Hede
End station
Kungsbacka Regionaltåg

Västlänken är främst planerad som en pendeltågstunnel med pendeltåg åt fem olika riktningar från centrala Göteborg. Enligt K2020-planen kommer pendeltågen att gå mot Alingsås, Kungsbacka, Älvängen, Stenungsund samt Landvetter flygplats då alla linjer är färdigbyggda i framtiden.[22]

Västtrafiks målbild [32] talar om att när Götalandsbanan första etapp (dubbelspår mellan Mölnlycke och Bollebygd) står klart, köra tre linjer genom tågtunneln. Den första är tänkt som en ren pendeltågslinje med genomgående tåg mellan Alingsås och Kungsbacka, i kvartstrafik. De två andra linjerna skulle fungera som mellanting mellan pendeltåg och regionaltåg. I norr låter man en linje trafikera alla små pendeltågstationer upp till Älvängen. Den andra linjen trafikerar endast större stationer i form av regionaltåg och går till Trollhättan/Vänersborg. Båda dessa linjer går med en avgång per halvtimme. Mot Boråshållet tänker man sig att vända en av dessa linjer vid Landvetters flygplats och den andra i Borås. Detta ger således flygplatsen kvartstrafik och Borås ett tåg varje halvtimme. När fler etapper på Götalandsbanan är klara tänker man sig att låta båda linjerna vända i Borås vilket skulle ge kvartstrafik även där. Om man vill låta fler regionaltåg eller vissa tåg från Bohusbanan trafikera tunneln framgår inte av målbilden.

Vid planeringen av tunneln har tagits hänsyn till utbyggnader som kan behövas i framtiden. För att kunna öka tågtrafiken behöver banorna runt Göteborg också få större kapacitet - de är samtliga ganska eller mycket hårt belastade.

Nuvarande och planerad trafik från Göteborg i högtrafik (tåg/timma och riktning, bedömda siffror för framtiden)

Riktning år 2008 år 2013 år 2030
Bohusbanan 1 2 2
Regionaltåg mot Trollhättan 1 2 2
Alependeln 0 4 4
mot Karlstad/Oslo 0,75 0,75 1
Alingsåspendeln 3 4 6
X2000 mot Skövde/Stockholm 1 1,5 -
IC-tåg mot Stockholm/Norrland via Skövde 1 1 1
Regionaltåg mot Skövde/Mariestad/Jönköping 1 1 2
Kungsbackapendeln 4 4 6
Regionaltåg mot Borås 0,5 0,5 3
höghastighetståg mot Jönköping/Stockholm - - 2
mot Kalmar/Karlskrona 0,5 0,5 0,5
Regionaltåg mot Halmstad 1 1
mot Malmö 1 1 4
Summa 16 23 33

Enligt Banverket och idéstudien till Västlänken trafikerades Göteborg centralstation av ca 340 tåg per vardagsdygn år 2001. Samma år gjordes cirka 31000 resor från eller till Göteborgs central per vardagsdygn.[11] Enligt Banverkets efterträdare Trafikverket är motsvarande siffror för 2013 cirka 600 tåg per dygn och ca 65000 resor.[33] Kapaciteten är otillräcklig för tillfredsställa alla önskemål om tåglägen från trafikbolagen.[34]

Synpunkter, stöd och debatt[redigera | redigera wikitext]

Politiskt stöd[redigera | redigera wikitext]

Västlänken har stöd av alla partier i Göteborgs kommunfullmäktige utom Vägvalet och Sverigedemokraterna.[35][36][37][38][39][40] Bland moderaterna har det funnits enskilda politiker som velat utreda alternativ till Västlänken.[41] Bland de Västlänkskritiska politikerna har bland annat kommunalrådet och tidigare moderaten Martin Wannholt i Göteborg synts,[42][43] samt politiker på lokal-, regional- och riksnivå.[44][45] I maj 2015 gav en stor majoritet av moderaterna på förbundsstämman i Göteborg sitt stöd åt Västlänken och trängselskatten och förkastade de motioner som ville ha bort eller utreda dessa.[46]

