Torsby kommun är en kommun i Värmlands län i landskapet Värmland . Torsby kommun gränsar i väster till de norska kommunerna Trysil , Åsnes , Grue , Kongsvinger och Våler , i sydväst till Arvika kommun , i söder till Sunne kommun , i sydost till Hagfors kommun och i öster till Malung-Sälens kommun . Centralort är Torsby vilket gör kommunen till en av 42 svenska kommuner som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.
Torsby kommun är med i den svensk-norska samarbetsregion som kallas ARKO , och är med i samma arbetsmarknadsområde som Sunne kommun.
Kommunens område motsvarar socknarna : Dalby , Fryksände , Lekvattnet , Norra Finnskoga , Norra Ny , Nyskoga (från 1873), Södra Finnskoga , Vitsand och Östmark . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Nyskoga landskommun bildades 1873 genom en utbrytning ur Norra Ny landskommun . Den 7 maj 1909 inrättades Torsby municipalsamhälle i Fryksände landskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades i området fem storkommuner : Finnskoga-Dalby Norra Finnskoga , Södra Finnskoga och Dalby ), Fryksände Lekvattnet ) Norry Ny Vitsand Nyskoga och Vitsand) samt Östmark
Torsby municipalsamhälle upplöstes med utgången av 1955. År 1967 bildades Torsby landskommun av Fryksände och Vitsands landskommuner. Torsby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Torsby och Östmarks landskommuner. 1974 införlivades Norra Ny och Finnskoga-Dalby kommuner .[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands tingsrätts domsaga .[ 6]
Blasonering : I fält av silver inom en blå bård en roddbåt för två par åror och däröver två korslagda, uppåtriktade åror, allt av blått.
Vapnet går tillbaka på ett häradsigill från 1600-talet. Det utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och fastställdes av Kungl Maj:t för dåvarande Fryksände landskommun år 1958. Efter den serie sammanläggningar som ledde fram till nuvarande Torsby kommun kunde det 1978 registreras för denna i PRV . Även Finnskoga-Dalby , Norra Ny och Östmark hade vapen, men deras giltighet upphörde 1971 (Östmark) respektive 1974 i samband med sammanläggningar.
Kommunvapnet är influerat av det gamla sigillet för Fryksdals härad som sydvästra delen tillhörde, övriga delen av kommunen hörde till Älvdals härad .
Befolkningsutvecklingen i Torsby kommun 1810–2019
År
Invånare
1810
10 396
1820
11 962
1830
15 959
1840
18 799
1850
21 611
1860
25 483
1870
25 905
1880
26 414
1890
24 073
1900
24 259
1910
23 528
1920
23 722
1930
23 933
1940
22 928
1950
22 158
1960
21 135
1970
16 896
1980
15 601
1990
15 105
2000
13 725
2010
12 414
2019
11 652
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet .
All statistik baserar sig på dagens kommungräns.
Distrikt (socknar) inom Torsby kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 7]
Det finns fyra tätorter [ 8]
Centralorten är i fet stil .
Torsby kommun har under lång tid styrts av Socialdemokraterna .
År
Partier
1995-2006[ 10]
S
V
2007-2014[ 10]
S
2014-2018[ 10]
S
C
L
2018-2022[ 10]
S
C
L
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Eva-Lena Gustavsson
Förste vice ordförande
C
Dag Nyström
Andre vice ordförande
S
Zenitha Bäck
Tredje vice ordförande
V
Bengt Berg
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Ann-Katrin Järåsen
Vice ordförande
C
Alf Larsson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
S
Åke Gustavsson
C
Monica Olsson
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden
C
Anna Melin-Nyström
S
Marianne Ohlsson
Överförmyndarnämnden
S
Peter Jonsson
C
Inga-Britt Keck-Karlsson
Barn- och utbildningsnämnden
S
Peter Jonsson
C
Dag Nyström
Valnämnden
S
Annlouise Brodén
C
Torbjörn Jansson
Valår V S MP FRK SD NYD SL C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 4 21 20 45 87,3 1973 5 25 2 15 3 5 55 90,6 1976 4 22 1 13 3 6 49 90,3 1979 4 24 12 3 6 49 90,3 1982 4 25 1 10 2 7 49 90,0 1985 3 25 1 9 3 8 49 87,1 1988 3 24 2 9 3 1 7 49 83,8 1991 3 21 1 1 8 2 2 11 49 83,5 1994 4 23 1 5 1 1 14 49 85,4 1998 6 17 1 4 1 2 10 41 79,60 2002 5 17 1 6 1 2 9 41 75,41 2006 4 19 1 1 6 1 1 8 41 76,58 2010 3 15 1 1 3 1 7 31 77,15 2014 2 14 1 3 4 1 6 31 78,36 2018 2 12 5 5 1 1 5 31 80,32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Partiers starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018 [ redigera | redigera wikitext ] Parti Valdistrikt Kommun Starkaste Andel Andel S Torsby Norra 41,18
% 37,25 % C Likenäs 32,84
% 16,06 % M Torsby Södra 21,43
% 15,73 % SD Östmark 22,94
% 14,77 % V Likenäs 13,83
% 7,51 % L Torsby Södra 6,48
% 4,26 % KD Svenneby 3,35
% 2,50 % MP Oleby 2,49
% 1,56 % Data hämtat från Valmyndigheten
Exklusive uppsamlingsdistrikt
År
Församling
Kommun
Landsting
Svenska Kyrkan
Begravning
Skatt inkl. kyrkoavgift
Skatt exkl. kyrkoavgift
2011 Fryksände, Lekvattnet,
22,50 %
10,75 %
1,24 %
0,48 %
34,97 %
33,73 %
Övre Älvdal
0,99 %
0,76 %
35,00 %
34,01 %
Källa: Skatteverket
I Norden :
Utanför Norden :
Torsby kommun är ett centrum för sverigefinsk kultur i Sverige .
^ Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läst: 21 juli 2019^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019 Statistiska centralbyrån , 11 november 2019
^ läs online , läst: 19 februari 2019,^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris länk . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8 . Läst 18 maj 2017 . ^ [a b Gunvor Nyman och Linda Bengtsson (16 december 2009). ”Skandalen som blev en succé ”. Värmlands Folkblad originalet den 3 september 2015. https://archive.is/20150903193814/http://www.vf.se/node/54976 . Läst 3 september 2015 .
^ [a b c d Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014
^ Grosskrotzenburg
