Kils kommun

	Kils kommun; Kommun
	Storgatan i Kil 1943
Slogan	På rätt spår
	; Kils kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Centralort	Kil
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	12 138 (2023-03-31)
Areal	406,88 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	359,74 kvadratkilometer
- därav vatten	47,14 kvadratkilometer
Bef.täthet	33,74 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°30′00″N 13°18′59″Ö / 59.5°N 13.316388888889°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Värmlands domkrets (2005-02-07–); Karlstads domsaga (–2005-02-07)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1751
Anställda	1 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1715
GeoNames	2700878
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Kils kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Kil vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Kommunen gränsar till Karlstads kommun i söder, Forshaga kommun i öst, Arvika kommun i väst, Grums kommun i sydväst och Sunne kommun i norr.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Boda, Frykerud och Stora Kil. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kils municipalsamhälle inrättades 22 februari 1901 och upplöstes vid årsskiftet 1962/1963.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Boda landskommun i Brunskogs landskommun medan Frykeruds landskommun och Stora Kils landskommun förblev oförändrade.

Kils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Frykeruds och Stora Kils landskommuner samt en del ur Brunskogs landskommun (Boda församling). ^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.^[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en blå kil.

Detta är ett så kallat "talande vapen". Det fastställdes för dåvarande Stora Kils landskommun år 1963 och övertogs av den nya kommunen 1971. Nyregistrering enligt den nya lagen om skydd för kommunala vapen skedde år 1974.

Även Brunskog hade ett vapen, fastställt av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957, med följande blasonering: I blått fält tre grankvistar av silver, ordnade två och en. Se artikeln om Arvika kommunvapen för mer information om detta vapen.

Brunskogs landskommun
(1957–1970)
Stora Kils landskommun
(1963–1970)
Kils kommun
(1971-)

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kils Kommun 1810–2023

År			Invånare
1810			5 123
1820			5 821
1830			6 659
1840			7 454
1850			8 296
1860			8 979
1870			9 310
1880			9 963
1890			8 931
1900			8 580
1910			8 094
1920			8 269
1930			7 941
1940			7 456
1950			7 575
1960			7 651
1970			8 292
1980			11 171
1990			12 221
2000			11 912
2010			11 706
2020			12 115
2023			12 138
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.

All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Kils kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[8]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kils kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Kil	&&&&&&&&&&&07627.&&&&&07 627
2	Stenåsen	&&&&&&&&&&&&0493.&&&&&0493
3	Fagerås	&&&&&&&&&&&&0449.&&&&&0449
3	Högboda	&&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022-2026
Ordförande	S	Jessica Hildén
Förste vice ordförande	M	Jan Fallström
Andre vice ordförande	S	Dragan Tesovic

Källa:^[9]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022-2026
Ordförande	S	Anders Johansson
Förste vice ordförande	C	Kenneth Bengtsson
Andre vice ordförande	M	Irene Lennemyr Winkler

Källa:^[10]

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	C	Peter Pettersson	M	Laila Norstedt Persson
Tekniska nämnden	C	Berndt Björkman	M	Jan Fallström
Miljö- och byggnadsnämnden	C	Björn Tolen	M	Kent Wallin
Barn- och utbildningsnämnden	S	Jessica Hildén	M	Albert Langenbach
Valnämnden	C	Leif Askeröd	M	Thorbjörn Holmqvist

Mandatfördelning i Kils kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

19

12

9

4

19

12

9

4

45

90,2

37

8

1973

1

17

13

9

5

17

13

9

5

45

92,8

38

7

1976

17

11

12

5

17

11

12

5

45

93,1

35

10

1979

2

18

9

7

2

18

9

7

45

91,8

31

14

1982

2

17

7

5

8

2

17

7

5

8

39

92,4

26

13

1985

2

16

7

5

9

2

16

7

5

9

39

90,7

25

14

1988

2

16

2

7

5

7

2

16

2

7

5

7

39

85,6

25

14

1991

2

14

2

6

3

2

8

2

14

2

6

3

2

8

39

86,3

27

12

1994

2

17

3

5

3

1

8

2

17

3

5

3

8

39

86,2

22

17

1998

3

13

3

6

2

3

9

3

13

3

6

2

3

9

39

80,18

24

15

2002

2

12

1

5

3

9

2

12

5

3

9

35

79,17

20

15

2006

15

2

1

6

2

7

15

2

6

2

7

35

80,87

21

14

2010

1

14

2

1

5

2

8

14

2

5

2

8

35

83,18

20

15

2014

2

14

2

3

6

1

6

2

14

2

3

6

35

85,76

18

17

2018

2

14

2

7

8

2

6

2

14

2

7

8

2

6

41

87,30

25

16

2022

2

14

2

8

5

1

8

2

14

2

8

5

8

41

85,58

26

15

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kils kommun har följande vänorter:

I Norden:

Utanför Norden:

Skuodas, Litauen

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2023 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2023, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Kils kommun. https://kil.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=a49b6e5a-01c5-49c5-a73f-89ceebaf70dc. Läst 12 februari 2023.
^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Kils kommun. https://kil.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=b27ec867-4f00-4ae2-8b07-400f5562ec0d. Läst 12 februari 2023.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den mars 7, 2008. https://web.archive.org/web/20080307025815/http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Kils kommun.
Bilder & media
Kils kommun

[3b1ce88694be8dd161b23e29a89be554a6d8f8b1-1] Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[ffc0e460982b7411340713e4839a5b47950056a8-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2023 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2023, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[9] ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Kils kommun. https://kil.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=a49b6e5a-01c5-49c5-a73f-89ceebaf70dc. Läst 12 februari 2023.

[10] ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Kils kommun. https://kil.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=b27ec867-4f00-4ae2-8b07-400f5562ec0d. Läst 12 februari 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]