Torsby kommun

Torsby kommun
Kommun
Torsby centrum
SloganVi har säsong året om
Kommunens vapen.
Torsby kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortTorsby
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd11 399 ()[1]
Areal4 357,34 kvadratkilometer ()[2]
- därav land4 162,26 kvadratkilometer[2]
- därav vatten195,08 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet2,74 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°08′00″N 13°00′00″Ö / 60.133333333333°N 13°Ö / 60.133333333333; 13
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Sunne domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1777[3]
Anställda1 725 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1737
GeoNames2667872
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Torsby kommun är en kommun i Värmlands län i landskapet Värmland. Centralort är Torsby.

Området som utgör kommunen är storkuperat med berg och högre större massiv som höjer sig upp till 300 m över omgivningen. Genom kommunen flyter Klarälven liksom Röjdån och Ljusnan–Mangslidälven. I början av 2020-talet var skogsbruk och förädling av skogsråvaran fortfarande kommunens viktigaste näringar.

Befolkningsutvecklingen har varit negativ sedan 1930-talet. Kommunen har sedan åtminstone 1995 styrt av Socialdemokraterna, åren 2014–2022 i koalition med Centerpartiet och Liberalerna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Dalby, Fryksände, Lekvattnet, Norra Finnskoga, Norra Ny, Nyskoga (från 1873), Södra Finnskoga, Vitsand och Östmark. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Nyskoga landskommun bildades 1873 genom en utbrytning ur Norra Ny landskommun. Den 7 maj 1909 inrättades Torsby municipalsamhälle i Fryksände landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området fem storkommuner: Finnskoga-Dalby (av Norra Finnskoga, Södra Finnskoga och Dalby), Fryksände (av Fryksände och Lekvattnet) Norra Ny (oförändrad), Vitsand (av Nyskoga och Vitsand) samt Östmark (oförändrad).

Torsby municipalsamhälle upplöstes med utgången av 1955. År 1967 bildades Torsby landskommun av Fryksände och Vitsands landskommuner. Torsby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Torsby och Östmarks landskommuner. 1974 införlivades Norra Ny och Finnskoga-Dalby kommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands tingsrätts domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Torsby kommun gränsar i norr och väster till de norska kommunerna Trysil, Våler, Åsnes, Grue och Kongsvinger, i sydväst till Arvika kommun, i söder till Sunne kommun, i sydost till Hagfors kommun och i öster till Malung-Sälens kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör kommunen är storkuperat. Berg och högre större massiv höjer sig upp till 300 m över omgivningen. Granit utgör berggrunden i öster medan den i väster utgörs av röd gnejs med inslag av hyperit. Majoriteten av berggrunden är täckt av morän. I norra delen av kommunen är moränen klädd med skogs- och myrmark. Odlingsmark finns i Röjdåns och LjusnanMangslidälvens dalgångar i sydväst. Klarälven har outbyggda forssträckor i norr, vilket har höga naturvärden. Längre nedströms mot Vingängsjön har älven ett meandrande lopp.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Torsby kommun Hela riket






  Bebyggelse (1,7 %)
  Skog (87,4 %)
  Öppen myrmark (8,1 %)
  Jordbruksmark (0,9 %)
  Övrig mark (1,8 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 82 naturreservat i Torsby kommun.[9] Bland dessa återfanns Jan i Myren, varav en del ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. I reservatet finns gammal grandominerad barrnaturskog och i området trivs större vattensalamander.[10] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Heinaho. Växtligheten påverkas av berggrunden som i området består av hyperit vilket gör marken näringsrik, men träden har vuxit långsamt och är korta för sin ålder. I reservatet hittas ovanliga arter som broktagel, violettgrå tagellav och norsk näverlav.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Fryksände, Lekvattnets, Vitsands, Östmarks och Övre Älvdals.

Distrikt (socknar) inom Torsby kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[12]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2017 fanns fyra tätorter[13] i kommunen.

NrTät- och småorterFolkmängd
1Torsby 4 419
2Sysslebäck 473
3Oleby 367
4Stöllet 233

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Torsby kommun är med i den svensk-norska samarbetsregion som kallas ARKO, och är med i samma arbetsmarknadsområde som Sunne kommun.

Styre[redigera | redigera wikitext]

Torsby kommun har under lång tid styrts av Socialdemokraterna.

