Pasta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om livsmedlet pasta. För pasta inom kemi, se Suspension. För platser, se Pasta (olika betydelser). För tandpasta, se Tandkräm.
Skyltfönster med pasta.
Spaghetti och fusilli.
Färsk pasta.
Liten pastamaskin som manglar lasagne och skär tagliatelle.

Pasta (ungefär deg, gröt) är det italienska samlingsnamnet på produkter som makaroner, spaghetti (små trådar) och liknande. Pasta finns både som färsk och torkad. Pasta görs vanligen på durumvetemjöl, ägg och vatten; billigare sorter ofta utan ägg och av vetemjöl med lägre proteinhalt. I Sverige innehåller nästan alltid torkad pasta (Barilla, Euroshopper, Garant, Kungsörnen och så vidare) enbart durumvete och i vissa fall vetemjöl, medan färsk pasta ofta innehåller ägg.

Sverige importerar stora mängder pasta främst från Italien eftersom durumvete kräver mycket sol för att växa väl. Det finns även fullkornspasta i handeln. I glutenfri pasta ersätts vete med bovete eller majsmjöl.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Kineserna har hävdat att Marco Polo tog med sig pasta till Italien från Kina. Men perserna hävdar att den sassanidiske kungen Khosrau I uppfann pasta under en viltjakt.[1]

Det finns även tecken på att kineserna skulle ha hunnit uppfinna pasta kring år 2 000 f.Kr. Arkeologen Lu Houyan från den kinesiska vetenskapsakademin i Peking har i nordvästra Kina funnit en skål med krusig spaghetti som fastslagits vara 4 000 år gammal – 2 000 år äldre än de hittills äldsta referenser man har till spaghetti. Analyser av fyndet har visat att man inte – som normalt i dag – har framställt det av vete eller ris utan istället av två slags hirs. Vete kom till Kina först 1 000 år senare.

Pasta fanns också i Medelhavsområdet under antiken.[2]

Vanliga pastasorter[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer framförallt mellan torkad pasta (pasta secca) och färsk pasta (pasta fresca).

  • bucati – spiralformade rör
  • cannelloni – till rör hoprullade större stycken av utkavlad pasta, fyllda med till exempel köttfärsstuvning, spenat, bacon.
  • farfalle (fjäril) – fyrkantiga pastabitar i mitten hopklämda till veckad, fjärilsartad form.
  • fettuccine (även kallat bandpasta eller bandspagetti) – långa som spaghetti men platta till formen, motsvarande nudlar. Ordet förekommer mest i Italiens norra delar. Se tagliatelle nedan.
  • fusilli (spiraler) – korta och formade som enkel- eller dubbelspiral.
  • gnocchi (benknotor) – ovala pastaklimpar gjorda med potatis eller mannagryn (semolina) i degen som påminner om kroppkakor eller knödel. Även små knubbiga snäckor av vanlig pastadeg.
  • lasagne – benvita eller gröna pastaplattor att tillaga rätten med samma namn.
  • maccheroni/maccaroni (makaroner) – korta eller långa rör; de korta kan vara lätt krökta.
  • paglia e fieno (halm och hö) – en blandning av gulvit och grön spaghetti.
  • papardelle – breda tagliatelle.
  • penne – rör, grova som fingrar, snett avskurna; penne = fjäderpenna.
  • penne rigate – räfflade penne.
  • ravioli – små kuddar fyllda med köttfärsstuvning och tomatsås.
  • spaghetti – långa trådar.
  • strozzapreti – präststrypare, korta tvinnade smala plattor.
  • tagliatelle – samma som fettucine; ordet förekommer mest i södra Italien.
  • tajarin – extra äggrik tagliatelle; ordet är piemontesiska för tagliatelle och äts speciellt tillsammans med vit tryffel.
  • tortellinismå pastahattar, fyllda med ingredienser som ost, spenat eller kött.
  • tortelloni – detsamma som tortellini, men större.

De flesta pastasorter finns både med (pasta all'uovo) och utan ägg. Det traditionella sättet att göra en pastadeg är dock att göra ett "berg" av finmalet vetemjöl, göra en grop och däri knäcka ett (eller flera – beroende på mängden mjöl) ägg. Lite salt och olivolja tillsättes. Degen knådas jämn.

Färgad pasta[redigera | redigera wikitext]

Vanlig pasta har en benvit färg. Olikfärgad pasta fås genom inblandning av (företrädesvis) naturliga födoämnen i degen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lilia Zaouali, Medieval Cuisine of the Islamic World: A Concise History, 2009.
  2. ^ Clifford A. Wright - History of Macaroni

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Foodlogo2.svg Mat och dryck-portalen