Deutsche Marine

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deutsche Marine
Bundeswehr Logo Marine with lettering.svg
Information
Datum2 januari 1956
LandTyskland Tyskland
FörsvarsgrenMarinen
Del avBundeswehr Kreuz.svg Bundeswehr
Struktur
    • Fü M.svg MarKdo
      • Wappen Einsatzausbildungszentrum Schadensabwehr Marine.jpg EAZS M
      • COA EF1.svg EinsFltl 1
      • COA EF2.svg EinsFltl 2
      • COA MFlgKdo.svg MFlgKdo
      • COA MOS Bw.svg MOS
      • COA MSM.svg MSM
      • COA MTS.svg MTS
      • COA MUS Bw.svg MUS
      • COA MUKdo.svg MUKdo
      • COA SchiffMedInstM Bw.svg SchiffMedInstM
Stående styrkor15 962 (2022-12)[1]
HögkvarterRostock, Tyskland
Webbplatswww.marine.de
Befälhavare
Inspekteur der MarineVizeadmiral Jan Christian Kaack
Flygplan
SpaningsflygplanDornier 228 NG, P-3C Orion
UAV:sPhantom 4 Pro+, Puma AE II, Skeldar V-200B
Helikoptrar
RäddningshelikoptrarNH90 NTH Sea Lion, Sea King Mk41
SkolhelikoptrarH135
UbåtsjakthelikoptrarSea Lynx Mk88A
Fartyg
FregatterF122 Bremen, F123 Brandenburg, F124 Sachsen, F125 Baden-Württemberg
KorvetterK130 Braunschweig
MinröjningsfartygMJ332 Frankenthal
SkolfartygGorch Fock
Stödfartyg404 Elbe, 423 Oste, 702 Berlin
Tankfartyg704 Rhön
Ubåtar212 A
Fregatten F218 Mecklenburg-Vorpommern i tyska bukten

Deutsche Marine (svenska: tyska marinen) är det officiella namnet för Tysklands sjöstridskrafter. Med en styrka på 15 881 soldater är marinen är den minsta försvarsgrenen i Bundeswehr. Tidigare kallades marinen i Västtyskland för Bundesmarine men namnet var aldrig antaget officiellt. Efter Tysklands återförening fortsatte Bundesmarine att vara det återförenade Tysklands marin. 1995 antogs officiellt namnet Deutsche Marine. Marininspektören är Vizeadmiral Jan Christian Kaack.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter Wehrmachts kapitulation den 8 och 9 maj 1945 fanns det inte längre någon tysk flotta. Under andra världskriget hade alla krigförande parter lagt ut cirka 580 000 sjöminor i europeiska vatten. Under brittiskt och amerikanskt ledarskap fortsatte därför hundratals före detta marinsoldater att tjänstgöra på sina gamla minröjningsfartyg. I början av 1950-talet hade de rensat cirka 5 600 kvadratmil i Nordsjön och 450 kvadratmil i västra Östersjön från minor. Senare upplöstes dessa grupper och gick delvis upp i Västtysklands sjögränsbevakning. I och med den tyska upprustningen återupprättade Tyskland också en flotta från och med den 2 januari 1956. I Wilhelmshaven, den kejserliga flottans tidigare krigshamn, inrättade Bundeswehr till en början ett marinutbildningskompani. Bland de första soldaterna i Bundesmarine fanns sjömän som hade kommit från sjögränsbevakningen.

Tysklands sjöstridskrafter var redan från början fast integrerade i Nato. Deras uppgift i konfrontationen med det östblocket var att i samarbete med de allierade flottorna, särskilt Danmarks, Norges och Storbritanniens flottor, försvara västra Östersjön och sjövägarna i Nordsjön. Fram till slutet av 1980-talet förblev detta uppdrag oförändrat. I den första planen för fartygsbyggnad som godkändes av den tyska förbundsdagen planerades förutom tolv jagare och sex fregatter framför allt en flotta med många specialbåtar. Kärnan i den nya flottan bestod dock till en början av båtar från den tidigare flottan, som återlämnades av de tidigare krigsfienderna, och av fartyg som tyskarna köpte av sina nuvarande allierade. I december 1956 var den västtyska flottan därför redan 65 fartyg och båtar och 7 700 man stor. På 1980-talet hade den vuxit till drygt 35 000 soldater.