Debatt om projektet[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer tidvis intensiv debatt kring Västlänken, både i medier och i politiska sammanhang. Både Trafikverket och Göteborgs kommun har skapat avdelningar på sina hemsidor där de svarar på frågor och bemöter kritiska debattinlägg och insändare.[47][48]

Stöd från allmänheten[redigera | redigera wikitext]

Förändring i allmänhetens stöd för Västlänken utifrån SOM-institutets undersökningar. Balansvärdet räknas ut genom att från undersökningsresultatet ta andelen "bra"/"mycket bra" minus andelen "dåligt"/"mycket dåligt. Ett plusvärde innebär att majoriteten är positiv till Västlänken och vice versa.[49]

Enligt SOM-institutets årliga undersökningar minskade det allmänna stödet för Västlänken mellan 2011 och 2014 från balansvärdet +34 till +2, för att år 2015 stiga till +5.[50] För Göteborgsregionen låg balansvärdet för Västlänken på +9 år 2013[51], men sjönk till -9 år 2015.[50][52] Motståndet var störst bland äldre medborgare, medan majoriteten av yngre medborgare var positiv till Västlänken.[53]

Synpunkter[redigera | redigera wikitext]

Förutom de större områden enligt nedan som debatterats, så har det också framförts synpunkter på att det kan finnas andra alternativ som, enligt deras upphovspersoner, ger samma kapacitetshöjning till mycket lägre kostnad.[54][55][56][57] De alternativ som kritiker fört fram kan, enligt Trafikverket, inte ge den efterfrågade kapacitetsökningen, restidsförkortningen och ökade resandet.[58]

Ifrågasatt samhällsnytta[redigera | redigera wikitext]

Kritiker menar att analyser med traditionella metoder visar att Västlänken har kraftigt negativ samhällsnytta.[59][60] Trafikverkets beräkningar ska ha visat på mer än 11 miljarder kronor i negativ samhällsnytta.[61]

Enligt Trafikverket finns det stora och positiva samhällsekonomiska effekter av Västlänken som inte kvantifieras i den samhällsekonomiska kalkylen, men som måste tas med vid en bredare analys. Det rör sig bland annat om ett robustare och mindre störningskänsligt järnvägssystem, ökade möjligheter till tågpendling, regionförstoring, miljöeffekter och så vidare. Den underliggande prognosen för tågtrafikering och resandeutveckling i den samhällsekonomiska kalkylen "bygger på försiktiga antaganden och är sannolikt underskattad." Sammantaget menar därför Trafikverket att Västlänken är samhällsekonomiskt motiverad.[62][60]

Ifrågasatta faktaunderlag[redigera | redigera wikitext]

Ett viktigt motiv bakom Västlänken är bristande kapacitet vid Göteborgs centralstation. Att Västlänken verkligen skulle innebära någon ökad kapacitet har dock ifrågasatts av exempelvis nätverket "Stoppa Västlänken Nu". Nätverket hävdar istället att tunneln skulle utgöra en försämring på så sätt att antalet avgångar inte ökar och att många skulle få längre restid än idag.[63][64][65] Detta tillbakavisas av Trafikverket. [66] Nätverket har även framfört att en planerad planskildhet i Olskroken kan komma att utgöra en flaskhals som kommer begränsa antalet tåg.[67]

Tidiga bedömningar av dåvarande Banverket 2006 visade att Västlänkens trafiksiffror var väldigt osäkra.[68] I senare samhällsekonomiska kalkyler av Trafikverket har det visats att resandeprognosen "bedömts underskatta det framtida resandet då den årliga tillväxttakten i prognosen för kollektivtrafik är låg jämfört med nuvarande utveckling i storstadsområden".[69]

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Räddningstjänsten i Storgöteborg har uttryckt oro över Västlänkens säkerhetskoncept där delar av tågtunneln inte kommer att ha en parallellgående säkerhetstunnel utan istället förses med hisschakt från markplan.[70] Enligt räddningstjänsten kommer en räddningsinsats att påverkas på ett omfattande sätt då hisschakt skulle kunna försvåra positionering och beskrivning av en olycka. Hisschakt skulle även kräva mer räddningspersonal vid en olycka samt att mer resurser lades på övningar i liknande scenarior.[71]