År Partier
1995-2006[14] S V
2007-2014[14] S
2014-2018[14] S C L
2018-2022[14] S C L

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Eva-Lena Gustavsson
Förste vice ordförande C Dag Nyström
Andre vice ordförande S Zenitha Bäck
Tredje vice ordförande V Bengt Berg

Mandatfördelning i Torsby kommun 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPFRKSDNYDSLCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197042120
42120
4587,3
387
197352521535
5251535
5590,6
48
197642211336
4221336
4990,3
3910
19794241236
4241236
4990,3
3712
198242511027
4251027
4990,0
3811
19853251938
325938
4987,1
3316
198832429317
3242937
4983,8
3217
19913211182211
32182211
4983,5
3415
1994423151114
423514
4985,4
2920
1998617141210
6174210
4179,60
2120
200251716129
517629
4175,41
2318
2006419116118
41968
4176,58
2219
201031511317
31537
3177,15
1912
201421413416
214346
3178,36
1714
201821255115
212555
3180,32
1813
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Ann-Katrin Järåsen
Vice ordförande C Alf Larsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Oskar Grundström Socialdemokraterna
  Åke Lagerkvist 1984[15] 1991[15] Socialdemokraterna
  Birgitta Halvarsson 1994-10-18 2002-06-30 Socialdemokraterna
  Håkan Laack 2002-07-01 2013-12-31 Socialdemokraterna
  Ann-Katrin Järåsen 2014-01-01 Socialdemokraterna

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Åke Gustavsson C Monica Olsson
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden C Anna Melin-Nyström S Marianne Ohlsson
Överförmyndarnämnden S Peter Jonsson C Inga-Britt Keck-Karlsson
Barn- och utbildningsnämnden S Peter Jonsson C Dag Nyström
Valnämnden S Annlouise Brodén C Torbjörn Jansson

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:

Utanför Norden:

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Skidanläggningen Branäs

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet var skogsbruk och förädling av skogsråvaran fortfarande kommunens viktigaste näringar. Ett av företagen inom denna sektor var sågverket Moelven Notnäs AB. Industrin representeras av bland annat elektronikindustrin, primärt genom NOTE Torsby AB. Turistnäringen var fortsatt under utveckling och bland anläggningar som tillkommit återfanns bland annat Branäs fritids- och konferensanläggning 10 km söder om Sysslebäck.[7]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Från nordväst till sydöst genomkorsas kommunen av riksväg 62 som följer Klarälven. Från norr till söder genomkorsas östra delen av kommunen av E45. Södra delen av kommunen genomkorsas av länsväg 239.[7]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 11 399 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 200:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Torsby kommun 1810–2020[17][18]
ÅrFolkmängd
1810
  
10 396
1820
  
11 962
1830
  
15 959
1840
  
18 799
1850
  
21 611
1860
  
25 483
1870
  
25 905
1880
  
26 414
1890
  
24 073
1900
  
24 259
1910
  
23 528
1920
  
23 722
1930
  
23 933
1940
  
22 928
1950
  
22 158
1960
  
21 135
1970
  
16 896
1980
  
15 601
1990
  
15 105
2000
  
13 725
2010
  
12 414
2020
  
11 549
Anm: * All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

En stor del av Torsbys kulturarv är finnkulturen. Exempelvis finns cirka 30 rökstugor. Av dessa är ett 10-tal intakta och kvar på sin ursprungliga plats.[19] Bland finngårdar hittas exempelvis Juhola, Kvarntorp och Ritamäki.[20]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver inom en blå bård en roddbåt för två par åror och däröver två korslagda, uppåtriktade åror, allt av blått.

Vapnet går tillbaka på ett häradsigill från 1600-talet. Det utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och fastställdes av Kungl Maj:t för dåvarande Fryksände landskommun år 1958. Efter den serie sammanläggningar som ledde fram till nuvarande Torsby kommun kunde det 1978 registreras för denna i PRV. Även Finnskoga-Dalby, Norra Ny och Östmark hade vapen, men deras giltighet upphörde 1971 (Östmark) respektive 1974 i samband med sammanläggningar.

Kommunvapnet är influerat av det gamla sigillet för Fryksdals härad som sydvästra delen tillhörde, övriga delen av kommunen hörde till Älvdals härad.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Torsby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/torsby. Läst 31 december 2022. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 31 december 2022. 
  10. ^ ”Jan i Myren”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/jan-i-myren.html. Läst 31 december 2022. 
  11. ^ ”Heinaho”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/heinaho.html. Läst 31 december 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  14. ^ [a b c d] ”Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 26 juli 2017. 
  15. ^ [a b] Gunvor Nyman och Linda Bengtsson (16 december 2009). ”Skandalen som blev en succé”. Värmlands Folkblad. Arkiverad från originalet den 3 september 2015. https://archive.is/20150903193814/http://www.vf.se/node/54976. Läst 3 september 2015. 
  16. ^ Grosskrotzenburg
  17. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  18. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  19. ^ ”Kultur - Torsby.se”. torsby.se. https://torsby.se/upplevagora/kultur.4.7308326156ca7fa796be765.html. Läst 31 december 2022. 
  20. ^ ”Våra finngårdar”. Värmlands Museum. https://varmlandsmuseum.se/finnskogscentrum/om-vara-finngardar/. Läst 31 december 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]