Basilika (växt)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Basilika (krydda))
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Basilika
Basil-Basilico-Ocimum basilicum-albahaca.jpg
Ocimum basilicum albahaca
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteBasilikor
ArtBasilika
O. basilicum
Vetenskapligt namn
§ Ocimum basilicum
AuktorL., 1753
Synonymer
Se text
Blommor och blad
Blommor och blad
Hitta fler artiklar om växter med

Basilika (Ocimum basilicum L.) [1] [2] är en ettårig [3] växt, som tillhör släktet Ocimum i familjen kransblommiga växter, och som beskrevs av Carl von Linné 1753.[4] [5] [6]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Basilika har odlats under tusentals år i Indien och Mellanöstern men dess ursprung är oklar.[7] Idag växer den vild i västra Asien och tropiska Afrika, på vissa öar i Stilla havet som Fiji, Franska polynesien, Guam, Kiribati, New Caledonia, Solomonöarna och Hawaii.[7] Utöver detta förekommer den idag även vild i delar av norra Australien.[7]

Basilikan fördes till Europa på 1500-talet från Indien, via Mellanöstern, och därifrån under 1600-talet till Amerika.[7] [8]

Basilika förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte där.[4]

Basilikan liknar kamferbasilikan (O. americanum) och kategoriseras ibland som samma art.[källa behövs]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Basilikans blad mäter 2,5–5 × 1–2,5 cm och är gröna på både över- och undersida. Blommans krona blir cirka 6 mm.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Ordet basilika härstammar från grekiskans βασιλεύς (basileus), som betyder kung.gammalgrekiska heter dock basilika ῴκίμον (ṓkimon), och det finns därför mycket få antika källor där växten benämns basilikón.[9]

I verket De plantis från 100-talet f.Kr. beskrivs en art som lákhanon basilikón ("kunglig ört"), men vilken växt det rör sig om är oklart.[9] Den faktiska orsaken till att växten basilika associeras till kungligheter är oklar, och det finns många olika teorier.

latin förväxlades ordet med basiliscus (se basilisk), varför den tillskrevs medicinska egenskaper, som skulle skydda mot såväl basiliskens som skorpionens gift.[10]

På engelska heter basilika basil, och det förekommer oegentligt att bergmynta (Clinopodium vulgare) kallas för Wild Basil, men det är en helt annan, icke närbesläktad art.

Odlingshistorik[redigera | redigera wikitext]

Odlandet av basilika är känt sedan det forntida Egypten. I Indien är basilikan en helig växt och används i morgonritualer av personer från det allra högsta kastet, brahminer. Även i delar av Asien är basilikan en kryddväxt, exempelvis varieteten thaibasilika (Ocimum basilicum var. thyrsiflora). De flesta kommersiellt odlade basilikor är varieteter och det fanns 2011 över 160 namnade kultivarer, och fler skapas varje år.[11]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Basilika används som krydda och odlades redan i det forntida Egypten som kryddväxt.[12]

Bladen skördas när blomknopparna börjar synas och används färska eller lagras genom torkning eller inläggning i ättika. Basilikan är i stora delar av världen en populär krydda och passar i många olika rätter, speciellt tillsammans med ingredienser som tomat, ost och pasta. Speciellt framträdande roll spelar basilikan i det italienska köket men även i mycket asiatisk mat, bland annat i Thailand. Även vissa likörer använder basilika som smaksättare, exempelvis chartreuse.

Näringsinnehåll i 100 g färska blad[redigera | redigera wikitext]

[källa behövs]

Energi = 94 kJ

Ämne  Mängd 

Vatten 92,06 g
Protein 3,15 g
Kolhydrater 2,65 g
Kostfiber 1,6 g
Fett 0,64 g
Sackaros 0,30 g
Kalium 295 mg
Kalcium 177 mg
B9-vitamin (folsyra) 68 mg
Magnesium 64 mg
Fosfor 56 mg
C-vitamin (askorbinsyra) 18,0 mg
Natrium 4 mg
   
Ämne  Mängd 

Järn 3,17 mg
Betakaroten 3,142 mg
Magnesium 1,148 mg
B3-vitamin (niacin) 0,902 mg
Zink 0,81 mg
Vitamin E (tokoferol) 0,80 mg
Koppar 0,385 mg
B5-vitamin (pantotensyra) 0,209 mg
B6-vitamin (pyridoxin) 0,155 mg
B2-vitamin (riboflavin) 0,076 mg
B1-vitamin (tiamin) 0,034 mg
K-vitamin 414,8 μg
A-vitamin (retinol) 264 μg

Varieteter, hybrider etc[redigera | redigera wikitext]

Några varieteter urskiljs ibland:

  • var. basilicum – har gröna blad, bladskaften och blomkransarna har små, glesa hår. Blommorna är vanligen vita.
  • var. pilosum – har gröna blad, bladskaften och blomkransarna är tätt håriga. Blommorna är vanligen vita.
  • var. purpurascens – har mörkt purpurfärgade blad och mörkt rosa blommor.

Limebasilika är en hybrid, Ocimum × citriodorum som har en smak som påminner om lime.[källa behövs] Persisk basilika har utbredda violetta fläckar, smakar lakrits.[källa behövs]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

Växande basilika i naturen
Odlad basilika i kruka

var. basilicum

Basilicum polystachion (L.) Moench
Ocimum album L.
Ocimum barrelieri Roth
Ocimum basilicum var. album Benth.
Ocimum basilicum var. anisatum Benth.
Ocimum basilicum var. densiflorum Benth.
Ocimum basilicum var. difforme Benth.
Ocimum basilicum var. glabratum Benth.
Ocimum basilicum var. majus Benth.
Ocimum basilicum var. thyrsiflorum (L.) Benth.
Ocimum caryophyllatum Roxb.
Ocimum cochleatum Desf. nom. nud.
Ocimum dichotomum Benth.
Ocimum hispidum Lam.
Ocimum integerrimum Willd.
Ocimum lanceolatum Schumach.&Thonn.
Ocimum medium Mill.
Ocimum odorum Salisb.
Ocimum thyrsiflorum L.

var. pilosum (Willd.) Benth.

Ocimum pilosum Willd.

var. purpurascens Benth.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ database, NODC Taxonomic Code, 1996
  2. ^ Lamiales of North America Update, 2011
  3. ^ "Basilika". NE.se. Läst 11 maj 2012.
  4. ^ [a b] Dyntaxa Ocimum basilicum
  5. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (20 maj 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11780608. Läst 26 maj 2014. 
  6. ^ ITIS Global: The Integrated Taxonomic Information System, (Canada), (Mexico)
  7. ^ [a b c d] Queensland Government (2016) Ocimum basilicum, Weeds of Australia for Biosecurity Queensland Edition, läst 2017-05-09
  8. ^ Re.Herb, Ocimum basilicum[död länk], www.reherb.eu Arkiverad 8 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 2017-05-09
  9. ^ [a b] https://www.merriam-webster.com/dictionary/basil
  10. ^ http://www.etymonline.com/index.php?term=basil
  11. ^ Jacqueline A. Soule (2011) Father Kino's Herbs: Growing & Using them Today, Tierra del Sol Institute Press, Tucson, AZ.
  12. ^ Nationalencyklopedin, uppslagsord basilika. Läst 1 april 2010.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Thaibasilika

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]