George Soros

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
George Soros
George Soros 2011.
Född 12 augusti 1930 (86 år)
Budapest, Ungern
Nationalitet Amerikan[1]
Yrke/uppdrag Finansman
Känd för Valutaspekulationer

George Soros, ursprungligen György Schwartz, född 12 augusti 1930 i Budapest i Ungern, är en amerikansk finansman, valutaspekulant, ekonomisk och filosofisk debattör och filantrop[2][3]. Han har ägnat sig åt en omfattande spekulationsverksamhet mot exempelvis Storbritanniens och Sveriges ekonomier kring 1992 och mot Thailands och Malaysias ekonomier 1997, vilket bidrog till ekonomiska kriser och sänkt levnadsstandard i dessa stater.[källa behövs] Han är för globalisering, marknadsekonomi, demokrati, globala institutioner och generös flyktingpolitik (i motsats till restriktiv sådan). Dock vill han samtidigt ha regleringar av kapitalismen, inklusive den finanskapitalism han själv verkar inom[4]. Han har även donerat stora summor till olika filantropiska ändamål och till en lång rad organisationer. Det omfattande ekonomiska stödet, till organisationer och nätverk runt om i världen, inklusive press och media, är dock starkt kontroversiellt.[5][6] Soros är enligt Forbes en av de 30 rikaste personerna i världen.[7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och studier[redigera | redigera wikitext]

Karl Raimund Popper, brittisk filosof som George Soros studerade för i unga år och vars idéer i hög grad påverkat George Soros syn på politik och ekonomi.

Soros föddes 1930 i Budapest i Kungariket Ungern. Familjen var judisk och välbärgad, men likt många ungerska judar av övre medelklass kände de sig obekväma med sina rötter. Modern Elizabeth (också känd som Erzsébet) kom från en företagarfamilj. Fadern, Tivadar (också känd som Teodoro) var advokat[8] och hade varit krigsfånge under och efter Första världskriget tills dess att han lyckades fly från Ryssland och återförenas med familjen i Budapest.[9][10] Under fängelsetiden kom Tivadar att omfamna en internationalistisk, anti-sekteristisk och kosmopolitisk filosofi, en grundsyn som George Soros sedermera också kom att förespråka.[11] Tivadar var även kunnig i esperanto och lärde Soros språket i dennes ungdom[12]

I mars 1944 tog den tyska militären kontroll över Ungern och judar började att transporteras bort. Soros familj lyckades dock undkomma nazisterna med hjälp av falska identitetshandlingar och genom att de blev inhysta hos olika hjälpande människor. Soros har som vuxen beskrivit uppväxten som präglad av antisemitism, vilket påverkat honom starkt.[13],

1948 fick George Soros tag på de nödvändiga dokumenten för att kunna flytta till London. Där bodde han till en början hos en avlägsen släkting och tog jobb som diskare, busspojke och husmålare. Våren 1949 antogs han till London School of Economics där han några år senare tog ut Bachelor-examen i filosofi och doktorsexamen i ekonomi. Han kom också att bland annat studera under Karl Popper, vilket påverkade honom starkt.[14]

Finanskarriär[redigera | redigera wikitext]

Tidiga anställningar[redigera | redigera wikitext]

Soros inledde sin karriär inom finanssektorn med en tjänst på Singer & Friedlander i London 1954.[15] 1956 flyttade han till New York där han arbetade som trader för F.M. Mayer (1956–59) med fokus på europeiska aktier.[16] 1959 gick han över till Wertheim & Co., där han stannade till 1963. Huvudinriktningen blev nu analyser av europeiska obligationer.[17] Under den här tiden utvecklade han även sin generella teori om reflexivitet, baserat på idéer av Karl Popper.[18][19] 1963 till 1973 var Soros vicepresident vid Arnhold and S. Bleichroeder.