Räddningstjänsten har samtidigt påpekat att man delar Trafikverkets bedömning om att trafikanternas självutrymningsmöjligheter är god och säkerhetsmässigt i nivå med annan infrastruktur under marken.[71] Enligt Trafikverket har man i samråd med räddningstjänsten kommit så långt i diskussionerna att den lösning man valt troligtvis kan accepteras.[72] Trafikverket har även sagt sig kunna vara behjälplig vad gäller utbildning och mer resurser.[73]

Störningar under arbetet och påverkan på stadens träd och fornminnen[redigera | redigera wikitext]

Staden kommer att påverkas under byggtiden, där de känsligaste delarna påverkas under sex månader och andra delar i upp till tre år.[31] De boende längs den tänkta sträckningen kan komma att störas vibrations- eller ljudmässigt.[74] Trafikverkets riktlinje är att inga boende ska behöva utsättas för fler än fem störningstillfällen med maximal ljudnivå som överskrider 55 dB(A) mellan klockan 22.00 och 0600.

Trafikflödet kommer påverkas under tiden då tunneln byggs. Tung trafik med bland annat bergs- och schaktmassor kommer att öka i centrum. 170 000 lastbilstransporters behövs för detta under byggtiden.[61][75] Delar av tunneln måste byggas i öppna schakt, vilket innebär att ett dike grävs och tak och väggar byggs sedan.[30]

Det finns risk att gamla träd som växer längs Västlänkens sträckning inte kommer att kunna bli kvar. Dessa kommer antingen tas ned eller flyttas. De träd som flyttas flyttas endera permanent till en annan plats eller temporärt, för att planteras tillbaka när bygget är färdigt. De träd som inte återkommer, för att de flyttats permanent till annan plats eller tagits ner ersätts med ett eller flera nya träd efter avslutat bygge. Trafikverket uppskattar antalet träd som kommer att påverkas i Haga till 100, [76] vilket ifrågastts och att kanske 500 träd kommer beröras på ett eller annat sätt.[77]

Fornminnet under skattehuset i Rosenlund, ett befästningsverk, kommer att tas bort.[78] Göteborgs Stadsledningskontor har i sitt yttrande om Västlänkens järnvägsplan villkoret att de berörda fornlämningarna så långt som möjligt ska bevaras, synliggöras och införlivas i den nya anläggningen.[79]

