Hoppa till innehållet

Fjärås socken

Från Wikipedia
Fjärås socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradFjäre härad
KommunKungsbacka kommun
Bildadmedeltiden
Area152 kvadratkilometer
Upphov tillFjärås kommun
Fjärås församling
MotsvararFjärås distrikt
TingslagHallands norra domsagas tingslag (–)
Fjäre tingslag (–)
Karta
Fjärås sockens läge i Hallands län.
Fjärås sockens läge i Hallands län.
Fjärås sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°27′16″N 12°11′03″Ö / 57.45444444°N 12.18416667°Ö / 57.45444444; 12.18416667

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1444
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Fjärås distrikt
Redigera Wikidata

Fjärås socken i Halland ingick i Fjäre härad, ingår sedan 1974 i Kungsbacka kommun och motsvarar från 2016 Fjärås distrikt.

Socknens areal är 151,86 kvadratkilometer, varav 129,86 land.[1] År 2000 fanns här 4 780 invånare.[2] Tjolöholms slott med Tjolöholms kyrka, en del av tätorten Hjälm samt tätorten Fjärås kyrkby med sockenkyrkan Fjärås kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Fjärås socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Fjärås församling och för de borgerliga frågorna till Fjärås landskommun. Landskommunen utökades 1952 innan den 1974 uppgick i Kungsbacka kommun.[2] Församlingen uppgick 2013 i Fjärås-Förlanda församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Fjärås, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Fjäre härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur

[redigera | redigera wikitext]

Fjärås socken ligger kring sjön Lygnern och randmoränen Fjärås Bräcka i öster och med kust mot Kattegatt i väster. Socknen är i väster en uppodlad slättbygd med bergshöjder och är i öster bergig och skogrik.[6][7][1] Lygnern som är största insjö delas med Sätila och Tostareds socknar i Marks kommun samt Förlanda socken i Kungsbacka kommun. Andra betydande sjöar är Stensjö och Sundsjön samt Skärsjön som delas med Förlanda och Gällinge socknar.

Det finns fyra naturreservat i socknen: Kungsbackafjorden som delas med Hanhals, Onsala, Vallda och Ölmevalla socknar samt Gäddevik och Oxhagen ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Fjärås Bräcka är ett kommunalt naturreservat.

Sätesgårdar var Rossareds säteri,[8][9] Tjolöholms slott[10][11] och Dals säteri.[12][13]

Verksamheter

[redigera | redigera wikitext]

Merparten av den svenska pepparroten kommer från odlingarna i och kring orten Fjärås. Exempel på lokala företag är Blombergs Möbler, Pritec Vaculyft, Fjäråskupan (spiskupor)[14], Fjärås Bildemontering samt Bräutigams marsipan och konfektyr (öppnat 2007).

På "bräckan" ligger Fjärås kyrka. Här finns också ett Naturum (öppnat 2005), där man berättar historien om landskapet och israndsbildningen.

Inom idrott finns fotbollsklubben IFK Fjärås, Bräckans Innebandyklubb och orienteringsklubben FAIK.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns lösfynd, cirka 80 boplatser och två gånggrifter vid Gödestad. Från bronsåldern finns högar och flera gravröse. Från järnåldern finns ett tiotal gravfält, känd är Li gravfält, och fyra fornborgar. Ett fynd med en guldbrakteater med runinskrifthar påträffats vid grävning. Även en armring av silver har här hittats som är daterbar till vikingatid. [6][7][15][16]

Fjärås socken är centralbygden i Fjäree härad som omtalas av den romerske historikern Jordanes[källa behövs].

Från Fjärås hämtades under en stor del av 1900-talet stora mängder grus och sand, som fraktades vidare via ett stickspår från järnvägen. Denna verksamhet har lämnat stora spår i naturen vid foten av Fjärås Bräcka.

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1357 Fieruaas) kommer ursprungligen från höjden Fjärås Bräcka som kyrkan ligger på. Namnet innehåller fjära, 'tidvis översvämmad strand' syftande på kustslätten väster om höjden.[17][7]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Fjärås socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
2 234
1760
  
2 514
1780
  
2 700
1790
  
2 628
1800
  
2 916
1810
  
3 100
1820
  
3 313
1830
  
3 481
1840
  
3 887
1850
  
3 970
1860
  
4 028
1870
  
3 987
1880
  
3 867
1890
  
3 560
1900
  
3 409
1910
  
3 194
1920
  
3 016
1930
  
2 962
1940
  
2 700
1950
  
2 526
1960
  
2 378
1970
  
2 834
1980
  
3 892
1990
  
4 130
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet
Frodestenen i utkanten av Li gravfält.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Fjärås socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Fjärås socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Rossared, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Rossared i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Tjolöholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Tjolöholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Dal, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Dahl i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ ”Om Oss”. Fjaraskupan. https://fjaraskupan.se/om-oss/. Läst 21 juli 2020. 
  15. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Fjärås socken
  16. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Fjärås socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  17. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Andersson, Rune (1994). Fjärås rotebåtsmän. Fjärås: Fjärås hembygdsgille. Libris 2528098 
  • Bengtsson, Ingvar (2022). Fjärås och Förlanda : dess kyrkor, folk och präster  : i kyrkohistorisk belysning. Göteborgs stiftshistoriska sällskaps skriftserie, 0283-9156 ; nr 15. Skellefteå: Artos. Libris 6nfsxn0q42f9p4sv. ISBN 9789177772378 
  • Björsjö, Nils; Lindälv, Elof (1977). Fjärås Bräcka ([Ny utg.]). Kungsbacka: Nordhallands hembygdsfören. Libris 344867 
  • Bönder i Fjärås södra skogsbygd.. [Sverige: s. n. 1998. Libris 2814706 
  • Fjärås - bygd att vårda. Fjärås: Hembygdsgillet. 1991. Libris 8217971 
  • Fjärås hembygdsgille 1955-1995. Fjärås: Fjärås hembygdsgille. 1995. Libris 2551049 
  • Myra - förvandlad by: jordbrukshistoria och bygdehistorier från en Nordhalländsk by. Fjärås: Myra studiegrupp. 2008. Libris 11330851. ISBN 978-91-633-3226-5 
  • Norra skogsbygden, Fjärås. [Fjärås]: [R. Andersson]. 1992. Libris 8221387 
  • Samarbet för information och tolkning av natur- och kulturvärden på Fjärås Bräcka, Kungsbacka kommun. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 1986. Libris 10737581 
  • Skogsbygd berättar: från gränstrakter i Fjärås. [Fjärås]: [Södra skogsbygdens studiecirkel]. 1997. Libris 8231836 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Fjärås
v • r
Socknar i Fjäre härad i Halland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fjärås_socken&oldid=54233438”