Dragon (växt)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dragon
Estragon 1511.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteMalörtssläktet
Artemisia
ArtDragon
A. dracunculus
Vetenskapligt namn
§ Artemisia dracunculus
AuktorL., 1753
Synonymer

Artemisia aromatica A.Nelson
Artemisia cernua Rydb.
Artemisia dracunculoides Pursh
Artemisia dracunculus subsp. glauca
(Pall. ex Willd.) Hall & Clem.
Artemisia glauca Pall. ex Willd.
Artemisia inodora Willd. nom. illeg.
Artemisia pamirica C.Winkl.
Artemisia redowskii Ledeb.
Artemisia simplicifolia Pamp.
Draconia dracunculus (L.) Soják
Oligosporus condimentarius Cass.

 
Hitta fler artiklar om växter med

Dragon (Artemisia dracunculus) är en art i familjen korgblommiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet Artemisia dracunculus säger att den tillhör samma släkte (Artemisia) som gråbo (kromosomtal 2n = 16), olika varianter av malört (kromosomtal 2n = 18, 34 och 36) och åbrodd (kromosomtal 2n = 18).

Växten är perenn med smala, meterhöga stjälkar. Bladen är mörkgröna, kala och smalt lansettliknande. De grönaktiga blommorna är små, bara 1 – 3 mm i diameter.

Två olika kulturformer finns: fransk dragon (kromosomtal 2n = 36), och rysk dragon (kromosomtal 2n = 90).

Fransk dragon blommar sällan, och blomningen är dessutom så sen på hösten, att den i Sverige sällan hinner gå i frukt, innan vintern kommer. Den förökas därför genom sticklingar eller delning av rotklumpen.

Rysk dragon blommar ofta, och ger många frön. Den ges ibland status av varietet med namnet Artemisia dracunculus var. inodora.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Vildväxande i södra Ryssland, Sibirien, östra Asien och västra Nordamerika. Från ursprungsländerna har dragon spridits västerut under medeltiden.

I Sverige odlas dragon i växthus, men kan ibland påträffas förvildad i anslutning till kulturpåverkad mark.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Hackade och torkade blad används som krydda i diverse maträtter, men framförallt för att smaksätta vinäger, bearnaisesås och majonnäs. Dragon kan även användas färsk.

Fransk dragon anses mer värdefull som kryddväxt än rysk dragon.

Svenska synonymer[redigera | redigera wikitext]

Esdragon, estragon, kejsarsallat (jämför oregano, som ibland kallas kungsmynta eller kungsmejram.)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mars, Brigitte (2008): The Desktop Guide to Herbal Medicine, s. 201. Google.se Läst 15 november 2014. (engelska)
  2. ^ "Tarragon". Botanical.com. Läst 15 november 2014. (engelska)
  3. ^ "dragon". NE.se. Läst 15 november 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]