Västlänken kommer att dras i en tunnel under Skansen Lejonet som ligger på Gullberget som är en kulle i spårområdet. Detta påverkar kullen och byggnadsverket. Trafikverket bedömer dock att det totala upplevelsevärdet påverkas positivt då Västlänkens tråg kommer att däckas över från Gullberget och 35 meter norrut. De spår som i dag (2016) går i marknivå på norra sidan av Gullberget kommer att tas bort, vilket gör att bil-, gång- och cykeltrafik kommer att kunna nå Skansen Lejonet planskilt från järnvägstrafiken.[80]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Trafikverket - Frågor & Svar[81]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Trafikverket - Västlänken”. Trafikverket.se. 27. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150307070718/http://www.trafikverket.se/vastlanken/. Läst 7 mars 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Vad ingår i Västlänken?”. Trafikverket.se. 17. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150306220633/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2015/2015-02/Vad-ingar-i-Vastlanken/. Läst 6 mars 2015. 
  3. ^ Ulf Nyström (19 juni 2013). ”http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1758015-trafikverket-vastlanken-lonsam”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150307071433/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1758015-trafikverket-vastlanken-lonsam. Läst 7 mars 2015. 
  4. ^ ”Trafikverket - Om Västlänken”. Trafikverket.se. 2. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150307073725/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/. Läst 7 mars 2015. 
  5. ^ [%223746%22 ”Västlänken”]. Västtrafik. http://www.vasttrafik.se/#!/om-vasttrafik/vastsvenska-paketet-vasttrafik/vastlanken/?scrollToPage=[%223746%22]. 
  6. ^ [a b] ”Västlänkens järnvägsplan”. Trafikverket.se. 8. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150307080407/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/Aktuella-handlingar/Jarnvagsplan/. Läst 7 mars 2015. 
  7. ^ [a b c d] ”Västlänkens stationer”. Trafikverket.se. 8. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150306215508/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/Vastlankens-stationer/. Läst 6 mars 2015. 
  8. ^ Källa: karta på trafikverket.se och mätning med KartSök och ortnamn.
  9. ^ ”Se tävlingsbidragen för Handelshögskolans nya utbyggnad med Västlänkens stationsuppgång”. Trafikverket.se. 6. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150306220218/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2015/2015-02/Se-arkitekternas-tavlingsbidrag-for-Handelshogskolans-nya-utbyggnad-med-Vastlankens-stationsuppgang/. Läst 6 mars 2015. 
  10. ^ ”Entré vid Götaplatsen har diskuterats”. Trafikverket.se. 13. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150306221813/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Insandarsvar-Vastlanken/2015/2015-02/Entre-vid-Gotaplatsen-har-diskuterats/. Läst 6 mars 2015. 
  11. ^ [a b] ”Idéstudie Göteborg C” (PDF). Banverket. 29 maj 2001. http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/idestudie-gbg-c_webb.pdf. Läst 30 mars 2015. 
  12. ^ [a b c d] ”Förstudie för kapacitetsförstärkning - Tidigt samråd”. Banverket. 4. http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/ForstudieVastlanken_tidigtsamrad.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  13. ^ [a b] ”Förstudie: Västlänken - en tågtunnel under Göteborg. Beslutshandling”. Banverket. 30. http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Forstudie_Vastlanken_Beslutshandling_040130_webb.pdf. Läst 7 mars 2015. 