1970-talet: Uppstart av flera hedgefonder[redigera | redigera wikitext]

Hedgefonden Double Eagle startades upp 1969 med fyra miljoner dollar i investeringskapital, inklusive 250,000 dollar av sitt eget kapital[20] och året efter grundades Soros Fund Management med George Soros som ordförande. Bland dem som genom åren haft de tyngsta posterna i fonden, förutom Soros själv, kan nämnas hans två söner.[21][22][23] Hedgefonden The Quantum Group Of Funds startar han upp 1973 tillsammans med Jim Rogers. Den dominerande hedgefonden i detta "ramverk", Soros' Quantum Fund, blev 1992 världsomtalad då den användes för att bryta ner det engelska pundet och tvinga fram en devalvering. Enligt Nial Ferguson i The Ascent of Money (2009) lär Soros ha tjänat omkring en miljard dollar på denna omtalade blankning, vilken i England är känd som Black Wednesday.[24]

Open Society och stöd/påverkan i samband med politiska val och andra förändringsprocesser[redigera | redigera wikitext]

Demonstrationer mot George Soros och Open Society. Tblisi 2005.

Från Ryssland och Östeuropa till "övriga världen"[redigera | redigera wikitext]

Inspirerad av Poppers teorier om totalitära kontra öppna samhällen började Soros runt 1980 att stödja de svarta i Sydafrika, vilka var hårt ansatta och åsidosatta av apartheidregimen.[2] Soros har dock själv medgett att hans engagemang i Sydafrika över lag inte blev lyckat. Att han hamnade på fel sida i kampen, något han uttryckt såhär:

"My first major undertaking was in South Africa, but it was not successful. The apartheid system was so pervasive that whatever I tried to do made me part of the system rather than helping to change it."[25]

Efter misslyckandet i Sydafrika riktade han istället blickarna till Ryssland och Östeuropa, där han enligt egen utsago var mer lyckosam. 1980 initierade han sitt stöd till Charter 77-rörelsen i Tjeckoslovakien och året därefter stödet till Solidaritet i Polen. 1984 grundade han Open Society Foundations vars uttryckliga syfte var att i Poppers anda hjälpa folken att kasta av sig oket från totalitära regimer, främst kommunismen. Strax därefter bildade han separata Open Society-stiftelser i flera länder (Ungern 1984, Kina 1986, Sovjetunionen 1987 och Polen 1988).[26]

Stöd i samband med amerikanska val[redigera | redigera wikitext]

George Soros har under 2000-talet gett betydande finansiellt stöd till Demokraterna och dem närstående rörelser i USA, inte minst i samband med presidentval. Detta har uppmärksammats, inte minst av konservativa grupper, men även av Wikileaks, och kritiserats häftigt.[27] Det har till och med hävdats, från konservativt håll, att George Soros möjligen är den enskilda person som påverkar USA:s politik och kultur mest.[28] I presidentvalrörelsen 2004 stödde han exempelvis Demokraterna med totalt ca 27.5 miljoner dollar.[29] Inför presidentvalet 2016 stöttade han Hillary Clintons kampanj med 8-12 miljoner dollar. Utöver detta stödde han under samma period även Black Lives Matter-rörelsen med ca 33 miljoner dollar.[30][31][32]

Open Society och Soros övriga nätverk idag (2016)[redigera | redigera wikitext]

Open Society är idag, enligt egen uppgift, ett nätverk av organisationer, nätverk, projekt, partners och stiftelser i mer än 100 länder.[33] Enligt egna uppgifter har Open Society Foundations haft utgifter på totalt över 13 miljarder dollar de senaste 33 åren (1983-2016). Budgeten för 2016 är 930.7 miljoner dollar, uppdelat på 13 olika områden. Det största utgiftsområdet i 2016 års budget ryms inom budgetposten "Economic Governance & Advancement".[34] Den enda privata organisationen i USA inom genren "filantropisk verksamhet" med större utgifter är Bill and Melinda Gates Foundation.[35]

Soros och flyktingkrisen[redigera | redigera wikitext]

George Soros har (2016) meddelat att han avser att investera 500 miljoner dollar på flyktingar och flyktingföretagande, mot bakgrund av den europeiska flyktingkrisen. Denna satsning, som bland annat syftar till att flyktingarna blir självförsörjande genom eget arbete, ska samordnas med UNHCR och International Rescue Committee.[36] Under hösten 2016 har han också, i Foreign Policy och ett tal inför EU-parlamentet, föreslagit att EU, upprättar en kraftfull asylplan. Budgeten för en sådan, som han ser det, bör vara minst 30 miljarder euro årligen. Han menar att stora denna klumpsumma lämpligen bör gå till utgifter både inom Europa och utom Europa. Soros anser också att EU, istället för nuvarande system, i förväg bör bestämma sig för ett bestämt antal flyktingar. Detta eftersom det då, enligt Soros, skulle bli färre som skulle chansa genom att ta sig till EU illegalt. Han medger att 30 miljarder euro per år må verka som en hög kostnad, men att det bör sättas i relation till kostnader och risker om EU inte satsar tillräckligt, exempelvis risken för att Schengen-systemet kollapsar. [37][38]

