Karl Popper

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Popper” leder hit. För andra betydelser, se Popper (olika betydelser).
Karl Popper
Karl Popper.jpg
FöddKarl Raimund Popper
28 juli 1902[1][2][3]
Wien[4]
Död17 september 1994[1][2][3] (92 år)
London
BegravdLainzer kirkegård
MedborgarskapÖsterrike-Ungern, Första republiken Österrike, Ständestaat, Storbritannien, Förenade kungariket Storbritannien och Irland, statslöshet och Nya Zeeland
Utbildad vidWiens universitet
Universitetet i Cambridge Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFilosof[5], universitetslärare, skribent, vetenskapsfilosof, sociolog
ArbetsgivareKing's College London
London School of Economics
University of Canterbury (1937–1945)[6]
ReligionAgnosticism
UtmärkelserSe lista
Redigera Wikidata

Sir Karl Raimund Popper, född 28 juli 1902 i Wien, död 17 september 1994 i London, var en österrikiskfödd brittisk filosof, vetenskapsteoretiker och politisk teoretiker. Popper var en av de mest inflytelserika vetenskapsfilosoferna under 1900-talet, tillsammans med bland andra Thomas Samuel Kuhn och Imre Lakatos.[7] Han underströk falsifierbarhet som grunden för vetenskaplig verksamhet. I sina politiskt-filosofiska böcker, Det öppna samhället och dess fiender, levererade han stark kritik mot all form av auktoritarism. Han vänder sig särskilt mot Platon, Hegel och Marx.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Popper föddes som son till en advokat med judiskt ursprung i Österrike.

I tonåren var Popper marxist,[8] men senare blev han kritiskt inställd till denna ideologi.[9]

Som filosof var han ursprungligen verksam i Tyskland, med specialiteten vetenskapsteori. Efter Anschluss emigrerade han till Nya Zeeland och senare till Storbritannien. Bland hans många elever kan nämnas George Soros, som även skrivit om sin lärare.

Popper adlades år 1965 för sina vetenskapliga insatser.

Vetenskapsfilosofi[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Falsifikationism.

Poppers grundinställning inom vetenskapsteorin var vederläggandet av det vetenskapliga värdet av metodologisk induktion. Popper uppställde som grundkrav för att något skall kunna betraktas som vetenskapligt, att ifrågavarande vetenskapliga rön skall kunna vara falsifierbart. Med det menar han att man i en teori skall kunna formulera bassatser och om de motbevisas är teorin falsifierad. Enligt Poppers mening kan ingenting fullt ut bevisas, däremot kan någonting fullt ut motbevisas: en motinstans kan motbevisa en lag, en instans kan däremot aldrig bevisa en lag. Vetenskapsmannen skall därför uppställa en hypotes, som sedan (genom trial-and-error) utvecklas till en laghypotes, om den inte kan falsifieras. Falsifierbarheten utgjorde Poppers demarkationskriterium, det som skilde vetenskap från metafysik.

I sin kritik av den logiska positivismens tilltro till verifikationskriteriet, utvecklade Popper den metod som kallas den hypotetisk-deduktiva. Poppers grundtanke är att vad som skiljer vetenskapliga teorier från icke-vetenskapliga är att de vetenskapliga skall kunna falsifieras, det vill säga teorierna skall kunna säga vad som inte får ske om teorierna skall vara sanna. En vetenskaplig lagbundenhet kan aldrig verifieras med aldrig så många positiva iakttagelser. Ett enkelt exempel:

En teori säger att alla korpar är svarta. Enligt den induktiva teorin är denna teori härledd ur många iakttagelser av svarta korpar. Den verifieras varje gång en svart korp dyker upp. Den falsifieras så fort en enda icke-svart korp påträffas.

Följaktligen är falsifieringkriteriet det avgörande eftersom aldrig så många verifieringar inte utesluter att en falsifiering kan ske. Kravet på en vetenskaplig teori är alltså att den skall kunna säga vad som inte får ske om teorin skall vara sann. Popper menar att exempelvis Freuds psykoanalytiska teorier inte klarar detta krav på falsifierbarhet. Teorierna innehåller så många hjälpteorier att de är omöjliga att falsifiera.

Han kritiserar också den induktiva synen på hur vetenskapliga teorier kommer till. Den menar att en teori uppstår på följande sätt: observation ⇒ induktion ⇒ hypotes.

I stället tänker sig Popper följande modell: problem ⇒ hypotes ⇒ tester ⇒ falsifieringar ⇒ ny hypotes ⇒ tester ⇒ falsifieringar.

Karl Popper år 1990.