  14. ^ [a b] ”Järnvägsutredning inkl MGB - Västlänken - Utställningshandling”. Banverket. 2007. http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Jarnvagsutredning_inkl_MKB_kap1-4.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  15. ^ [a b c d] ”Järnvägsutredning Västlänken” (PDF). Banverket. December 2007. sid. 5. http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Vastlanken_beslutshandling.pdf. Läst 7 mars 2015. 
  16. ^ [a b] Lithner, Matas. ”Västlänken - en tåg tunnel under Göteborg: Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning - Underlagsrapport Kapacitet” (2006-02-09). Banverket. http://www.trafikverket.se/contentassets/8de338e19d7440e699aa44e10c70141e/ur_06_kapacitet_72dpi.pdf. Läst 29 mars 2015. ”Bilaga nummer 10 Förstärkningsalternativet (Lisebergsalternativet)” 
  17. ^ ”Västlänken är ett nyckel-projekt”. Göteborgs-Posten. 14 januari 2005. Arkiverad från originalet den 30 mars 2015. http://web.archive.org/web/20150330194000/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.120633-vastlanken-ar-ett-nyckel-projekt. Läst 30 mars 2015. ”Om ett sådant alternativ väljs måste den nuvarande säckstationen byggas ut till att omfatta upp till 32 spår.” 
  18. ^ [a b c d e] ”Järnvägsutredning: Utställningshandling Del 2”. Banverket. 9 februari 2006. http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/jarnvagsutredning_inkl_mkb_kap5-6.pdf. Läst 29 mars 2015. 
  19. ^ [a b] ”Järnvägsutredning Västlänken” (PDF). Banverket. December 2007. http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/vastlanken_beslutshandling.pdf. Läst 5 augusti 2015. 
  20. ^ ”Järnvägsutredning Västlänken (Bilaga 2: Remissvar)”. Banverket. 2006. http://www.trafikverket.se/PageFiles/64971/3.2_Remissvar%20V%C3%A4stl%C3%A4nken%20j%C3%A4rnv%C3%A4gsutredning%202006_1.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  21. ^ Banverket, "Järnvägsutredningen Västlänken", bilaga 2, 2006 http://www.trafikverket.se/PageFiles/64971/3.2_Remissvar%20V%c3%a4stl%c3%a4nken%20j%c3%a4rnv%c3%a4gsutredning%202006_1.pdf
  22. ^ [a b c] Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020
  23. ^ ”Korridorkarta Västlänken, december 2007” (PDF). Trafikverket. http://www.trafikverket.se/PageFiles/16891/Korridorkarta_V%c3%a4stl%c3%a4nken_A3_dec07_l%c3%a5guppl.pdf. 
  24. ^ ”Vem behöver den dyra Västlänken?”. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.454535-vem-behover-den-dyra-vastlanken-. Läst 1 maj 2015. 
  25. ^ Gunnar Anjou. ”Flytta Centralstationen till Gårda”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1325165-flytta-centralen-till-garda. Läst 6 november 2014. 
  26. ^ ”Ett hållbart alternativ för framtiden | Centralstation Gårda är en bättre, billigare och mer flexibel trafiklösning för göteborgaren. Det är ett enklare, snabbare och säkrare projekt med mindre miljöpåverkan under byggtiden.”. xn--centralstationgrda-jub.se. http://xn--centralstationgrda-jub.se/. Läst 12 maj 2016. 
  27. ^ ”Järnvägsplan Västlänken - Miljökonsekvensbeskrivning (s69-96)”. Trafikverket. 7. http://www.trafikverket.se/PageFiles/163271/olskroken_vastlanken_mkb_69_96_370.pdf. Läst 9 mars 2015. 
  28. ^ http://www.regionhalland.se/utveckling-och-tillvaxt/projekt/infrastrukturprojekt/vastpaketet/
  29. ^ ”Västlänken fyra miljarder dyrare”. 14 januari 2010. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.289376-vastlanken-fyra-miljarder-dyrare. 
  30. ^ [a b c] Gunilla Grahn-Hinnfors (12 januari 2009). ”Flera års trafikkaos”. GP.se. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.110642-flera-ars-trafikkaos. Läst 13 januari 2009. 
  31. ^ [a b c] Trafikverket, Byggtiden http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/Fragor-och-svar-listning/Byggtiden/
  32. ^ http://web.archive.org/web/20110629190258/http://www.vasttrafik.se/Documents/Dokumentarkiv/malbild.pdf
  33. ^ Trafikverket Västlänken - Sammanhang och effekter 2013-06-14
  34. ^ Trafikverket Trafikverket söker lösningar för Göteborg C 2012-08-17