Ekonomisk och politisk teori[redigera | redigera wikitext]

Figur som illustrerar den klassiska jämviktsteorin, som Soros kritiserar. Priset (P) på en produkt (Q) bestäms av jämvikten mellan utbudet (S) och efterfrågan (D). För djupare förklaring se jämviktsteorin.

George Soros är internationalistiskt orienterad och allmänt för globalisering, frihandel och kapitalism. Han är även motståndare till restriktiv migrationspolitik. Dock är han samtidigt emot det han kallar för marknadsfundamentalism, iden att marknaden löser alla problem bara den släpps fri. Han vill ha regler, tyglar och beskattning av kapitalismen, inklusive den finanskapitalism han själv är en betydande del av.[39]

Soros menar, liksom Karl Popper, att totalitära ideologier, ideologier som gör anspråk på absolut sanning, är vilseledande av princip. Och att de bara kan påtryckas folket eller samhället med tvång. Poppers idé, utifrån denna samhällssyn, och som Soros helt köper, var att det goda alternativet är "det öppna samhället". Kännetecknande för detta öppna samhälle, är enligt Popper och Soros, åsiktsfrihet och en rättsstat som gör att människor med dessa olika åsikter ändå kan leva ihop.

Till denna analys, som riktar udden mot nazism, faschism och kommunism, har Soros även lagt till en specifik kritik av den klassiska ekonomiska teorin. Soros menar att den klassiska ekonomiska jämviktsteorin, teorin om utbud och efterfrågan, är vetenskapligt falsifierad. Han framhåller att dess antaganden om perfekt konkurrens och perfekt information med mera inte är verklighetsförankrade.

Soros menar i synnerhet att kurvorna över utbud och efterfrågan, och ekonomin överlag, influeras av en dubbelriktad feedback-mekanism. Marknadsaktörernas tänkande influerar den situation de tänker på, och situationen i sig självt påverkar marknadsaktörernas tänkande. Detta, som han benämnt reflexivitet, utgör en central del av hans ekonomiska teori, men även hans politiska filosofi. Han har också länge hävdat att det är hans förståelse av detta som gjort honom så ekonomiskt framgångsrik.[40]

Enligt Soros reflexivitetsbegrepp, som väckt bredare akademiskt intresse först efter finanskrisen 2007-2008, kan finansmarknaderna skapa felaktiga eller orealistiska förväntningar men sen ändå förändra verkligheten till att stämma överens med dessa föreställningar. Det är motsatsen till den process som finns beskriven i traditionell ekonomisk litteratur, vilken alltid antar att de finansiella förväntningarna anpassar sig till verkligheten, inte tvärtom.[41] 2009 finansierade Soros uppstarten av Institute for New Economic Thinking med förhoppningen att institutet skulle främja ökad kunskap om ekonomisk reflexivitet..[42]

Spekulationsattacker[redigera | redigera wikitext]

Black Wednesday[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden för Soros exceptionella blankning mot det brittiska pundet hade EU bildats, men ännu inte den gemensamma valutan euron. Istället fanns, sedan 1979, det så kallade ERM-systemet. EU-länderna var ännu inte redo att ge upp sina nationella valutor, men de hade funnit en mellanväg mellan fast och flytande valutor genom detta system där valutorna knöts till tyska D-marken. Länderna hade också enats om att tillåta en sexprocentig avvikelse gentemot D-marken, men inte mer.

I Storbritannien hade Margaret Thatcher nogsamt motsatt sig ett brittiskt inträde i ERM-systemet under hela 1980-talet, eftersom hon föredrog rörlig växelkurs, men 1990 hade hon inte längre den politiska kraften att motstå andra medlemmar i det Konservativa partiet, som menade att det var dags för Storbritannien att knyta ihop sin valuta med övriga Europa. I oktober 1990 gick därför Storbritannien slutligen med i ERM till valutakurser 2.95 DM för varje brittiskt pund (GBP). Den brittiska regeringen förband sig att hålla växelkurser mellan 2.78 DM till 3.13 DM i förhållande till pundet.

