Hoppa till innehållet

Kils kommun

Kils kommun
Kommun
Storgatan i Kil 1943
SloganPå rätt spår[1]
Kommunens vapen.
Kils kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortKil
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd12 113 ()[2]
Areal406,88 kvadratkilometer ()[3]
- därav land359,74 kvadratkilometer[3]
- därav vatten47,14 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet33,67 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°30′00″N 13°18′59″Ö / 59.5°N 13.316388888889°Ö / 59.5; 13.316388888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Karlstads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1751[4]
Anställda1 175 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1715
GeoNames2700878
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kils kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Kil.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Boda, Frykerud och Stora Kil. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kils municipalsamhälle inrättades 22 februari 1901 och upplöstes vid årsskiftet 1962/1963.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Boda landskommun i Brunskogs landskommun medan Frykeruds landskommun och Stora Kils landskommun förblev oförändrade.

Kils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Frykeruds och Stora Kils landskommuner samt en del ur Brunskogs landskommun (Boda församling). [6]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[7]

Kommunen gränsar till Karlstads kommun i söder, Forshaga kommun i öst, Arvika kommun i väst, Grums kommun i sydväst och Sunne kommun i norr.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens berggrund består främst av gnejser. Östra delen av landskapet präglas av ett sprickdalssystem där Frykensjöarna ingår. Vid Mellan-Frykens nedre ände sträcker sig ett vackert odlingslandskap ut.

I västra delen av kommunen finns ett varierat landskap med skogar och sjöar, delvis uppodlade slätter. Norra Hyn, ett område av nationellt intresse för naturvård, ligger strax öster om centralorten. Här finns en serie delta skapade av Klarälven och området är också av betydelse för fågelskydd.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Kils kommun Hela riket






  Bebyggelse (5,5 %)
  Skog (69,0 %)
  Öppen myrmark (2,2 %)
  Jordbruksmark (19,7 %)
  Övrig mark (3,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)


Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Boda församling, Frykeruds församling och Stora Kils församling.

Distrikt (socknar) inom Kils kommun

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt, vilka mmotsvararde tidigare ocknarna[10]: Boda, Frykerud och Stora Kil.

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kils kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Kil &&&&&&&&&&&07627.&&&&&07 627
2 Stenåsen &&&&&&&&&&&&0493.&&&&&0493
3 Fagerås &&&&&&&&&&&&0449.&&&&&0449
3 Högboda &&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Tillsammans samlade partierna 19 av 35 mandats i kommunfullmäktige. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2014–2018. Partierna fick fortsätta styra även mandatperioden 2018–2022. Då meddelade man att "Vi har en gemensam överenskommelse att utveckla landsbygden, öka kvalitén i skolan och äldreomsorgen, där vi planerar för ett nytt särskilt boende, och fortsätta näringslivsutvecklingen".[11] Efter valet 2022 inkluderades även Miljöpartiet i den styrande koalitionen.[12]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022-2026
Ordförande S Jessica Hildén
Förste vice ordförande M Jan Fallström
Andre vice ordförande S Dragan Tesovic

Källa:[13]

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701191294
191294
4590,2
378
19731171395
171395
4592,8
387
19761711125
1711125
4593,1
3510
1979218997
218997
4591,8
3114
1982217758
217758
3992,4
2613
1985216759
216759
3990,7
2514
19882162757
2162757
3985,6
2514
1991214226328
214226328
3986,3
2712
199421735318
2173538
3986,2
2217
199831336239
31336239
3980,18
2415
200221215339
2125339
3579,17
2015
200615216227
1526227
3580,87
2114
2010114215228
1425228
3583,18
2015
2014214236116
2142366
3585,76
1817
201821427826
21427826
4187,30
2516
2022214285118
2142858
4185,58
2615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022-2026
Ordförande S Anders Johansson
Förste vice ordförande C Kenneth Bengtsson
Andre vice ordförande M Irene Lennemyr Winkler

Källa:[14]

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden C Peter Pettersson M Laila Norstedt Persson
Tekniska nämnden C Berndt Björkman M Jan Fallström
Miljö- och byggnadsnämnden C Björn Tolen M Kent Wallin
Barn- och utbildningsnämnden S Jessica Hildén M Albert Langenbach
Valnämnden C Leif Askeröd M Thorbjörn Holmqvist

Kils kommun har följande vänorter:

I Norden:

Utanför Norden:

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationerna har historiskt sett varit avgörande för näringslivet i området. Redan 1849 anlades en av Sveriges första järnvägar mellan Fryken och Klarälven, vilket satte tonen för regionens utveckling. I dag är Kil kommun den största arbetsgivaren, följt av företag som Wenmec AB, som tillverkar maskiner för materialhantering, och RZ Kils verkstäder, specialiserade på stål- och plåtbearbetning, båda belägna i centralorten. Dessutom finns Moelven Byggmoduler AB i Moelven, vilket ytterligare bidrar till näringslivets mångfald och styrka i området.[8]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av flera viktiga transportförbindelser, inklusive järnvägslinjerna Stockholm-Oslo och Göteborg-Karlstad. Dessutom löper riksvägarna 45 och 61 genom området.[8]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 12 113 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 187:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kils kommun 1810–2020[15][16]
ÅrFolkmängd
1810
  
5 123
1820
  
5 821
1830
  
6 659
1840
  
7 454
1850
  
8 296
1860
  
8 979
1870
  
9 310
1880
  
9 963
1890
  
8 931
1900
  
8 580
1910
  
8 094
1920
  
8 269
1930
  
7 941
1940
  
7 456
1950
  
7 575
1960
  
7 651
1970
  
8 292
1980
  
11 171
1990
  
12 221
2000
  
11 912
2010
  
11 706
2020
  
12 115
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Blasonering: I fält av silver en blå kil.

Detta är ett så kallat "talande vapen". Det fastställdes för dåvarande Stora Kils landskommun år 1963 och övertogs av den nya kommunen 1971. Nyregistrering enligt den nya lagen om skydd för kommunala vapen skedde år 1974.

Även Brunskog hade ett vapen, fastställt av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957, med följande blasonering: I blått fält tre grankvistar av silver, ordnade två och en. Se artikeln om Arvika kommunvapen för mer information om detta vapen.

  1. ^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Kil - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kil-(kommun-v%C3%A4rmland-l%C3%A4n). Läst 1 maj 2024. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^
  11. ^ ”Fortsatt styre S+C i Kil”. SVT Nyheter. 25 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/fortsatt-styre-s-c-i-kil. Läst 1 juni 2024. 
  12. ^ ”Klart med styret i Kil”. Sveriges Radio P4 Värmland. 14 oktober 2022. https://sverigesradio.se/artikel/klart-med-styret-i-kil-s-c-och-mp-far-majoritet. Läst 1 juni 2024. 
  13. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Kils kommun. https://kil.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=a49b6e5a-01c5-49c5-a73f-89ceebaf70dc. Läst 12 februari 2023. 
  14. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Kils kommun. https://kil.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=b27ec867-4f00-4ae2-8b07-400f5562ec0d. Läst 12 februari 2023. 
  15. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  16. ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]