Kommunens berggrund består främst av gnejser. Östra delen av landskapet präglas av ett sprickdalssystem där Frykensjöarna ingår. Vid Mellan-Frykens nedre ände sträcker sig ett vackert odlingslandskap ut.
I västra delen av kommunen finns ett varierat landskap med skogar och sjöar, delvis uppodlade slätter. Norra Hyn, ett område av nationellt intresse för naturvård, ligger strax öster om centralorten. Här finns en serie delta skapade av Klarälven och området är också av betydelse för fågelskydd.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Tillsammans samlade partierna 19 av 35 mandats i kommunfullmäktige. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2014–2018. Partierna fick fortsätta styra även mandatperioden 2018–2022. Då meddelade man att "Vi har en gemensam överenskommelse att utveckla landsbygden, öka kvalitén i skolan och äldreomsorgen, där vi planerar för ett nytt särskilt boende, och fortsätta näringslivsutvecklingen".[11] Efter valet 2022 inkluderades även Miljöpartiet i den styrande koalitionen.[12]
Kommunikationerna har historiskt sett varit avgörande för näringslivet i området. Redan 1849 anlades en av Sveriges första järnvägar mellan Fryken och Klarälven, vilket satte tonen för regionens utveckling. I dag är Kil kommun den största arbetsgivaren, följt av företag som Wenmec AB, som tillverkar maskiner för materialhantering, och RZ Kils verkstäder, specialiserade på stål- och plåtbearbetning, båda belägna i centralorten. Dessutom finns Moelven Byggmoduler AB i Moelven, vilket ytterligare bidrar till näringslivets mångfald och styrka i området.[8]
Kommunen har 12 113 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 187:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Kils kommun 1810–2020[15][16]
År
Folkmängd
1810
5 123
1820
5 821
1830
6 659
1840
7 454
1850
8 296
1860
8 979
1870
9 310
1880
9 963
1890
8 931
1900
8 580
1910
8 094
1920
8 269
1930
7 941
1940
7 456
1950
7 575
1960
7 651
1970
8 292
1980
11 171
1990
12 221
2000
11 912
2010
11 706
2020
12 115
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.
Detta är ett så kallat "talande vapen". Det fastställdes för dåvarande Stora Kils landskommun år 1963 och övertogs av den nya kommunen 1971. Nyregistrering enligt den nya lagen om skydd för kommunala vapen skedde år 1974.
Även Brunskog hade ett vapen, fastställt av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957, med följande blasonering: I blått fält tre grankvistar av silver, ordnade två och en. Se artikeln om Arvika kommunvapen för mer information om detta vapen.