  35. ^ ”Ja till Västsvenska paketet”. moderat.se. 3 mars 2015. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150501212031/http://www.moderat.se/goteborg/ja-till-vastsvenska-paketet. Läst 1 maj 2015. 
  36. ^ ”Trafik och infrastruktur”. Folkpartiet. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150501213357/http://www.folkpartiet.se/lokalt/goteborg/politik-for-goteborgs-stad/trafik-och-infrastruktur/. Läst 1 maj 2015. 
  37. ^ ”Västsvenska paketet behövs för stadens framtid”. Socialdemokraterna. 6 mars 2015. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150501214447/http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/Goteborg/Nyheter/Vastsvenska-paketet-behovs-for-stadens-framtid/. Läst 1 maj 2015. 
  38. ^ Lega, David (mfl) (4 april 2015). ”Västlänken är redan synad i sömmarna”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 2 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150501221003/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2675282-vastlanken-ar-redan-synad-i-sommarna. Läst 2 maj 2015. 
  39. ^ ”Västlänken”. Vägvalet. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150501214827/http://www.vagvaletgbg.se/fragor-och-svar/vastlanken/. Läst 1 maj 2015. 
  40. ^ Levinsson, Staffan (mfl) (17 mars 2015). ”Västlänken – ett skenande problem”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150501215749/https://goteborg.sverigedemokraterna.se/2015/03/17/vastlanken-ett-skenande-problem-2/. Läst 1 maj 2015. 
  41. ^ Grahn-Hinnfors, Gunilla (6 maj 2015). ”Moderaterna fastnar i frågan om Västlänken”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2706559-moderaterna-fastnar-i-fragan-om-vastlanken. 
  42. ^ Wannholt, Martin (20 augusti 2014). ”Martin Wannholt (M): Därför säger jag nej till Västlänken”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150503063706/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2464121-martin-wannholt-m-darfor-sager-jag-nej-till-vastlanken. Läst 3 maj 2015. 
  43. ^ Höglund, Jan (m.fl) (28 november 2014). ”Moderaterna: Wannholt utesluts”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150503064004/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2560426-moderaterna-wannholt-utesluts. Läst 3 maj 2015. 
  44. ^ Grahn-Hinnfors, Gunilla (13 maj 2015). ”Moderater fortsätter kämpa mot Västlänken”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2629399-moderater-fortsatter-kampa-mot-vastlanken. Läst 2 maj 2015. 
  45. ^ Caplan, Stefan (m.fl.) (8 oktober 2012). ”M: Dags att lyssna på kritiken mot Västlänken”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1086650-m-dags-att-lyssna-pa-kritiken-mot-vastlanken. Läst 2 maj 2015. 
  46. ^ ”Moderatstämman: Ja till Västlänken och trängselskatt”. 30 maj 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6177918. Läst 12 juli 2015. 
  47. ^ ”Debatt- och insändarsvar Västlänken”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150503064611/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Insandarsvar-Vastlanken/. Läst 3 maj 2015. 
  48. ^ ”Frågor och svar från chatt om Västlänken 16 december 2014”. Goteborg.se. 16 december 2014. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150503064952/http://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/41c0f7f6-f51c-4cf8-9599-dc1f61189f8d/!ut/p/b1/hY9bkqowAETX4gI0IUQen2iiPAQGkOcPhcg4IBEFEcnqr7OAqdt_XXWq-jTIQCqIioKRqqoKSEB2K171pXjW3a1of3sm5WgDPWUjaNCNvig0DhZGgS-ifYBADJKmnNck1SZCiV8ENUnxtbH8K3FvZCgN10B-TjdmkFcbRZL2TRLCc4clqui7b5uiCsXfR3Y-J_bu-hMXD2a3tGaGru9bVTp520vUvb5qrZ9PA1ZKlwrvHD-Y5sLXKLN15RGDsPlXPP2Iwj-iwf_9SD-A_CeAJHAECcR50Mx3g1-533DvfSSZYUOFfwa4E_LYCVt3ULeCc4ihQAXTuU7c5gEc6MwDR_86R3640Uh4r0wbmCCrT2w1lWwFVwiuFSwjKEqSooqqikHUpMKBdPZlR6Nkem_WphNZmSLJmjva_fqxpfolHvOx6Afij2Vryow21YwMKdxrnoWEOIq6szbRZtyKXk3aQruktW_ls3_wytCVjey1xFBD_Gf_rG_tOD-Y7izluJr9Cb_7UkyS8BnxIxNTdVdAT9g3ozusZZz0pH_GfRSET-ee51ZchPkYjLn1OHJihE4dm1sBiju1xVY15HxJ9a5xIL0sFsDRO1YBlvXzslieJm2x-AdzSGnZ/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 3 maj 2015. 
