Hoppa till innehållet

Trosa kommun

Trosa kommun
Kommun
Trosa kommunhus
SloganVärldens ände
Kommunens vapen.
Trosa kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortTrosa
Inrättad1 januari 1992[1]
Utbruten urNyköpings kommun
Befolkning, areal
Folkmängd14 880 ()[2]
Areal664,77 kvadratkilometer ()[3]
- därav land209,16 kvadratkilometer[3]
- därav vatten455,61 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet71,14 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°53′38″N 17°33′08″Ö / 58.893888888889°N 17.552222222222°Ö / 58.893888888889; 17.552222222222
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2957[4]
Anställda875 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0488[6]
GeoNames3315141
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Trosa kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Trosa.

Majoriteten av Trosa kommun är klätt med skog. På fastlandet finns dock stora jordbruksområden. Trosa skärgård består av skog och hagmark. Urkalksten har på sina håll gett upphov till en rikhaltig flora. Det kustnära läget gav tidigare upphov till att näringslivet dominerades av relaterade näringar. Dessa har dock senare ersatts av ett mer differentierat näringsliv där turist-, handels- och servicenäringarna har en betydande roll.

Sedan kommunen bildades 1992 har befolkningstrenden varit positiv och sedan 2006 har den styrts av Alliansen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Trosa, Vagnhärad och Västerljung. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Trosa stad som 1863 bildade en stadskommun.

Trosa-Vagnhärads landskommun bildades 1926 av Trosa och Vagnhärads landskommuner. Vid kommunreformen 1952 sammanlades denna kommun med Västerljungs landskommun som fick det nygamla namnet Vagnhärads landskommun.

En första Trosa kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Trosa stad. Samtidigt, 1971, bildades Vagnhärads kommun genom en ombildning av Vagnhärads landskommun. 1974 uppgick Trosa och Vagnhärads kommuner i Nyköpings kommun, varur 1992 utbröts ett område motsvarande de två tidigare kommunerna vilka bildade en egen kommun under det nygamla namnet Trosa kommun.[7]

Den 26 maj 2013 hölls en folkomröstning i kommunen om huruvida Trosa skulle byta län från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting. 63 % av de röstberättigade deltog i valet och svaret blev nej, då 41,2 % var för länsbyte och 58,6 % var emot.[8][9][10]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[11]

Kommunen ingår sedan 2014 i Förvaltningsområdet för finska. [12]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Den del av Trosa som är belägen på fastlandet utgörs av ett jordbrukslandskap med stora uppodlade områden. Området har höga botaniska och landskapsmässiga värden, i synnerhet områdena kring Stensunds folkhögskola och Tureholm. Urberg bevuxen med skog tar över väster om Hållsviken, det inkluderar även sjöar och mindre uppodlade områden. Unika områden finns även i Trosa skärgård. Som exempel kan nämnas Askö, med både öppna betade hagmarker och barrskogar, och Persö, vars berggrund utgörs av urkalksten med inslag av diabaser och grönstenar. På flera platser har urkalkstenen gett upphov till en rikhaltig flora.[13]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]

Trosa kommun Hela riket






  Bebyggelse (9,1 %)
  Skog (58,2 %)
  Öppen myrmark (0,8 %)
  Jordbruksmark (19,1 %)
  Övrig mark (12,8 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2023 fanns 15 naturreservat i Trosa kommun.[15] Som exempel kan nämnas skärgårdsreservatet Tyvudden som bildades 2015. Området omfattar 502,6 hektar lövskog, hassellund, barrskog, havsstrandäng och marina miljöer. I de grunda vikarna finns skyddsvärda kransalger och ålgräsängar.[16] Ett annat exempel på reservat i Östersjön är Bokö-Askö som bildades 1975. Reservatet är 272 hektar åkermark, träd- och buskbärande naturbetesmark, havsstrandäng, ädellövmiljöer, barrskog med lövinslag, små öar och skär samt öppet vatten. I reservatet finns rikt med blåmusslor.[17]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling: Trosa församling