Efter Tysklands återförening den 3 oktober 1990 integrerades delar av DDR:s Volksmarine (folkmarin), som hade upplösts dagen innan i Bundesmarine. Nästan 2 000 soldater och yrkessoldater överfördes från den tidigare västtyska flottan. Med några få undantag skrotade eller sålde Bundeswehr dock fartyg och båtar från den östtyska flottan redan 1991. År 1995 omorganiserades flottan. Förband som var stationerade på det tidigare DDR:s territorium var nu också placerade i Nato. Därefter gav marinen också upp beteckningen Bundesmarine och kallade sig istället Deutsche Marine (tyska marinen).[2]

Uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Med flottan har Bundeswehr möjlighet att kontrollera havsområden, skydda internationella sjövägar och tillsammans med andra myndigheter garantera säkerheten i det tyska havsområdet. Marinen bidrar dessutom till att uppfylla de väpnade styrkornas övriga uppgifter inom områdena ledning, kontroll och spaning.[3]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Personal[redigera | redigera wikitext]

Marinen har cirka 16 000 soldater, vilket gör det till det minsta vapenslaget efter flygvapnet och armén. Alla befattningar är också öppna för kvinnliga soldater om de är lämpliga för den avsedda befattningen. Totalt har marinen cirka 1 700 kvinnliga soldater.[1]

Struktur[redigera | redigera wikitext]

Tjänstegrader[redigera | redigera wikitext]

Manskap
Axelklaff MDS 11 Matrose 10 L.svg MDS 12 Gefreiter 20 L.svg MDS 13 Obergefreiter 30 L.svg MDS 14 Hauptgefreiter 50 L.svg MDS 15 Stabsgefreiter 60 L.svg MDS 16 Oberstabsgefreiter 70 L.svg MDS 17 Korporal 60 L.svg MDS 18 Stabskorporal 60 L.svg
Gradbeteckning Matrose Gefreiter Obergefreiter Hauptgefreiter Stabsgefreiter Oberstabsgefreiter Korporal Stabskorporal
Nato-nivå OR-1 OR-2 OR-3 OR-4
Underofficerare
Axelklaff MDS 21 Maat 10.svg MDS 21a Seekadett Trp.svg MDS 22 Obermaat 30.svg MDS 31 Bootsmann 30.svg MDS 31a Fähnrich zur See Trp.svg MDS 32 Oberbootsmann 60.svg MDS 33 Hauptbootsmann 70.svg MDS 33a Oberfähnrich zur See Trp.svg MDS 34 Staabsbootsmann 10.svg MDS 35 Oberstaabsbootsmann 20.svg
Gradbeteckning Maat Seekadett* Obermaat Bootsmann Fähnrich zur See* Oberbootsmann Hauptbootsmann Oberfähnrich zur See* Stabsbootsmann Oberstaabsbootsmann
Nato-nivå OR-5 OR-6 OR-7/OR-8 OR-8 OR-9
* Endast officersaspiranter genomgår tjänstegraderna Seekadett, Fähnrich zur See och Oberfähnrich zur See.
Officerare
Axelklaff MDS 41 Leutnant zur See Trp.svg MDS 42 Oberleutnant zur See Trp.svg MDS 43 Kapitänleutnant Trp.svg MDS 44 Stabskapitänleutnant Trp.svg MDS 51 Korvettenkapitän Trp.svg MDS 52 Fregattenkapitän Trp.svg MDS 53 Kapitän zur See Trp.svg MDS 61 Flottillenadmiral Trp.svg MDS 62 Konteradmiral Trp.svg MDS 63 Vizeadmiral Trp.svg MDS 64 Admiral Trp.svg
Gradbeteckning Leutnant zur See Oberleutnant zur See Kapitänleutnant Stabskapitänleutnant* Korvettenkapitän Fregattenkapitän Kapitän zur See Flottillenadmiral Konteradmiral Vizeadmiral Admiral
Nato-nivå OF-1 OF-2 OF-3 OF-4 OF-5 OF-6 OF-7 OF-8 OF-9
* Endast fackofficerare genomgår tjänstegraden Stabskapitänleutnant.