  49. ^ ”Rapporter - fördjupning av särskilda teman”. SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/publicerat/rapporter. Läst 14 juni 2016. 
  50. ^ [a b] Annerstedt, Linn; Bergström, Annika; Ohlsson, Jonas (juli 2016). ”SOM-institutet 2016: Trafikvanor och attityder (för 2015)” (PDF). SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/digitalAssets/1577/1577973_trafikvanor-och-attityder-2015.pdf. Läst 14 juni 2016. 
  51. ^ Nordin, Lukas; Bergström, Annika; Ohlsson, Jonas (juli 2015). ”SOM-institutet 2014: Trafikvanor och attityder (för 2013)” (PDF). SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/digitalAssets/1488/1488321_trafikvanor-och-attityder-2013.pdf. Läst 14 juni 2016. 
  52. ^ Arne Larsson. ”Nu är majoriteten i Göteborg emot Västlänken”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2769260-nu-ar-majoriteten-i-goteborg-emot-vastlanken. Läst 12 juli 2015. 
  53. ^ Arne Larsson. ”Unga är för Västlänken – de äldre är emot”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2769733-unga-ar-for-vastlanken-de-aldre-ar-emot. Läst 13 juli 2015. 
  54. ^ Ulf Nyström (19 maj 2013). ”Fyra alternativ till Västlänken”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1676314-fyra-alternativ-till-vastlanken. Läst 28 juni 2013. 
  55. ^ http://www.goteborg2021.com/ideer/vastlank2021/
  56. ^ Joakim Rosdahl (22 april 2013). ”Ersätt Västlänken med moderniserad spårväg (debatt)”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1575546-ersatt-vastlanken-med-moderniserad-sparvag. Läst 28 juni 2013. 
  57. ^ Hans Sternlycke (2 januari 2013). ”Västlänken penningförstörelse”. teknikdebatt.se. http://teknikdebatt.se/debatt/vastlanken-penningforstorelse. Läst 28 juni 2013. 
  58. ^ Banverket, Järnvägsutredning Västlänken http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/vastlanken_beslutshandling.pdf
  59. ^ Lennart Duell (fp) (21 januari 2012). ”Debatt: Tågtunneln måste få diskuteras”. GT. http://www.expressen.se/gt/ledare/debatt-tagtunneln-maste-fa-diskuteras/. Läst 28 juni 2013. 
  60. ^ [a b] ”Frågor & svar - Vad kommer det att kosta?”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/Fragor-och-svar-listning/Vad-kommer-det-att-kosta/. Läst 28 juni 2013. 
  61. ^ [a b] Ulf Nilsson (kp) (29 november 2012). ”Vad är det för fel på Västlänken? (Debatt)”. Proletären. http://www.proletaren.se/inrikes-politik/vad-ar-det-fel-pa-vastlanken. Läst 28 juni 2013. 
  62. ^ ”Samlad effektbedömning”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/contentassets/bd44ae1aadf342599c1d2c6d68f96a41/samlad_effektbedomning_vastlanken_med_planskildhet_i_olskroken.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  63. ^ ”Stoppa Västlänken Nu: "När Västlänken är i drift blir det väl bra?””. http://stoppavastlanken.nu/nar-vastlanken-ar-drift-blir-det-val-bra/. Läst 14 augusti 2016. 
  64. ^ ”Stoppa Västlänken Nu: "Kortare restider?"”. http://stoppavastlanken.nu/kortare-restider/. Läst 14 augusti 2016. 
  65. ^ [http://press.stoppavastlanken.nu/?p=20 ”Rapport från Trafikverket: Västlänken ger ingen utökad turtäthet”]. Stoppa Västlänken nu. http://press.stoppavastlanken.nu/?p=20. Läst 10 augusti 2016. 
  66. ^ ”Basprognos och järnvägsplan är skilda saker”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/nara-dig/vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/insandarsvar-vastlanken/2015/2015-04/basprognos-och-jarnvagsplan-ar-skilda-saker/. Läst 10 augusti 2016. 
  67. ^ ”Hur var det nu med Västlänken och kapaciteten?”. Stoppa Västlänken nu. http://stoppavastlanken.nu/hur-var-det-nu-med-vastlanken-och-kapaciteten/. Läst 11 augusti 2016. 
