Gränna
- För andra betydelser, se Gränna (olika betydelser).
Gränna | |
Tätort | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Småland |
Län | Jönköpings län |
Kommun | Jönköpings kommun |
Distrikt | Gränna distrikt |
Koordinater | 58°1′21″N 14°28′4″Ö / 58.02250°N 14.46778°Ö |
Area | 187 hektar |
Folkmängd | 2 726 (2015)[1] |
Befolkningstäthet | 14,58 inv./hektar |
Grundad | 1652 |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Gränna |
Postnummer | 563 XX |
Riktnummer | 0390 |
Tätortskod | T1500 |
Geonames | 2711174 |
Grännas läge i Jönköpings län
| |
Wikimedia Commons: Gränna | |
Gränna är en tätort i norra delen av Jönköpings kommun i Jönköpings län, belägen vid Vätterns östra strand mittemot Visingsö.
Historia
Staden grundades 1652 under namnet "Brahe-Grenna" av greve Per Brahe den yngre Brahe-Grenna var Sveriges första och enda feodalstad,[källa behövs] grundad med grevliga snarare än kungliga stadsprivilegier.
Lite söder om Gränna, försiktigtvis utanför tullarna, låg avrättningsplatsen med det beskrivande namnet – Galgen.
Administrativa tillhörigheter
Gränna var före 1652 kyrkby i Gränna socken. 1652 bildades Gränna stad genom en utbrytning ur socknen. Vid kommunreformen 1862 blev staden en stadskommun med delar av bebyggelsen i Gränna socken/landskommun. 1952 uppgick Gränna socken/landskommun i stadskommunen varefter bebyggelsen bara upptog en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Gränna stad i Jönköpings kommun.[2]
Orten hörde före 1652 till Gränna församling därefter till Gränna stadsförsamling som 1963 inkorporerade Gränna landsförsamling och åter fick namnet Gränna församling.[3][3]
Orten ingick till 1936 i domkretsen för Gränna rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Tveta, Vista och Mo tingslag. Sedan 1971 ingår Gränna i Jönköpings tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Gränna 1960–2015[1] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 1 702 | |||
1965 | 1 874 | |||
1970 | 2 052 | |||
1975 | 2 144 | |||
1980 | 2 301 | |||
1990 | 2 538 | 152 | ||
1995 | 2 558 | 152 | ||
2000 | 2 574 | 153 | ||
2005 | 2 578 | 153 | ||
2010 | 2 553 | 152 | ||
2015 | 2 716 | 187 | ||
Samhället
Gränna är berömt för sina fruktodlingar och sin polkagristillverkning. Härifrån utgår också färjetrafiken till Visingsö, vilket sammantaget gör Gränna till en livligt frekventerad turiststad sommartid. Bebyggelsen i de centrala delarna utgörs mest av äldre trävillor, inte sällan med trädgårdar som drar fördel av ortens goda klimat.
Brahegatan, som fram till 1970-talet var riksväg 1 mellan Helsingborg och Stockholm, kantas av kulturhistoriskt intressant träbebyggelse. Den är tämligen smal och har mycket trafik under sommaren, då Grännas belägenhet – i princip klättrande på bergets sluttning mot Vättern – tvingar all turisttrafik att utnyttja den. I Gränna ligger Grennaskolan som är en av Sveriges tre riksinternatskolor.
Gränna hamn har byggts ut med en badlagun och ett antal sommarrestauranger och en stor campinganläggning med cirka 400 bil- och tältplatser och 27 stugor för uthyrning. I hamnen utspelar sig varje år sedan 2007 allsångsevenemanget Allsång i Gränna hamn. Strax söder om Gränna ligger Röttle by och vid gamla E4 Gränna Glasbruk.
Vätterleden, en del av motorvägen E4, byggdes i etapper 1960–1974 längs höjdområdet ovanför Gränna. Vid motorvägen, cirka 2,5 km norr om Gränna, finner man den mäktiga slottsruinen Brahehus med sin rastplats. Rakt ovanför Gränna finns Grännaberget med Grännabergets Friluftsmuseum, som bland annat är startpunkt för vandringslederna John Bauerleden till Huskvarna och Holavedsleden till Tranås. Vid utfarten söderut ligger det rikskända Gyllene Uttern.
Näringsliv
År 1942 grundades RIFA (Radioindustrins fabrikaktiebolag) på orten av bland andra Asea för att säkra tillverkningen av kondensatorer i Sverige under andra världskriget. År 1947 köpte Ericsson ut företaget, och det var en del av Ericsson fram tills det ombildades till Evox Rifa AB år 1988. År 2011 angav nationalencyklopedin att Evox Rifa var ortens största arbetsgivare.
Gränna i populärkultur
- I Ingmar Bergmans film Smultronstället från 1957 besöker Dr Borg med sällskap Gränna och värdshuset Gyllene Uttern. Mackägare Åkerman (Max von Sydow) fäller kommentaren "Vi kan va rätt spanska, fast vi bor i Gränna".
- I ett avsnitt av 1969 års adventskalender, Herkules Jonssons storverk, är Herkules och hans far på resande fot och när de passerar Gränna stannar de och går till tandläkaren i ett litet rosa hus på Bergsgatan.
- Då Niklas Strömstedt skrev texter på svenska till musikalen Mamma Mia! ersattes Glasgow med Gränna som den ort som sångaren ringer från i sångtexten till sången "Super Trouper".
Kända personer från Gränna
- Salomon August Andrée - ingenjör, ballongfarare
- Alf Svensson - tidigare ordförande för Kristdemokraterna
- Amalia Eriksson - sockerbagerska, känd för polkagrisen
Fotogalleri
-
Gränna omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
-
Gränna 1888 på en xylografi efter en tavla av Carl Ferdinand Hernlund.
-
Utsikt från Brahehus
-
Brahegatan i Gränna norrut 1889
-
Brahegatan i Gränna söderut 1945
-
Gränna från luften
Se även
Källor
Fotnoter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gränna.