Dragon (växt)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dragon
Estragon 1511.jpg
Artemisia dracunculus L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteMalörtssläktet
Artemisia
ArtDragon
A. dracunculus
Vetenskapligt namn
§ Artemisia dracunculus
AuktorL., 1753
Synonymer

Achillea dracunculus Hort. ex Steud.
Achillea changaica Krasch.
Artemisia aromatica A.Nelson
Artemisia cernua Rydb.
Artemisia dracunculoides Pursh
Artemisia dracunculus Pursh nom. illeg.
Artemisia glauca Pall. ex Willd.
Artemisia inodora Willd. nom. illeg.
Artemisia pamirica C.Winkl.
Artemisia redowskyi Ledeb.
Artemisia simplicifolia Pamp.
Draconia dracunculus (L.) Soják
Oligosporus condimentarius Cass.


Hitta fler artiklar om växter med

Dragon (Artemisia dracunculus L.) är en ört i familjen korgblommiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Sammansatt klase

Växten är perenn med smala, 30 – 150 cm höga stjälkar. Bladen sitter tätt utefter stjälken. De är mörkgröna, kala och smalt lansettliknande, spetsiga i toppen och lätt tandade i kanten. De grönaktiga eller gula blommorna är små, bara 1 – 3 mm i diameter. De bildar små, greniga klasar i bladvecken.

Rötterna är upp till 1 m långa rotstockar, som växer horisontellt. Från rotstocken sticker här och var stjälkarna upp.

Två olika kulturformer finns: fransk dragon (kromosomtal 2n = 36), och rysk dragon, Artemisia dracunculus var. inodora, (kromosomtal 2n = 90).

Fransk dragon blommar juliseptember. Blomningen är så sen på hösten, att den i Sverige sällan hinner gå i frukt innan vintern kommer, och fröna kan vara sterila. Ibland uteblir blomningen. Dragon förökas därför genom sticklingar eller delning av rotklumpen.

Rysk dragon blommar regelbundet, och ger många fertila frön.

Frukten är en nöt.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Vildväxande i sydöstra Europa, södra Ryssland, Sibirien, Mongoliet, Kina och västra Nordamerika. Från ursprungsländerna har dragon spridits västerut under medeltiden.

I Sverige odlas dragon i växthus, men kan ibland påträffas förvildad i anslutning till kulturpåverkad mark från Skåne och norrut till Dalarna. Varianten rysk dragon kan påträffas ännu längre norrut.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Steniga, torra, vindskyddade platser. Soligt eller i halvskugga, gärna lerhaltig mark.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Hackade och torkade blad används som krydda i diverse maträtter, men framförallt för att smaksätta vinäger, bearnaisesås, och majonnäs. Beträffande smaksättning av tartarsås går meningarna isär och det saknas en betrodd gastronomisk källa som fastslår hur tartarsås ska/kan smaksättas.

Dragon kan även användas färsk.

Som krydda anses fransk dragon mer värdefull än rysk dragon, som har svagare och annorlunda smak.

Näringsinnehåll [4][redigera | redigera wikitext]

100 g torkad dragon innehåller:
Energi 1 236 kJ (295 kcal)

Ämne Mängd RDI a)
(%)

Kolhydrater 50,22 g 18 e)
därav kostfiber 7,4 g 30 e)
Protein 22,77 g 38 e)
Aska 12,03 g
Vatten 7,74 g
Fett 7,24 g e)
Kalium 3,02 g 64
Kalcium 1,139 g 114
Magnesium 347 mg 94
Fosfor 313 mg 45
Natrium 62 mg 4
Askorbinsyra (C-vitamin) 50 mg 67 e)
Järn 32,3 mg 258
Niacin (B3-vitamin) 8,95 mg 60
Mangan 7,967 mg 266 e)
Zink 3,9 mg 39
Pyridoxin d) (B6-vitamin) 2,41 mg 185
Riboflavin (B2-vitamin) 1,339 mg 89
Koppar 677 μg 75 e)
Folat (B9-vitamin) 274 μg 0,91 e)
Tiamin (B1-vitamin) 251 μg 19
Betakaroten c) 210 μg 33
A-vitamin 4 200 IE b)
Selen 4,4 μg e)
––––––––––––
a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person, som lever på 8 400 kJ/dag.
Mängden varierar i olika länders rekommendationer. Där ej annat anges,
avser ovanstående tabellvärden spanska rekommendationer.
b) Internationell enhet
c) Förstadium, varav kroppen bildar A-vitamin
d) Ett samlingsnamn, innehåller även pyridoxamin och pyridoxal, C8H9NO3
e) Svenska Livsmedelsverkets rekommendation

Myt[redigera | redigera wikitext]

Plinius den äldre skrev omkring år 70 att ormar flyr från den som bär dragon på sig med hänvisning till att dragon blommar i den månad romarna kallade ormmånad (juli).

Svenska synonymer[redigera | redigera wikitext]

Esdragon, estragon, kejsarsallat (jämför oregano, som ibland kallas kungsmynta eller kungsmejram.)

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Tarragon". Botanical.com. Läst 15 november 2014. (engelska)
  2. ^ "dragon". NE.se. Läst 15 november 2014.
  3. ^ Mars, Brigitte (2008): The Desktop Guide to Herbal Medicine, s. 201. Google.se Läst 15 november 2014. (engelska)
  4. ^ USA:s jordbruksdepartement, Agricultural Research Service: NDS Number 2041

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]