Fredriksdal museer och trädgårdar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Fredriksdals friluftsmuseum)
Hoppa till: navigering, sök
Flygfilm över Fredriksdals friluftsmuseum.
Översiktskarta
Fruktträdgården

Fredriksdal museer och trädgårdar är ett friluftsmuseum på 36 hektar i Helsingborg uppbyggt kring den herrgårdsliknande huvudbyggnaden på egendomen Fredriksdal. Fredriksdal byggdes som ett landeri av Fredrik Wilhelm Cöster år 1787. Egendomen köptes av konsul Oscar Trapp i slutet av 1800-talet och stora delar av marken tillsammans med huvudbyggnad och ekonomibyggnader donerades till Helsingborgs stad av dennes änka, Gisela Trapp, år 1918. Friluftsmuseet öppnade för allmänheten år 1923. Museet är Sveriges näst största[källa behövs] friluftsmuseum och innefattar äldre stadskvarter från Helsingborgs centrala delar, äldre allmogegårdar med ängar från Skånes olika delar, botanisk trädgård med Skånes alla vilda växter och Fredriksdalsteatern.

Museets logotyp består av ett stiliserat träd i vitt på en olivgrön bakgrund och är designad av Bodil Tegsell. Logotypen vann år 2006 Svenska Designpriset i kategorin "Identitet Print - Profil".

Parken[redigera | redigera wikitext]

Den park som vuxit upp runt Fredriksdals huvudbyggnad har delar som är lika gamla som byggnaden själv. Den första parkdelen anlades 1787 i fransk stil med tyngdpunkt på symmetri och perspektiv. Denna del är den första man ser när man anländer genom huvudentrén, där en lång gång kantad av formklippta avenbokshäckar, vilka omgärdar egna rum bakom sig med väggar och tak av lövverk, leder upp till huvudbyggnaden. Närmast byggnaden öppnar naturen upp sig genom en öppen gräsyta kantad av utplanterade lavendelringar, designade av landskapsarkitekten Sven Ingvar Andersson på 1960-talet, på vardera sida.

Till söder om den franska tillkom år 1820 en engelsk park, vilken är mer organiskt utformad där träd och buskar är utplacerade för att ge ett naturligt utseende. Genom parken slingrar sig gångstigar och i mitten finner man ett lusthus som flyttats hit från en privat trädgård runt en villa vid landborgsbranten. Bland växtligheten som tillkom med denna del kan nämnas äkta kastanj och mullbär.

Strax söder om herrgården har man återskapat en köksträdgård där råvaror, som till exempel rödbetor, snövit och bondbönor, odlas fram på ekologiskt vis, med samma metoder man använde för att gödsla och bekämpa skadedjur som för 150 år sedan. Närmast trädgården ligger Fredriksdals örtagård, utplanterad bland formklippta, geometriskt utplacerade, buxbomshäckar, vilken innehåller bland annat krusmynta, hjärtansfröjd, gubbaskägg och apotekarros. Söder om köksträdgården ligger fruktträdgården med över 130 sorters äpplen och päron, men även körsbär och bärbuskar. De äldsta träden planterades 1845.

På herrgårdens norra sida ligger en liten trädgård vid namn Mamsellens trädgård, vilken är utlagd enligt samma ideal som den franska parken. Vid parken ligger, parallellt med gårdens norra flygel, en byggnad som tidigare fungerade som stall för kör- och ridhästar åt herrskapet på gården. I byggnaden inryms nu Fredriksdals Trädgårdskafé. Intill kaféet ligger en mindre korsvirkesbyggnad som är en del av Fredriksdals ursprungliga byggnader, samt en annexbyggnad, uppförd 1994. Som en gåva från museet inför Nils Poppes 90-årsdag 1998 fick caféet annex namnet Poppes paviljong.

Botaniska trädgården[redigera | redigera wikitext]

Enebacken

I det donationsbrev som Gisela Trapp lämnade efter sig önskade hon att det skulle anläggas en botanisk trädgård i anknytning till herrgården. Detta genomfördes på 1930-talet då man la upp en plan om hur trädgården skulle utformas.

Den botaniska trädgården är unik genom att visa Skånes vilda flora och växtmiljöer. Trädgården är uppdelad i en systematisk del och en landskapsbotanisk del med naturliga växtmiljöer som avspeglar växtmiljöer från olika delar av Skåne. 

I trädgårdens systematiska del kan stora delar av Skånes vilda flora upplevas. Växterna odlas ordnade efter släktskap. Här kan man se, lukta och känna på de olika växterna och lära sig deras namn. Skåne är det landskap som har allra flest vilda växter i Sverige. Flera av arterna finns bara i Skåne i hela landet. Tyvärr är Skåne också det landskap som har flest utrotningshotade arter. Fredriksdal arbetar aktivt med att bevara den skånska floran. Många rödlistade växter finns i odling på Fredriksdal för att de ska fungera som en säkerhetskopia ifall de skulle dö ut i naturen. Tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne, Lunds botaniska förening och Botaniska trädgården vid Lunds universitet samlar Fredriksdal in hotade växter i den skånska naturen. Efter hand som fler frön odlats fram, flyttas växterna på nytt ut i naturen i nya växtmiljöer eller tidigare som restaurerats. Några av de rödlistade växter som finns i odling på Fredriksdal är sandnejlika, kalvnos, åkerranunkel, sommarklynne, spjutsporre, fältnocka, klubbfibbla, klockgentiana, ängssilja och slåttergubbe.