Strax efter att detta förhandlats färdigt och beslutats ersattes Thatcher av John Major som premiärminister. Den fixa växelkurser skulle enligt Major motverka inflation och vara en hörnsten i den ekonomiska politiken. Till en början gick det också enligt planen, inflationen sjönk men arbetslösheten höll sig ändå temporärt relativt låg. Under 1992, då global recession rådde, blev det dock mörkare och svårare även för Storbritannien och arbetslösheten steg hastigt till över 12 procent. Den normala åtgärden i dylika omständigheter hade varit att öka investeringar och konsumtion genom att sänka räntorna. Men nu, när de var med i ERM, var den vägen stängd. Detta eftersom pundets värde gentemot D-marken då hade sjunkigt under den överenskomna miniminivå. Så medan depression och massarbetslöshet rådde så var regeringen förhindrad att mildra spänningarna.

Det som till slut fällde avgörandet i frågan om pundet kontra ERM, utifrån detta, var tre snabba händelser. Den första var en Wall Street Journal-intervju med presidenten för Bundesbank, Helmut Schlesinger. Den andra händelsen, dagen därpå, var att George Soros fick tidningen med artikeln ifråga på sitt bord. Den tredje händelsen var att Soros agerade efter intrycket han fick av artikeln. Han genomförde helt enkelt en snabb och mycket stor blankning av pundet. [43]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Stödet till demonstranter[redigera | redigera wikitext]

George Soros har kritiserats för sitt finansiella stöd till demonstrerande grupper i flera länder, däribland i samband med efterspelet av det amerikanska presidentvalet 2016.[44][45]

Utfrågning[redigera | redigera wikitext]

2008 ställde Soros upp på en utfrågning i USA:s Representanthus tillsammans med fyra andra toppchefer vid de största hedgefonderna i USA, Kenneth Griffin, Philip Falcone, Jim Simons och John Paulson. Under utfrågningen pressades Soros och de övriga om varför de inte tillåter någon transparens i affärerna, varför de betalar lägre skatt på sin inkomst än vanliga arbetare, liksom även av frågor om deras personliga förmögenheter. Soros svar, angående skatten, var att han inte skulle ha något emot att betala vanlig skatt på all sin inkomst. Angående transparensen var de fem hedgefondcheferna dock eniga i sitt motstånd.[46]

Politiska uttalanden och utspel[redigera | redigera wikitext]

George W. Bush, som George Soros kraftigt motfinansierade under dennes presidentvalskampanj inför presidentvalet i USA 2004.j
  • Om George W. Bush
    I en intervju för The Washington Post den 11 november 2003 uttryckte Soros stark kritik av dåvarande presidenten George W. Bush. Han sa till och med att han skulle offra hela sin förmögenhet på att få bort honom från makten, om garanti hade kunnat lämnas för att det också skulle ske[47][48].
  • Soros om Europas finanskris och euron
    Soros menar att hanteringen av den europeiska finanskrisen och därmed sammanhängande eurokrisen måste innehålla tre komponenter. För det första en reformering och omfinansiering av banksystemet. För det andra ett införande av så kallade euroobligationer. Och för det tredje att det blir möjligt att träda ur EMU. Han menar att länder med stor statsskuld, som Grekland, måste tillåtas att skriva om merparten av sin skuld på samma villkor som länder med lägre statsskuld. Det sker, som han ser det, bäst genom utfärdandet av euroobligationer.[50]
  • Sverige
    Under finanskrisen 1992 havererade Sveriges fasta växelkurs på grund av valutaspekulation, där George Soros anses ha varit en betydelsefull spekulant.
    Under World Economic Forum 2012 hyllade Soros Sveriges hantering av finanskrisen och prisade den svenska modellen.[51]
  • Droger
    Soros har varit en stor finansiär av organisationer som verkar för legalisering av bland annat cannabis. Samtidigt hävdar han att han för egen del inte använder droger eftersom han anser att det är skadligt.[52]
  • Om Storbritanniens beslut att lämna EU
    Efter att det brittiska folket 2016 röstat för att lämna EU varnade Soros för att beslutet släppt lös en finanskris likt den globala finanskrisen 2008 och troligtvis kommer stärka de deflationistiska tendenserna.[53]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Biografier[redigera | redigera wikitext]