Distrikt inom Trosa kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt[18]:

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2020 fanns det sju tätorter i Trosa kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Trosa &&&&&&&&&&&07295.&&&&&07 295
2 Vagnhärad &&&&&&&&&&&03976.&&&&&03 976
3 Västerljung 388
4 Sund 343
5 Stensund &&&&&&&&&&&&0270.&&&&&0270
6 Åda &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215
7 Lagnöviken &&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har styrts av Alliansen sedan 2006.[19][20] De behöll makten även efter valet 2022.[21]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[22]
Ordförande M Ann Larson
Förste vice ordförande M Margareta Wallin
Andre vice ordförande S Sam Dandemar

Mandatfördelning 1991–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPTRRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19911131245211
13245211
3985,5
2415
199411523419
152349
3586,6
1916
1998312222410
312222410
3581,87
2015
200221512429
2152429
3581,33
2015
2006131123213
1323213
3582,89
2114
2010921113117
92317
3585,38
1817
2014193322114
9332214
3587,28
1916
2018282422114
28242214
3587,47
1817
2022281421116
284216
3585,16
1817
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1991, se tidigare kommuntillhörighet; Nyköpings kommun.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Trosa kommun består av 11 ordinarie ledamöter.[23] För sitt arbete finns tre utskott tillhörande kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott samt Kommunstyrelsens planutskott.[24]

Kommunstyrelsens arbetsutskott fungerar även som krisledningsnämnd.[25]

Presidium 2022–2026[23]
Ordförande M Daniel Portnoff
Förste vice ordförande L Bengt-Eric Sandström
Andre vice ordförande S Magnus Johansson

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare dominerades det lokala näringslivet av kustnäringar.[13] Exempelvis var fisket områdets främsta näringsgren långt in på 1800-talet. Under 1900-talet blev dock näringslivet allt mer differentierat[26] och turist-, handels- och servicenäringarna har en betydande roll. I början av 2020-talet dominerades arbetsmarknaden av små och medelstora företag,[13] totalt cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 stycken. Endast ett tiotal företag i kommunen hade fler än 30 anställda,[27] men bland större företag hittades Camfil AB och Bomans Hotell & Restaurant AB i centralorten.[13] Kommunen själv var dock den största arbetsgivaren med 961 anställda (2022).[28]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

MotorvägenE4 passerar genom kommunen strax utanför Vagnhärad. Restiden med tåg från Vagnhärad till Stockholm är drygt 45 minuter. Med bil tar det cirka 40 minuter. Avståndet från Trosa till Stockholm är 70 km, till Södertälje 38 km och till Nyköping 45 km. Bussförbindelser finns med Nyköping och Södertälje.

Tåg förbinder Vagnhärad med Nyköping och Norrköping söderut, och Södertälje och Stockholm norrut.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 14 880 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 160:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Trosa kommun var 2020 den kommun i hela landet som hade störst befolkningsökning sett till andel av folkmängden. Trosas befolkning ökade med 562 personer, vilket motsvarade 4,2 procent, under 2020.[29]

Befolkningsutvecklingen i Trosa kommun 1995–2020[30]
ÅrFolkmängd
1995
  
10 050
2000
  
10 197
2005
  
10 831
2010
  
11 462
2015
  
12 078
2020
  
14 309

Området som utgör kommunen har ett rikt kulturarv, bland dessa ett stort antal runstenar.[31] Som exempel kan nämnas Trosa bro runskrift och runhällen i Björke. Vidare finns boplatser och gamla gravplats som vittnar om de människor som bott i området sedan stenåldern.[26]

Fram till 1911 anordnades årligen en marknad i Trosa. År 1959 återupptogs den gamla traditionen genom Trosa marknad.

Blasonering: I blått fält en roddbåt med två par åror av guld och däröver en bildad måne av silver.