  68. ^ ”Underlagsrapport - Samhällsekonomisk bedömning” (pdf). Järnvägsutredning med MKB, Västlänken. Banverket. sid. 37. http://www.trafikverket.se/PageFiles/16890/UR_15_Samhallsekonomi_72dpi.pdf. Läst 28 juni 2013. 
  69. ^ ”Västlänken - Sammanhang och effekter” (pdf). Trafikverket0. sid. 18. http://www.trafikverket.se/contentassets/3c9704a8d8064f77bde3b31aaefa46c4/vastlanken_sammanhang_och_effekter_201306.pdf. Läst 28 juni 2013. 
  70. ^ ”Västlänken oroar räddningstjänsten”. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2482987-vastlanken-oroar-raddningstjansten. Läst 1 maj 2015. 
  71. ^ [a b] ”Räddningstjänstens remissvar angående Västlänken”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150503070533/http://www.rsgbg.se/information_fran_RSG/Idag-har-vi-lamnat-remissvar-angaende-Vastlanken/. Läst 27 februari 2015. 
  72. ^ ”Frågor och svar från chatt om Västlänken 16 december 2014”. Göteborg. 16 december 2016. Arkiverad från originalet den 2 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150501223858/http://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/41c0f7f6-f51c-4cf8-9599-dc1f61189f8d/!ut/p/b1/hY9bkqowAETX4gI0IUQen2iiPAQGkOcPhcg4IBEFEcnqr7OAqdt_XXWq-jTIQCoIqoyhIikgAdmteNWX4ll3t6L97ZmUow30lI2gQTf6otA4WBgFvoj2AQIxSJpyXpNUmwglfhHUJMXXxvKvxL2RoTRcA_k53ZhBXm0USdo3SQjPHZaoou--bYoqFH8f2fmc2LvrT1w8mN3Smhm6vm9V6eRtL1H3-qq1fj4NWCldKrxz_GCaC1-jzNaVRwzC5l_x9CMK_4gG__cj_QDynwCSwBEkEOdBM98NfuV-w733kWSGDRX-GeBOyGMnbN1B3QrOIYYCFUznOnGbB3CgMw8c_esc-eFGI-G9Mm1ggqw-sdVUshVcIbhWsIygKEmKKqoqBlGTCgfS2ZcdjZLpvVmbTmRliiRr7mj368eW6pd4zMeiH4g_lq0pM9pUMzKkcK95FhLiKOrO2kSbcSt6NWkL7ZLWvpXP_sErQ1c2stcSQw3xn_2zvrXj_GC6s5TjavYn_O5LMUnCZ8SPTEzVXQE9Yd-M7rCWcdKT_hn3URA-nXueW3ER5mMw5tbjyIkROnVsbgUo7tQWW9WQ8yXVu8aB9LJYAEfvWAVY1s_LYnmatMXiHwdid3o!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 2 maj 2015. 
  73. ^ Adolfsson, Camilla (14 april 2015). ”Kulturmiljön viktig fråga för fortsatta arbetet med Västlänken”. Vårt Göteborg. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. http://web.archive.org/web/20150503090643/http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/trafik,kulturmiljon_viktig_fraga_for_fortsatta_arbetet_med_vastlanken. Läst 3 maj 2015. 
  74. ^ Thomas Weidmo. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2698957-vastlanken-saknar-nivakrav-pa-buller-och-vibrationer. 
  75. ^ Jimmy Fredriksson (22 maj 2012). ”Det okända priset för att bygga Västlänken”. GT. http://www.expressen.se/gt/det-okanda-priset-for-att-bygga-vastlanken/. Läst 28 juni 2013. 
  76. ^ ”Översyn av träden”. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2014/2014-06/Oversyn-av-traden/. Läst 21 september 2015. 
  77. ^ ”Västlänken en miljökatastrof”. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2580201-vastlanken-en-miljokatastrof-utred-alternativen. Läst 21 september 2015. 
  78. ^ ”Trafikverket anpassar Västlänken”. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/trafikverket-anpassar-vastlanken. Läst 1 maj 2015. 
  79. ^ ”Yttrande gällande kungörande och granskning av järnvägsplan för Västlänken”. Göteborgs Stads Stadsledningskontor. https://www.gp.se/polopoly_fs/1.2660246.1426684316!/Kommunens%20yttrande.pdf. Läst 7 maj 2015. 
  80. ^ ”Västlänken - Planbeskrivning, sid 1-68”. Trafikverket. 1 dec 2014, rev. 17 aug 2015. sid. 25. http://www.trafikverket.se/contentassets/62aeb527c3d14070a4db5b29c3a6a4ee/planbeskrivning/vastlanken_planbeskrivning_1_68_128.pdf. Läst 20 maj 2016. ”Upplevelsevärdet av skansen Lejonet bibehålls. En flytt av de järnvägsspår så ligger närmst Gullbergs fot bedöms också bidra till att upplevelsevärdet i närområdet kan förstärkas.” 
  81. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/>

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]