Popper tänker sig alltså en process inte olik den hermeneutiska spiralen. De lyckade teorierna förmår således förutsäga vad som kan falsifiera dem och motstår länge denna falsifiering. En sådan lyckad teori är Einsteins relativitetsteori. Om denna skriver Popper:

Einsteins gravitationsteori hade lett till resultatet att ljuset måste dras till tunga kroppar (som till exempel solen), precis som materiella kroppar attraheras. Som en konsekvens av detta kunde man räkna ut att ljuset från en avlägsen fixstjärna, vars skenbara position låg nära solen, skulle nå jorden från en sådan riktning att stjärnan skulle tyckas vara något förskjuten från solen. Eller med andra ord att stjärnor som ligger nära solen skulle se ut som om de hade rört sig lite bort från solen och från varandra. Detta kunde man normalt inte observera eftersom sådana stjärnor blir osynliga på dagen på grund av solens överväldigande ljusstyrka. Men under solförmörkelser är det möjligt att fotografera dem. Om samma konstellation fotograferas på natten kan man mäta avstånden på de två fotografierna och kontrollera den förutsagda effekten. Det imponerande i detta fall är den risk som ligger i sådana förutsägelser. Om observationer visar att den förutsagda effekten definitivt inte föreligger, är teorin helt enkelt motbevisad. Teorin är oförenlig med vissa möjliga observationsresultat – ja, med resultat som var och en före Einstein skulle ha förväntat sig.

Samhällsfilosofi[redigera | redigera wikitext]

Han tillämpade sin filosofi på samhället och menade att allt måste vara öppet för diskussion. Han skapade den nuvarande formen av begreppet öppet samhälle, en slags liberal demokrati.[10]

Enligt Popper borde staten undvika att bestämma i stor skala och bara med små medel försöka lösa problem som orsakar människors lidande. Han förespråkade att låta människor leva efter eget tycke och försöka finna sin lycka på sitt eget sätt.[10]

År 1947 grundade Popper, tillsammans med de nära vännerna[10] Friedrich Hayek, Milton Friedman, Ludwig von Mises och andra, gruppen Mont Pelerin Society för att försvara klassisk liberalism i det öppna samhällets anda.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Byst av Popper i Wiens universitet.
  • Hedersdoktor vid Wiens universitet, 1977[11]
  • D-PRU Pour le Merite 1 BAR.svg Pour le Mérite för vetenskap och konst, 1980[12]
  • Order of Honour for Science and Art Rib.png Österrikes hederskors för vetenskap och konst, 1980
  • Dr.-Leopold-Lucas-Preis, 1981
  • Kataloniens internationella pris, 1989[13]
  • Hedersdoktor vid Universidad Complutense, 1991[14]
  • Kyotopriset i konst och filosofi, 1992[15]
  • Goethemedaljen, 1992
  • Otto Hahns Fredsmedalj, 1993[16]
  • Prix Montyon, 2003
  • Fellow of the British Academy
  • Wiens hedersring
  • Hedersdoktor vid det katolska universitetet i Eichstätt-Ingolstadt[17]
  • AUT Honour for Services to the Republic of Austria - 6th Class BAR.png Stora gyllene hedersmedaljen av Österrikiska republikens förtjänstorden
  • GER Bundesverdienstkreuz 6 GrVK Stern Band.svg Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem[17]
  • Hedersdoktor vid Salzburgs universitet
  • Knight Bachelor ribbon.svg Knight Bachelor[18]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Karl Raimund Popper, Comité des travaux historiques et scientifiques (på franska), CTHS person-ID: 117052, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Poppertopic/Britannica-Online, omnämnd som: Sir Karl Popper, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Поппер Карл Раймунд, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 75502, läs online, läst: 1 april 2021, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, popper-prior.nz, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Magee, Bryan (1973) (på engelska). Popper. Fontana modern masters, 99-0110374-6. London: Fontana/Collins. Libris 4464340. ISBN 0-00-632993-4 
  8. ^ Popper, K (1972; 1992) Unended Quest Routledge, s. 32
  9. ^ Popper, K (1945) The open society and its enemies. Vol 2. Hegel and Marx Routledge
  10. ^ [a b c] ”Karl Popper” (på engelska). The Stanford Encyclopedia of Philosophy. Stanford University. http://plato.stanford.edu/entries/popper/. 
  11. ^ läs online, geschichte.univie.ac.at, (Källa från Wikidata)
  12. ^ Sir Karl Popper (på tyska), Pour le Mérite för vetenskap och konst, läs online, (Källa från Wikidata)
  13. ^ läs online, web.gencat.cat, (Källa från Wikidata)
  14. ^ läs online, www.ucm.es, (Källa från Wikidata)
  15. ^ Karl Raimund Popper (på engelska), Inamori-stiftelsen, läs online, (Källa från Wikidata)
  16. ^ läs online, läst: 28 april 2019, (Källa från Wikidata)
  17. ^ [a b] hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)
  18. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]