  • Soros: The Life and Times of a Messianic Billionaire av Michael T. Kaufman (Alfred A. Knopf, 2002) ISBN 978-0-375-40585-3
  • Soros: The World's Most Influential Investor av Robert Slater (McGraw-Hill Professional, 2009) ISBN 978-0-07-160844-2

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Forbes 400 Richest Americans: George Soros”. Forbes. mars 2012. http://www.forbes.com/profile/george-soros. Läst 6 oktober 2011. 
  2. ^ [a b] "Who is George Soros? ", Open Society Foundation of South Africa
  3. ^ Dugger, Celia W. (13 september 2006). ”Philanthropist Gives $50 Million to Help Aid the Poor in Africa”. The New York Times (Africa). http://travel2.nytimes.com/2006/09/13/us/13soros.html. Läst 16 oktober 2009. 
  4. ^ Se George Soros on Globalization (PublicAffairs, 2002) ISBN 978-1-58648-125-4 (paperback; PublicAffairs, 2005; ISBN 978-1-58648-278-7)
  5. ^ Gainor, Dan Over 30 Major News Organizations Linked to George Soros Media research center
  6. ^ Billionaires Battle Over Media Influence: Koch Bros./Murdoch Vs. Soros/Buffett/GE
  7. ^ ”Bloomberg Billionaires”. Bloomberg Billionaires. Bloomberg.com. http://www.bloomberg.com/billionaires. Läst February 6, 2015.  Note that this site is updated daily.
  8. ^ The New Yorker: THE MONEY MAN by JANE MAYER: Can George Soros's millions insure the defeat of President Bush? October 18, 2004.
  9. ^ Kaufman, Michael T. (2002). Soros: The Life and Times of a Messianic Billionaire. Alfred A. Knopf.Mall:Page needed
  10. ^ Soros, George (2008). The New Paradigm for Financial Markets: The Credit Crisis of 2008 and What It Means. PublicAffairs. sid. 13. ISBN 978-1-58648-683-9. https://books.google.com/?id=F_aBKX4AnLUC&q=Tivadar#search_anchor 
  11. ^ Koven, Steven G.; Götzke, Frank American Immigration Policy: Confronting the Nation's Challenges. Springer Press. Sidan 88.
  12. ^ Cowan, Alison Leigh (16 december 2010). ”How Do You Say 'Billionaire' in Esperanto?”. The New York Times. http://cityroom.blogs.nytimes.com/2010/12/16/how-do-you-say-billionaire-in-esperanto/. Läst 27 oktober 2011. 
  13. ^ Slater, Robert (på en). Soros: The Life, Ideas, and Impact of the World's Most Influential Investor. McGraw Hill Professional. sid. 30. ISBN 9780071608459. https://books.google.com/books?id=J7I26pZK8TUC&pg=PA30. Läst 16 November 2016 
  14. ^ ”North American Advisory Board” (på engelska). London School of Economics. http://www.lse.ac.uk/supportingLSE/NorthAmericanAdvisoryBoard.aspx. Läst 7 september 2015. ”Mr George Soros (BSc Philosophy 1951, PhD Philosophy 1954) Chairman, Soros Fund Management” 
  15. ^ Arnold, Glen (2012). The Great Investors: Lessons on Investing from Master Traders. United Kingdom: Pearson. sid. 416. ISBN 9780273743385 
  16. ^ Soros, George; Koenen, Krisztina; Wien, Byron (1995). Soros on Soros : Staying Ahead of the Curve. New York: J. Wiley. sid. 326. ISBN 9780471119777 
  17. ^ Kaufman, Michael T., Soros: The Life and Times of a Messianic Billionaire, Chapter 8
  18. ^ Soros, George. Fallibility, reflexivity, and the human uncertainty principle. "20". sid. 309–329. doi:10.1080/1350178x.2013.859415. http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/1350178X.2013.859415. 
  19. ^ Soros, George (2008). The New Paradigm for Financial Markets. New York: Public Affairs. ISBN 978-1-58648-683-9 
  20. ^ Soros on Soros, p47
  21. ^ "George Soros". George Soros. Retrieved November 25, 2011.