I den landskapsbotaniska delen finns olika sorters ängar. Ängarna är anlagda från 1950-talet och fram till 1980-talet och flera av dem visar nu en hög artrikedom av traditionella ängsväxter. Eftersom bara en bråkdel av Skånes ängar finns kvar har ett stort antal växte och djur som gynnats av det historiska ängsbruket minskat kraftigt i utbredning och antal. Fredriksdals ängar fagas på våren, vilket innebär att fjolårets löv krattas bort för att ge vårens växtlighet solljus och utrymme. Under juli månad skördas ängarnas växtlighet med moderna, lätta slåtterbalkar som är skonsamma mot mark och växtlighet. Höet torkas och blir till vinterfoder för Fredriksdals lantrasdjur. Framåt hösten när ängarnas växtlighet åter vuxit till sig, efterbetas de av Fredriksdals nötboskap. I Fredriksdals botaniska trädgård kan man uppleva en löväng med hamlade träd, en kalkrik fuktäng med ett stort antal olika ängsväxter och flera andra ängar.

Det finns även en liten allmogeåker som odlas med en äldre sort höstråg. Lika intressant som själva grödan är åkerns många vilda växter. Många åkerogräs är idag bland de mest sällsynta växterna i landet. De är väl anpassade till historiskt åkerbruk, men dessa arter minskade kraftigt under 1900-talet när utsädesrensingen blev bättre och kemiska bekämpningsmedel började användas.

I anslutning till trädgårdens systematiska del finns Nyttoväxtträdgården som visar vilda växter och kulturväxter utifrån hur de har använts genom tiderna. Här finns färg- (uppslagsord växtfärgning) och medicinalväxter och växter som använts som byggnadsmaterial och parfym. Här finns också en plantering som visar Linnés systematik av de vilda växterna som han delade in i 24 klasser utifrån antal ståndare.

I områdets sydligaste del har man inrättat ett flertal olika skogar, var och en bestående av ett träslag. De olika skogarna består av alm, al, ask, björk, bok, ek, gran och tall, samt en lövblandskog.

Byggnadshistorisk del[redigera | redigera wikitext]

Ågård
Möllan
Stadskvarteren

Till friluftsmuseet har man flyttat flera äldre allmogebyggnader från Skåne kompletta med tillhörande åkrar, där man kan få se hur man odlade olika sädesslag förr i tiden, samt ängar och hagar där museets "husdjur" strövar och betar. Den äldsta gården är Lillarydsgården från 1600-talet, flyttad till Fredriksdal från Perstorps socken i norra Skåne. Man kan även besöka Ågård från 1800-talet, tidigare belägen i södra Småland, Harlyckesmedjan från Helsingborg, Ringstorps mölla, byggd 1803 och flyttad från stadsdelen Ringstorp i Helsingborg, samt två kvarnar från 1700-talet och en timmersåg från 1800-talet. Flera av de mindre byggnaderna - en skvaltkvarn, en malttorka, en ängslada från södra Halland och den så kallade Teglarödsstugan - kom till Fredriksdal genom Mårten Sjöbecks försorg. Mårten Sjöbeck arbetade under flera år på 1920-talet med dokumentation av skånsk allmogebebyggelse på uppdrag av Helsingborgs Museum.

Det finns även en avdelning som visar upp en del av Helsingborgs äldre stadsbebyggelse med hus som flyttades till, eller återuppbyggdes på Fredriksdal från sina ursprungliga placeringar i stan. Flera av byggnaderna har bevarade interiörer som berättar om deras historia som hantverksgårdar. Denna del av museet tillkom på 1940-, 1950- och 1960-talen då man rev en stor del av bebyggelsen i staden för att ge plats åt nya hus. Ett antal byggnader inhyser nu Grafiska museet, ett teatermuseum och ett hembygdshus. I anknytning till stadskvarteren ligger Kulturmagasinet, uppfört 1996, som inhyser Helsingborgs museers samlingar.

Bland de äldre hus man hittar finns:

  • Strömgrändsgården - hantverkargård från slutet av 1700-talet, som ursprungligen låg vid Stortorget. Denna flyttades för att man där skulle bygga Trygg Hansa-huset. I gården hittar man idag Hedströms affär, vilken tidigare låg i en byggnad på Norra storgatan och hette Hedströms handelsgård och revs för att ge plats åt ett EPA-varuhus.
  • Gamla prästgården - tidigare församlingshus år Maria församling och låg vid korsningen mellan Södra storgatan och Prästgatan. Flyttades till förmån för ett nytt och större församlingshus. I byggnaden driver numera Centrumskolan verksamhet, men även växtbutiken Flora Linnea.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Det arrangeras regelbundet olika evenemang på friluftsmuseet, oftast riktade till barn. I nuläget finns ett 50-tal olika aktiviteter för barn, men även nöjen för folk i alla åldrar, bl a påsk-, nationaldags- midsommar-, och julfirande. Andra evenemang är Rosdagar, där man samlar experter och entusiaster för att ge råd och tips om rosor, och Mikaeli marknad, en allmogemarknad med skörd, odling och hantverk. Det finns historievandringar för barn och olika trädgårdsutställningar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]