Utrustning[redigera | redigera wikitext]

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

Fartyg Typ Aktiva Anteckningar
Stridsfartyg
212 A Attackubåt 6[4]
F122 Bremen Fregatt 1[5]
F123 Brandenburg Fregatt 4[6]
F124 Sachsen Fregatt 3[7]
F125 Baden-Württemberg Fregatt 4[8]
K130 Braunschweig Korvett 5[9] 5 beställda[10]
MJ332 Frankenthal Minröjningsfartyg 10[11]
Hjälpfartyg
404 Elbe Stödfartyg 6[12]
423 Oste Signalspaningsfartyg 3[13]
702 Berlin Stödfartyg 3[14]
704 Rhön Tankfartyg 2[15]
Gorch Fock Skolfartyg 1[16]

Luftfartyg[redigera | redigera wikitext]

Luftfartyg Ursprung Typ Variant Aktiva Anteckningar
Flygplan
Boeing P-8 Poseidon USA USA Spaningsflygplan P-8A 0[17] 3 beställda[17]
Dornier 228 Tyskland Tyskland Spaningsflygplan 228 NG 2[18]
Lockheed P-3 Orion USA USA Spaningsflygplan P-3C 8[18] Ersätts av P-8A Poseidon[19]
Helikoptrar
NHIndustries NH90 Flag of Europe.svg Europa Ubåtsjakthelikopter
Search and Rescue
MRHF Sea Tiger
NTH Sea Lion
0[20]
18[21]
31 beställda[20]
 
