Flens kommun

	Flens kommun
	Kommun
	Vapen för Flens kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Flens kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Södermanlands län
Landskap	Södermanland
Läge	59°3′30″N 16°35′20″Ö / 59.05833°N 16.58889°Ö
Centralort	Flen
Areal	826,04 km² (2015-01-01); 135:e största (av 290)
- land	718,49 km²
- vatten	107,55 km²
Folkmängd	15 668 (2023-12-31); 152:a största (av 290)
Befolkningstäthet	21,81 invånare/km²; 171:a högsta (av 290)
Geonames	2714388
Kommunkod	0482
Tätortsgrad (%)	75 (2015)
Antal anställda	1 575 (2014-11)
	Webbplats: www.flen.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Flens kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Flen.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bettna, Blacksta, Dunker, Flen, Forssa, Helgesta, Hyltinge, Lilla Malma, Mellösa, Vadsbro och Årdala. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även från 1863 Malmköpings köping.

I området fanns mellan 31 december 1901 och 31 december 1948 Flens municipalsamhälle samt mellan 23 mars 1918 och 31 december 1952 Sparreholms municipalsamhälle.

Flens stad bildades 1949 genom en ombildning av Flens landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena) och Sparreholm (av Helgesta, Hyltinge och Årdala) samtidigt som landskommunerna Dunker och Lilla Malma uppgick i Malmköpings köping medan Mellösa landskommun samt Flens stad förblev opåverkade.

1965 inkorporerades Sparreholms landskommun i Flens stad.

Flens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Flens stad, Malmköpings köping, Mellösa landskommun samt delar ur Bettna landskommun (Bettna, Blacksta, Forssa och Vadsbro församlingar).^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Katrineholms domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I grönt fält ett andreaskors av guld och däröver en ginstam av guld belagd med tre upprättstående gröna ekblad bredvid varandra.

Vapnet, som symboliserar järnvägsknuten och sörmländska ekbackar, fastställdes för Flens stad 1948. Malmköpings vapen, vars giltighet upphörde 1971, är betydligt äldre och fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Även Bettna och Mellösa hade fastställda vapen. Trots detta registrerades stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen i PRV 1974.

Malmköpings köping
(1938–1970)
Mellösa landskommun
(1950–1970)
Bettna landskommun
(1953–1970)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Flens kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			18 354
1975			18 079
1980			18 231
1985			17 117
1990			17 392
1995			17 237
2000			16 565
2005			16 412
2010			16 028
2015			16 440
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt (socknar)^[7]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det sex tätorter i Flens kommun och tätortsgraden var 71,6 %:^[8]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Flen	&&&&&&&&&&&06229.&&&&&06 229
2	Malmköping	&&&&&&&&&&&01977.&&&&&01 977
3	Hälleforsnäs	&&&&&&&&&&&01585.&&&&&01 585
4	Sparreholm	&&&&&&&&&&&&0741.&&&&&0741
5	Mellösa	&&&&&&&&&&&&0535.&&&&&0535
6	Bettna	&&&&&&&&&&&&0412.&&&&&0412

Centralorten är i fet stil.

Politik

Mandatfördelning i Flens kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

23

10

5

1

5

23

10

5

45

90,7

37

8

1973

1

22

12

4

1

5

22

12

4

5

45

93,4

37

8

1976

1

22

12

4

1

5

22

12

4

5

45

91,5

34

11

1979

2

21

3

10

3

1

5

2

21

3

10

3

5

45

90,4

32

13

1982

2

22

4

8

2

1

6

2

22

4

8

2

6

45

91,3

30

15

1985

2

22

1

2

7

4

1

6

2

22

2

7

4

6

45

89,0

29

16

1988

2

21

2

7

4

1

6

2

21

2

7

4

6

45

85,2

27

18

1991

2

19

1

8

3

7

2

19

8

3

7

45

84,8

29

16

1994

3

20

2

7

1

5

1

5

3

20

2

7

5

45

85,3

26

19

1998

5

16

2

8

4

1

3

6

5

16

2

8

4

3

6

45

78,47

25

20

2002

3

17

1

9

4

3

2

6

3

17

9

4

3

2

6

45

77,98

22

23

2006

3

19

1

5

4

2

8

3

19

5

4

2

8

45

79,42

24

21

2010

3

17

2

3

4

2

8

3

17

2

3

4

2

8

45

81,82

22

2014

3

14

2

9

8

2

1

6

3

14

2

9

8

2

6

45

82,37

24

21

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[8] Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]