Vapnet fastställdes 1934 för Trosa stad och går tillbaka på ett sigill från 1600-talet. Båten anses syfta på strömmingsfiske. När Trosa år 1974 uppgick i Nyköpings kommun kom vapnet ur bruk. När nya Trosa kommun bildades 1992 registrerade det gamla stadsvapnet hos PRV för den nya kommunen. Även det i kommunen ingående Vagnhärad hade åren 1955–1973 ett vapen.

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Län och kommuner i kodnummerordning, SCB, läs online, läst: 7 november 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trosa tar tillbaka ansökan om länsbyte - påverkar inte Gnesta Sverigesradio.se. Läst 2012-08-20.
  9. ^ Trosa vill stanna i Södermanland Sverigesradio.se. Läst 2012-08-20.
  10. ^ Kommunala folkomröstningar Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. val.se. Läst 2012-08-20
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”SFS 2013:1086 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2013/1000-1099/d_1869442-sfs-2013_1086-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. }
  13. ^ [a b c d] ”Trosa - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/trosa-(kommun-ingress). Läst 5 maj 2023. 
  14. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  15. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 5 maj 2023. 
  16. ^ ”Tyvudden”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/tyvudden.html. Läst 5 maj 2023. 
  17. ^ ”Bokö-Askö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/boko-asko.html. Läst 5 maj 2023. 
  18. ^
  19. ^ ”Organisation - Trosa kommun”. web.archive.org. 7 november 2014. Arkiverad från originalet den 7 november 2014. https://web.archive.org/web/20141107232600/http://www.trosa.se/Om-Trosa/organisation/. Läst 5 maj 2023. 
  20. ^ Martinsgård, Ingela (29 september 2018). ”Alliansen i Trosa fortsätter styra kommunen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7056083. Läst 5 maj 2023. 
  21. ^ ”Organisation och politik”. www.trosa.se. https://www.trosa.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/. Läst 5 maj 2023. 
  22. ^ ”Kommunfullmäktige”. Trosa kommun. https://trosa.tromanpublik.se/organisation/e6949592-8ca9-490b-87f9-547715d5146c. Läst 6 september 2024. 
  23. ^ [a b] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Trosa kommun”. trosa.tromanpublik.se. https://trosa.tromanpublik.se/organisation/b7ab8388-e8da-4fb7-a1eb-395ffe62627a. Läst 19 juni 2024. 
  24. ^ ”Utskott - Förtroendevalda i Trosa kommun”. trosa.tromanpublik.se. https://trosa.tromanpublik.se/organisationstyp/a653ded5-a1a8-47a6-b698-53604a3c911c. Läst 19 juni 2024. 
  25. ^ ”Beredskap och civilt försvar 2023-2026 Krislednings- och kriskommunikationsplan för Trosa kommun” (PDF). 3 maj 2023. sid. 5. https://cms.trosa.se/wp-content/uploads/2023/05/krislednings-och-krisinformationsplan-2023.pdf. Läst 19 juni 2024. ”I Trosa kommun är motsvarande ledamöter som ingår i kommunstyrelsens arbetsutskott tillika krisledningsnämnd. Nämnden består av tre ledamöter och tre ersättare.” 
  26. ^ [a b] ”Det historiska Trosa”. www.trosa.se. https://www.trosa.se/uppleva-och-gora/kultur-och-fritid/det-historiska-trosa/. Läst 19 juni 2024. 
  27. ^ ”Lokalt företagande”. www.trosa.se. https://www.trosa.se/foretagande-och-arbete/lokal-foretagande/. Läst 19 juni 2024. 
  28. ^ ”Trosa kommun” (på engelska). www.ekonomifakta.se. https://www.ekonomifakta.se/regional-statistik/din-kommun-i-siffror/trosa/. Läst 19 juni 2024. 
  29. ^ ”Trosas befolkning ökade mest i landet”. svt.se. 22 februari 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/trosas-befolkning-okade-mest-i-landet. Läst 21 december 2022. 
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/. 
  31. ^ Persson, Robin (12 maj 2018). ”På fornnordisk rundtur – med telefonen som guide”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/pa-fornnordisk-rundtur-med-telefonen-som-guide. Läst 5 maj 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]