Westland Lynx Storbritannien Storbritannien Ubåtsjakthelikopter Mk88A 22[18] Ersätts av NH90 MRFH Sea Tiger[20]
Westland Sea King Storbritannien Storbritannien Search and Rescue Mk41 14[18] Ersätts av NH90 NTH Sea Lion[20]
Skolflygplan och helikoptrar
Airbus Helicopters H135 Flag of Europe.svg Europa Pilotutbildning 1[22]
UAV:s
DJI Phantom 4 Kina Kina Spaningsdrönare Pro+ 29[23][24]
Aerovironment RQ-20 Puma USA USA Spaningsdrönare AE II 6[25]
UMS Skeldar V-200 Sverige Sverige Spaningsdrönare V-200B 0[26] 6 beställda[26]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Personalzahlen der Bundeswehr” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/zahlen-daten-fakten/personalzahlen-bundeswehr. Läst 5 februari 2023. 
  2. ^ ”Die Geschichte der Marine” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/geschichte-bundeswehr/geschichte-marine. Läst 30 mars 2022. 
  3. ^ ”Auftrag der Marine” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/organisation/marine/auftrag-deutsche-marine. Läst 30 mars 2022. 
  4. ^ ”Die U-Boot-Klasse 212 A” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/u-boot-klasse-212-a. Läst 30 mars 2022. 
  5. ^ ”Die Fregatten der Bremen-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/luebeck-f122-fregatte. Läst 28 juni 2022. 
  6. ^ ”Die Fregatten der Brandenburg-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/brandenburg-klasse-f123-fregatte. Läst 30 mars 2022. 
  7. ^ ”Die Fregatten der Sachsen-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/sachsen-klasse-f124-fregatte. Läst 30 mars 2022. 
  8. ^ ”Die Fregatten der Baden-Württemberg-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/baden-wuerttemberg-klasse-f125-fregatten. Läst 30 mars 2022. 
  9. ^ ”Die Korvetten der Braunschweig-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/korvette-k130. Läst 30 mars 2022. 
  10. ^ ”Neunte Korvette K130 jetzt in der Bauendphase” (på tyska). bundeswehr-journal. https://www.bundeswehr-journal.de/2022/neunte-korvette-k130-jetzt-in-der-bauendphase/. Läst 30 juni 2022. 
  11. ^ ”Die Minenjagdboote der Frankenthal-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/minenjagdboot-frankenthal-klasse-mj332. Läst 30 mars 2022. 
  12. ^ ”Die Tender der Elbe-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/elbe-klasse-404. Läst 30 mars 2022. 
  13. ^ ”Die Flottendienstboote der Oste-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/flottendienstboot-oste-klasse-423. Läst 30 juni 2022. 
  14. ^ ”Die Einsatzgruppenversorger der Berlin-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/berlin-klasse-egv-702. Läst 30 mars 2022. 
  15. ^ ”Die Betriebsstofftransporter der Rhön-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/rhoen-klasse-704. Läst 30 mars 2022. 
  16. ^ ”Das Segelschulschiff "Gorch Fock"” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/segelschulschiff-gorch-fock. Läst 30 mars 2022. 
  17. ^ [a b] ”Deutschland kauft weniger Seeaufklärer” (på tyska). aero.de. https://www.aero.de/news-43818/Deutschland-kauft-weniger-Seeaufklaerer.html. Läst 29 oktober 2022. 
  18. ^ [a b c d] ”Marinekommando Jahresbericht 2021” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/resource/blob/5264806/84d869f1eb01ee2246f5e713d027894a/marinekommando-jahresbericht-2021-data.pdf#page=72. Läst 29 juni 2022. 
  19. ^ ”Deutschland bestellt fünf Seefernaufklärer P-8A Poseidon” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/organisation/marine/aktuelles/deutschland-bestellt-seefernaufklaerer-p8a-poseidon-5102350. Läst 20 juni 2022. 
  20. ^ [a b c d] ”16. Bericht des Bundesministeriums der Verteidigung zu Rüstungsangelegenheiten Teil 1” (på tyska). Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/resource/blob/5536600/e30866858da147e1b88c687e902df964/20221205-download-16-bericht-des-bmvg-zu-ruestungsangelegenheiten-data.pdf. Läst 9 december 2022. 
  21. ^ ”Serienauslieferung des Sea Lion abgeschlossen” (på tyska). Bundeswehr. 1 februari 2023. https://www.bundeswehr.de/de/organisation/ausruestung-baainbw/aktuelles/serienauslieferung-des-sea-lion-abgeschlossen-5576398. Läst 5 februari 2023. 
  22. ^ ”Training für Marine-Hubschrauber mit EC135” (på tyska). Europäische Sicherheit & Technik. https://esut.de/2021/08/meldungen/29120/marine-hubschrauber-mit-ec135/. Läst 29 juni 2022. 
  23. ^ ”Neue Planungen zu bewaffneten und bewaffnungsfähigen Drohnen” (på tyska). Deutscher Bundestag. https://dserver.bundestag.de/btd/19/010/1901082.pdf. Läst 1 juli 2022. 
  24. ^ ”DroneWatch: 24 neue (Klein)Drohnen für die Marine” (på tyska). Augen geradeaus!. https://augengeradeaus.net/2018/04/dronewatch-24-neue-kleindrohnen-fuer-die-marine/. Läst 1 juli 2022. 
  25. ^ ”Drohnensystem Puma AE II für die deutsche Marine” (på tyska). bundeswehr-journal. https://www.bundeswehr-journal.de/2018/drohnensystem-puma-ae-ii-fuer-die-deutsche-marine/. Läst 1 juli 2022. 
  26. ^ [a b] ”Hubschrauberdrohnen für die Korvetten der Marine”. Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/resource/blob/5256870/6cbadf1f7b81f5da9093fbbc4c700459/40-hubschrauberdrohnen-fuer-die-korvetten-der-marine-data.pdf. Läst 2 juli 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]