  22. ^ Soros Buys 20% of BNK Petroleum. Gurufocus.com (October 19, 2010). Retrieved November 25, 2011.
  23. ^ Anderson, Jenny (16 april 2008). ”Wall Street Winners Get Billion-Dollar Paydays”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2008/04/16/business/16wall.html?ex=1366084800&en=1eee7351824a31ce&ei=5124. Läst 28 juli 2008. 
  24. ^ Niall Ferguson: The Ascent of Money. A Financial History of the World. Penguin Books, London 2009, ISBN 978-0-14-103548-2
  25. ^ Soros, George The Capitalism threat
  26. ^ Soros, George The Capitalism threat
  27. ^ Top 10 Reasons George Soros Is Dangerous Human Events. 2 april 2011. (läst 23 november 2016)
  28. ^ The ‘George Soros Affect’ on American Politics and Culture Dr Rich Swier.
  29. ^ George Soros Backs Hillary Clinton For President In 2016 Huffington Post. 24 oktober 2013.
  30. ^ Leaked Emails Show Clinton Campaign Coordinating With Soros Organization
  31. ^ Billionaire donors led by Soros favor Clinton over Trump
  32. ^ George Soros donated-millions to pro-Hillary Clinton group in 2015/
  33. ^ Info på Open Society Foundations.org
  34. ^ ”About Us: Expenditures”. About Us: Expenditures. Open Society Foundations. https://www.opensocietyfoundations.org/about/expenditures. Läst 20 November 2015. 
  35. ^ Orlina, Ezekiel Carlo; Ramos-Caraig, Dorcas Juliette (6 mars 2015). ”Top philanthropic foundations: A primer”. Devex. https://www.devex.com/news/top-philanthropic-foundations-a-primer-85654. Läst 20 november 2015. 
  36. ^ Holodny, Elena SOROS: The refugee crisis 'has no simple solution' Business Insider. 20 september 2016.
  37. ^ Soros, George This Is Europe’s Last Chance to Fix Its Refugee Policy Foreign Policy. 19 juli 2016.
  38. ^ Here's the chilling speech George Soros gave to European Parliament
  39. ^ The Alchemy of Finance Soros, s.13
  40. ^ Soros, George The Capitalism threat
  41. ^ Kaletsky, Anatole (12 October 2015). ”China is Not Collapsing”. Project Syndicate. London. http://www.project-syndicate.org/commentary/why-china-is-not-collapsing-by-anatole-kaletsky-2015-10. Läst 12 oktober 2015. 
  42. ^ https://www.youtube.com/watch?v=RHSEEJDKJho&feature=youtu.be&t=41m30s
  43. ^ Dhar, Robin The Trade of the Century: When George Soros Broke the British Pound Priceeconomics (läst 26 november 2016)
  44. ^ Chmielewski, Dawn Trump supporters target George Soros over protests USA Today
  45. ^ Tax records show that George Soros funded the Ferguson riots
  46. ^ Clark, Andrew US hedge fund bosses threaten to move to Britain The Guardian. 14 november 2008. (läst 25 november 2016)
  47. ^ Laura Blumenfeld, Deep Pockets vs. Bush, Financier Contributes $5 Million More in Effort to Oust President, Washington Post, November 11, 2003; p. A03.
  48. ^ The Money Man, The New Yorker, Jane Mayer, October 18, 2004
  49. ^ Sprickor i klimatmötet Artikel från Sydsvenskan (Ursprunglig källa är TT)
  50. ^ http://www.dn.se/ledare/kolumner/sa-havs-eurokrisen
  51. ^ Soros öser beröm över SverigeSvenska Dagbladet 26 januari 2012
  52. ^ George Soros’ real crusade: Legalizing marijuana in the U.S. Washington Post, April 2, 2014
  53. ^ ”Soros mener Storbritannia «har sluppet løs en finanskrise»”. http://www.dn.no/nyheter/finans/2016/06/30/1029/George-Soros/soros-mener-storbritannia-har-sluppet-ls-en-finanskrise. Läst 30 juni 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]